Den här studien är ett kunskapsbidrag avseende barns användning av förskolors utomhusmiljö samt barns inkludering i utveckling av förskolegårdars lekmiljö. Studiens syfte är att tolka samt skapa förståelse för de deltagande förskolebarnens subjektiva upplevelse av sin förskolegård. Studiens forskningsfrågor behandlar vilka slags lekar barnen ägnar sig åt i de utvalda lekmiljöerna, vad som möjliggör barnens lek samt vilka hinder som finns för barnens lek. Studiens teoretiska utgångspunkter är handlingserbjudanden. Genom pedagogernas handlingserbjudanden till förskolebarnen kan lekmiljön och därmed barnens fysiska rörelsemönster påverkas. Vidare kan handlingserbjudanden gällande ett föränderligt och mobilt lekmaterial vidareutveckla gestaltningsleken. Jag har valt att använda mig av gåtursmetoden som datainsamlingsmetod samt Grundad teori (Grounded Theory) som analysmetod. Utifrån förskolans uppdrag att utgå från barnens behov och intresse bör förskolan ta del av samt vidareutveckla barnens tankar kring förskolegårdens utformning. För att inspirera och leda pedagogerna framåt i detta arbete vill jag genom min studie påvisa arbetsredskap som kan användas i arbetet med att utforma platser på förskolegården som intresserar barnen och stimulerar deras lek. Studiens resultat visar att påverkansfaktorer på barnens lek är lekmiljöns utformning, tillgängligt lekmaterial samt förhållningsregler. Analysen visar att genom pedagogers handlingserbjudanden samt en tillåtande, stimulerande samt utmanande lekmiljö kan barnen få natur- samt lekupplevelser och utveckla sina fysiska färdigheter. Studiens slutsats belyser att arbetsredskap såsom pedagogisk dokumentation, reflekterande samtal, observationer samt samtal med barnen kan vara passande för att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans utomhusmiljö.

Syftet med vår studie var att undersöka lekens betydelse för specialpedagogiken i förskolan. Studien består av två olika delar, där delstudierna inriktar sig på förskollärares och specialpedagogers syn på det nämnda syftet. I studien intervjuades sex förskollärare och fyra specialpedagoger.   I detta arbete har vi, genom intervjuer, tagit del av förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om lekens betydelse, särskilt för barn i behov av särskilt stöd och vilka arbetssätt de har. En annan fråga studien lyfter handlar om de nämnda respondenternas syn på barn som inte leker. De intervjuades erfarenheter var en viktig faktor när vi valde respondenter, eftersom vi ville ta del av deras specifika kunskaper inom ämnet, i högsta möjliga grad. Teorierna vi använt oss av i studien är det psykologiska och biologiska perspektivet, vilket kort innefattar att barns individuella färdigheter bedöms, samt det kulturella och sociala perspektivet, som beskriver barnens gemensamma lek.   Resultatet av studien visar att de specialpedagoger och förskollärare som intervjuats tycker att leken är en avgörande faktor för samtliga barn, samt att det finns delade meningar om vilka som anses vara i behov av särskilt stöd och vad stödet innebär. Andra resultat som studien visar är att det behövs mer forskning i ämnet, samt att mycket av den forskningen som gjorts främst fokuserar på skolan och inte på förskolan. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna, samt egna slutsatser kring forskares och författares synpunkter om ämnena.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de använder utomhusmiljön som lärandemiljö. Vår studie utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna använder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lärande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lärande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lärande om odling, bygg och konstruktion men också för att barn ska få språklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lärande men också som ett sätt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptäckare eller observatörer beroende på situation och sammanhang.

Syftet med vår studie har varit att studera och analysera förskollärares erfarenheter och uppfattningar om vuxnas roll och deltagande i barns lek. Den tidigare forskningen har visat att förskollärare antingen bör ha en närvarande roll i barnens lek eller en observerande roll över barnens lek samt att förskollärarna har i uppgift att ge barnen trygghet, vägledning och inspiration. Studien genomfördes med hjälp av nio förskollärare som intervjuades och resultatet visade att förskollärarna såg leken som en viktig del av barnens vardag för att barnen skulle kunna bearbeta tidigare händelser. Samtidigt framkom det att många av förskollärarna som intervjuades inte gärna deltog i den fria leken då de upplevde att de störde barnen. Förskollärarna som arbetar med de yngre barnen var mer deltagande i leken än vad de som arbetade med de äldre barnen var. I de pedagogstyrda aktiviteterna deltog förskollärarna i större utsträckning än vad de gjorde i den fria leken. Slutsatsen av detta är att förskollärarna deltog i de pedagogstyrda aktiviteterna oavsett ålder medan i den fria leken var det större fokus på att vara deltagande med de yngre barnen då förskollärarna ansåg att de behövde mer vuxenstöd än vad de äldre barnen behövde. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

I examensarbetet undersöks förskollärares synsätt på barns lek i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns lek och hur de ser på sitt eget deltagande i barns lek, även hur förskollärare ser på sitt deltagande i barns lek i förhållande till barns lärande. Metoden som har använts i studien är strukturerade intervjuer med 7 förskollärare som har mellan 1-40 års erfarenhet och som arbetar på 3 olika förskolor. Studiens resultat visar på att lek och lärande enligt förskollärarna hör ihop och att deras deltagande i leken har betydelse. Förskollärarna menar att de behöver vara närvarande och delta men att det kan ske på olika sätt. Ibland behöver förskolläraren ta en aktiv mer styrande roll i leken och andra gånger endast finnas närvarande på avstånd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarna anser att barn lär sig mer i leken om förskollärare är delaktiga och har ett syfte med deltagandet, men de anser även att barn behöver få prova på själva och lära av varandra.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan. De frågeställningar som studien utgår från är: Hur beskriver förskollärare sin egen roll vid barns lek i förskolan och hur anser förskollärare att deras roll vid lek påverkar lekens utformning och barns deltagande? Studien är framskriven i relation till ett fenomenologiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ metod där intervjuer har använts i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering. I studien ingår fem förskollärare i olika åldrar som är verksamma på olika förskolor i landet. Förskollärarna besitter varierande arbetslivserfarenheter och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet är framskrivet utifrån en tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att förskollärarens roll vid barns lek i förskolan är mångfacetterad och kan variera beroende på situation. Vidare visar resultatet att stöttning på olika sätt och att berika leken genom att tillföra material är faktorer som förskollärarna gemensamt beskriver som viktiga i sin roll vid barns lek.

Inledning Studien innefattar matematikundervisning med fokus på förskollärares uppfattningar hur undervisning i matematik kan ske i spontana leksituationer i innemiljön på förskolan. Det krävs kompetenta förskollärare med förmåga att fånga barns intresse och inta barnperspektiv för att kunna genomföra spontan matematikundervisning i förskolan (Björklund 2012, s. 226). Spontan matematikundervisning beskrivs som handlingar i leken efter barnens initiativ (Eidevald, Engdahl, Frankenberg, Lenz Taguchi &amp; Palmér 2018, s. 86). Studiens syfte Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om spontan matematikundervisning i barns lek i innemiljön på förskolan. Studien synliggör förskollärares uppfattningar om utmaningar som förekommer och möjligheter som kan möjliggöra för ökade spontana undervisningssituationer i barns lek. Metod Kvalitativa intervjuer som grundar sig i fenomenografin utgör metoden för undersökningen. Intervjun omfattar ett mindre antal frågor innefattande ett fenomen, vilket i studien syftar till spontan matematikundervisning i barns lek. Genom intervjuer undersöks hur förskollärare tänker kring deras egen matematikundervisning i barns lek, samt reflekterar angåendemöjligheter och utmaningar. Resultat Resultatet i studien åskådliggör hur förskollärare undervisar matematik spontant i barns lek och deras uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar som finns med den spontana matematikundervisningen i barns lek. Studiens resultat visas i tre rubriker utifrån frågeställningarna, med tre tillhörande underrubriker. I resultatet framkommer det att förskollärare undervisar matematik i barns lek genom att ställa relevanta frågor, benämna begrepp och fånga potentiella lärsituationer. Möjligheterna till spontan matematikundervisning kan enligt resultatet ökas genom att förskollärarna är mer matematiskt medvetna, får tillgång till mer varierat material och ytterligare kompetensutveckling. Intervjudeltagarna anmärker på bristfällig kunskap i matematik, avbrutna undervisningssituationer och förmågan att utmana varje barn på deras nivå som utmaningar i deras arbete.

Det som klassas som populärkultur finns idag tillgängligt för barn via många kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktärer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lättillgängligt i dagens samhälle, främst i hemmet men även till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar är inspirerade av den populärkultur som råder samt hur det i så fall kommer till uttryck. Följden av detta blir då att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar där. De centrala begrepp som studien inriktar sig på är framförallt populärkultur och lek men berör även de normer som finns i förskolan när det gäller genus, könsskillnader, miljö, material samt våldslekar och vad som anses vara tillåtet och otillåtet. Av dessa begrepp har vi valt att använda lek, normer och genus som teoretiska utgångspunkter för vår studie. Studien är gjord enligt en kvalitativ metod då vi valde att samla in vår empiri genom observationer och samtal med barn och pedagoger samt skrivna intervjuer med pedagoger. Utifrån det resultat vår undersökning ledde fram till kan vi se att barnen inspireras av den rådande populärkulturen vilket visade sig i barnens samtalsdiskussioner, lekar och skapande verksamhet. Det handlar till stor del om de filmer och tv-program de har sett, vilka leksaker de har i hemmet eller vilka spel de bemästrar via exempelvis smartphones eller smartplattor. De reaktioner och det bemötandet som barnens populärkulturellt inspirerade lekar får från pedagogerna i förskolan visar sig på olika sätt. Vi kan se att det finns ett dilemma kring pedagogernas tankar och bemötande, ibland krockar de personliga åsikterna gentemot kollegornas åsikter och förskolans regler, detta visar på att det finns ett problemområde som bör reflekteras och diskuteras över.

Denna kvalitativa studie syftade till att bidra med kunskap om barns samspel i lek samt pedagogers syn på barns lek. De forskningsfrågor som låg till grund för detta arbete var: ”Hur ser barns samspel ut i leken?”, ”Hur arbetar pedagogerna med den dagliga organiseringen av barnens lek?” och "Vad är pedagogernas perspektiv på barns lek?". Studien ämnade svara på frågeställningarna med hjälp av tre utvalda sekvenser från videoobservationer av sex deltagande barns lek samt åtta intervjuer med yrkesverksamma pedagoger inom förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt var det barndomssociologiska perspektivet för besvarandet av delstudie A:s forskningsfråga gällande barns samspel, respektive det fenomenologiska perspektivet för besvarandet av delstudie B:s forskningsfråga gällande pedagogers syn på barns lek och organiseringen av leken i förskolan. Studiens resultat visade att lek som aktivitet kan se olika ut beroende på pedagogers egen uppfattning av begreppet. Det centrala var att leken präglas av fantasi, rutiners påverkan på barns lek, vikten av närvarande pedagoger togs upp som en väsentlig del av pedagogers förhållningssätt och så även hur man på förskolan arbetar med inkludering i lek. Resultatet visade även att barn använder olika strategier i leken och under pågående lek för att 1) försvara den, 2) få tillgång till den samt för att 3) upprätthålla eller höja sina egna positioner i förskolans kamratkultur.

No description available.