No description available.

This study focuses what children choose to play with in the preschool yard without active involvement on the part of the preschool teacher. With Bourdieus' concepts of habitus, capital, and fields as theoretical frameworks, the following questions are examined: 1) How does the habitus reflect in a child's choice of play? 2) How can a child's choice of what to play be understood from the perspective of their preschool's culture? The empirical data consists of observations of the child at play, the pedagogical material they use, the place in which they choose to play, the placement of the teachers, and the range of the pedagogical material made available to the child in the preschool yard. This study argues that the choices a child makes, in terms of what to play, is influenced by the culture of the preschool. This is strengthened based on the survey of comparing two different preschools with two different cultures. By discovering patterns in a child's choice of what to play and comparing the results with each other, it becomes possible to analyze how the differences and similarities between playtime at two different preschools can be linked to habitus, capital and fields. This study shows that there are differences about what the children chose to play, how many they play together and how much they talk and move around. / I denna studie fokuseras vad barnen väljer att leka ute på förskolans gård när de leker utan vuxnas aktiva inblandning. Med Bourdieus begrepp om habitus, kapital och fält som teoretiskt ramverk undersöks frågorna: Hur avspeglar sig habitus, de omedvetna mönster människan bär med sig, i barns lekval? Hur kan barns lekval förstås utifrån förskolans kultur? Det empiriska materialet består av observationer av barnens lek, materialet de använder, platsen de väljer att leka på och pedagogernas placering samt vilket utbud av material barnen erbjuds på förskolans gård. Studien argumenterar för att lekvalen påverkas av den kultur som råder inom förskolan. Detta stärks utifrån resultaten från observationerna av barns lekval på två olika förskolor med olika kultur. Genom att upptäcka mönster i barnens lekval och jämföra resultaten med varandra blir det möjligt att analysera hur skillnader och likheter kan kopplas till habitus, kapital och fält. Studien visar att det finns skillnader i barns lekval, hur många de leker tillsammans och i vilken grad de pratar och rör sig i leken.

<p> <p>Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) <em>Lika barn leka bäst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek.</em> Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008.</p><h2>                               </h2><h2>Sammanfattning</h2><p> </p><p>Leken är en viktig del i den dagliga verksamheten på förskolan. Leken stimulerar fantasi, inlevelse, kommunikation och är ett medel att utveckla social kompetens, därför är det viktigt att det bedrivs forskning om detta.</p><p>Syftet med denna undersökning är att studera vilka barn treåringarna väljer att leka med när det inte är någon planerad verksamhet på förskolan och de själva får välja vad och med vem de vill leka. Sker barnens kamratval utifrån ålder, kön, bakgrund eller barnets status i barngruppen?</p><p>Studien baseras på en observation genomförd på en förskola med en utvidgad syskongrupp dvs. en avdelning med barn mellan ett och fem år. I och med denna organisationsform finns förutsättningarna för att studera hur barnen väljer kamrater efter såväl ålder som kön. Totalt har observationerna ägt rum vid fyra tillfällen, en halvtimme åt gången. Studien är baserad på ett av dessa tillfällen. Observationen har ägt rum under ett tillfälle med ”fri lek” dvs. när barnen själv fått välja vad och med vem de vill leka. Under observationen närvarade fem flickor och fem pojkar i åldrarna ett till fem år. Fyra av barnen var tre år, tre flickor och en pojke. Observationen är genomförd med hjälp av två videokameror som var riktade åt olika håll för att kunna dokumentera hela rummet. Videoinspelningarna har analyserats och resultaten har dokumenterats i tabeller.</p><p>Den tidigare forskningen visar att barnen gärna leker med barn av samma kön, samt att åldern inte har så stor betydelse för val av kamrat. Det handlar mer om var barnen befinner sig i utvecklingen än om deras ålder. Denna studies resultat visar att barnen leker med barn av samma kön likväl som med barn av motsatt kön. Den visar också att barnen leker med barn oavsett ålder. Detta betyder att studiens resultat både tyder på likheter och skillnader mot tidigare forskningen.</p><p>Tre av studiens fyra treåringar skiljer sig lite från den fjärde treåringen. De tar inte kontakt med och/eller blir inte kontaktad av andra barn så ofta som den fjärde treåringen blir. Kontaktskapandet ser alltså lite olika ut hos dessa fyra treåringar. Detta är intressant och frågan är vad det kan bero på. Kan det möjligtvis kan bero på barnets status i barngruppen?</p><p> </p><p> </p><strong>Nyckelord:</strong> barns lek, förskola, kamratrelationer, kamratval, utvidgad syskongrupp</p>

<p>Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i leken</p><p>och vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.</p><p>Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lek</p><p>och att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.</p><p>Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genom</p><p>observationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att de</p><p>flesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de bygger</p><p>sina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna har</p><p>visat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsätter</p><p>sina åsikter i praktiken.</p> / <p>This work is about what six pedagogs in a preschool think about their participation in</p><p>children’s play and what they base their attitudes on. The work also briefly considers what</p><p>children’s play is.</p><p>The aim with the work is to shed light on the pedagogs’ beliefs about their participation in</p><p>preschool children’s play and through observations see if they put their attitudes into practice.</p><p>The examination has been executed partly through interviews with pedagogs and partly</p><p>through observations of the pedagogs together with the children in the preschool. The result</p><p>shows that most pedagogs consider their role to be present and available in children’s play</p><p>and they base their attitudes on theories, own experience and qualities in the children. The</p><p>observations have shown that the pedagogs participate in the children’s play and that they put</p><p>their attitudes into practice.</p>

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i leken och vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är. Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lek och att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken. Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genom observationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att de flesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de bygger sina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna har visat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsätter sina åsikter i praktiken. / This work is about what six pedagogs in a preschool think about their participation in children’s play and what they base their attitudes on. The work also briefly considers what children’s play is. The aim with the work is to shed light on the pedagogs’ beliefs about their participation in preschool children’s play and through observations see if they put their attitudes into practice. The examination has been executed partly through interviews with pedagogs and partly through observations of the pedagogs together with the children in the preschool. The result shows that most pedagogs consider their role to be present and available in children’s play and they base their attitudes on theories, own experience and qualities in the children. The observations have shown that the pedagogs participate in the children’s play and that they put their attitudes into practice.

Kakko, Ida &amp; Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bäst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008.                                 Sammanfattning   Leken är en viktig del i den dagliga verksamheten på förskolan. Leken stimulerar fantasi, inlevelse, kommunikation och är ett medel att utveckla social kompetens, därför är det viktigt att det bedrivs forskning om detta. Syftet med denna undersökning är att studera vilka barn treåringarna väljer att leka med när det inte är någon planerad verksamhet på förskolan och de själva får välja vad och med vem de vill leka. Sker barnens kamratval utifrån ålder, kön, bakgrund eller barnets status i barngruppen? Studien baseras på en observation genomförd på en förskola med en utvidgad syskongrupp dvs. en avdelning med barn mellan ett och fem år. I och med denna organisationsform finns förutsättningarna för att studera hur barnen väljer kamrater efter såväl ålder som kön. Totalt har observationerna ägt rum vid fyra tillfällen, en halvtimme åt gången. Studien är baserad på ett av dessa tillfällen. Observationen har ägt rum under ett tillfälle med ”fri lek” dvs. när barnen själv fått välja vad och med vem de vill leka. Under observationen närvarade fem flickor och fem pojkar i åldrarna ett till fem år. Fyra av barnen var tre år, tre flickor och en pojke. Observationen är genomförd med hjälp av två videokameror som var riktade åt olika håll för att kunna dokumentera hela rummet. Videoinspelningarna har analyserats och resultaten har dokumenterats i tabeller. Den tidigare forskningen visar att barnen gärna leker med barn av samma kön, samt att åldern inte har så stor betydelse för val av kamrat. Det handlar mer om var barnen befinner sig i utvecklingen än om deras ålder. Denna studies resultat visar att barnen leker med barn av samma kön likväl som med barn av motsatt kön. Den visar också att barnen leker med barn oavsett ålder. Detta betyder att studiens resultat både tyder på likheter och skillnader mot tidigare forskningen. Tre av studiens fyra treåringar skiljer sig lite från den fjärde treåringen. De tar inte kontakt med och/eller blir inte kontaktad av andra barn så ofta som den fjärde treåringen blir. Kontaktskapandet ser alltså lite olika ut hos dessa fyra treåringar. Detta är intressant och frågan är vad det kan bero på. Kan det möjligtvis kan bero på barnets status i barngruppen?     Nyckelord: barns lek, förskola, kamratrelationer, kamratval, utvidgad syskongrupp

Syftet med studien är att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollärares syn på barns samspel och samlärande samt vilken syn de har på sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärare om samspel och samlärande hos förskolebarn? Hur ser förskollärare på den pedagogiska miljöns betydelse för att främja samlärande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlärande? I studien intervjuas fem verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Det visar sig att nästan alla känner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollärare har även honom som förebild. Resultatet visar att de på många sätt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det. En större medvetenhet skulle kunna medföra att förskollärare främjar samlärande och samspel, både genom sitt förhållningssätt och genom sin attityd till samarbete samt hur den pedagogiska miljön organiseras. Det visar sig att barns förmåga till samspel och samarbete skiljer sig åt och att den kan komma till uttryck i såväl barn- som vuxeninitierade aktiviteter Förskollärarens roll innebär både att inspirera och utmana men också att vägleda och stötta för att främja samarbete och samlärande hos barn. Studien visar också att barn samspelar och hjälper varandra mer när vuxna inte finns i närheten samtidigt som informanterna anser att närvarande lärare är en viktig faktor i förskolan. Den pedagogiska miljön är viktig för barns samlärande och utveckling men resultatet visar att mängd, variation och tillgänglighet avseende material kan väcka debatt i förskolan.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och tolka pedagogers delaktighet i barns lek. Detta harundersökts genom kvalitativa observationer, då vi studerat i vilka situationer pedagoger valt att trädain i barns lek och vad som då hänt med leken. Studien utfördes på fem förskolor, i två kommunermed barn i åldrarna 2-5 år. Studien utformades utifrån våra två frågeställningar i syftet. Resultatet istudien visar att pedagoger valde att träda in i barns lek för att stödja, på grund av de vardagligarutinerna och för att upprätthålla regler. Tidigare forskning visar att pedagogers medvetenhet kringleken har betydelse för barns lek. När pedagoger valde att träda in i barns lek för att stödja, avbrötsinte leken, vi tolkade det som att pedagogerna hade en medvetenhet om att bevara leken. Närpedagoger valde att träda in i barns lek på grund av de vardagliga rutinerna eller för att upprätthållaregler, avbröts leken i många fall. Men vi tolkade att i vissa situationer så försökte pedagogerna attbevara leken. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med denna studie har varit att studera barnens lek i förskolan. Genom observationer har vi undersökt vilka strategier barnen använder sig av när de vill delta i- eller skydda en pågående lek samt hur barnen förhandlar om lekens innehåll. Denna kvalitativa studie är inspirerad av en etnografisk studie där vi varit ute i förskolans verksamhet och observerat barnens fria lek. Studien är genomförd på en förskoleavdelning med 23 barn i åldrarna 3-5 år. Utifrån studiens syfte har vi formulerat olika kategorier utefter vad barnen uppvisade. De olika kategorierna är förhandlingar, tillträde, uteslutning och makt. Resultatet i studien synliggör att barn är smarta och de definierar sina egna regler och normer. Genom användning av olika strategier inkluderar, exkluderar och förhandlar de om lekens betydelse och innehåll. Barnen tar till hot när de blir arga eller vill förtydliga sin önskan. De omdefinierar lekens förutsättningar för, att det ska passa deras avsikt och ge dem makten att bestämma vem som ska få vara med eller inte. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med studien var att undersöka lekens förutsättningar i förskolan samt pedagogers uppfattningar om detta. Studien har genomförts med en induktiv ansats och med kvalitativa observationer och intervjuer har pedagogers förhållningssätt och uppfattningar om lek ur ett lärandeperspektiv i förskolan undersökts. Det empiriska materialet analyserades efter vår ansats och ett mönster upptäcktes som därefter sorterades och reducerades i fem kategorier med ledning av vår studies syfte och frågeställningar. Kategorierna behandlar områden som: medlande och stöttande pedagoger i lek och lärande, inkluderande och inbjudande handlingar från pedagogen, lek och lärande som en helhet vilket barnet utforskar i leken samt att leken beskrivs som fri eller styrd. Möjlighet till lek kan under lekfulla former styras på olika sätt genom olika miljöer och material, vilket tillsammans med pedagogens förhållningssätt och hur spontana och planerade aktiviteter tillämpas i verksamheten. Resultatet kan förstås som att lekens förutsättning i verksamheten påverkas av olika aspekter och pedagogens inflytande har stor betydelse för barnets lärande i leken. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>