Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen. För att uppfylla syftet har dels en enkät publicerats på internet där berättelser som rörde renköttet i en måltidskontext samlats in. Dels har en intervjustudie genomförts där fyra personer berättat om måltidsupplevelser som innefattat renkött, två av dessa samer och två icke-samer. Slutligen har ett diskursivt nätverk gjorts av svensk press mellan åren 2000-2013. Det har visat sig att berättelserna skiljer sig åt mellan de olika befolkningsgrupperna och då främst i aspekterna, produkt, plats och atmosfär. De icke-samiska intervjupersonerna lämnat en mer traditionellt kopplad bild till renköttet än vad de samiska intervjupersonerna har gjort. Denna bild har förstärkts av innehållsanalysen av rapporteringen i svensk press.

This essay aims to investigate how constructions of nature is conveyed through Volvos Human Made Stories, and what possible effects these constellations might have on a global discourse of environmental issues. Human Made Stories was first published in 2016 and is a series of short films, which according to Volvo seek to inspire it's viewers. By analyzing two of these stories I wish to exemplify how storytelling is used in sales and marketing today. Social constructionism constitutes the scientific basis throughout this essay which main characteristic is to view the world as built by social constructions. In this context, portrays of nature is seen as constructions of reality and nothing else. Previous studies by Fuentes, Helmfrid, Ganetz and Hansen shows how nature has been portrayed in different contexts such as marketing practices, television shows and through the ideological relationship between human and nature. Their work contributes to an understanding of how nature has been and still is portrayed through human eyes and how nature in contexts as these should be seen as constructions and not as a definition of reality. The methods used is a mixture of qualitative approaches where narrative analysis and semiotic tools constitutes a combinational toolkit for establishing how nature is narrated in the two stories. The main theory used is a typology, originally made by Christian Fuentes in his study How Green Marketing Works - Practices, Materealities and Images (2015).  In the study Fuentes localize how different types of nature is portrayed in a context of selling environmental-friendly outdoor products. In addition to Fuentes typology, the concepts of naming, consending symbols and re-framing is used to identify how companies such as Volvo uses different tools to communicate a green profile and a sustainable company. The study shows that the nature in Nemos garden and Maria and Josefin is portrayed in a vary of different ways, mainly represented as fragile and impressive, but also as problematic and as a threat. Nature is also portrayed through narrative roles such as the object, the sender but also the enemy. The constructions of nature is a result from narrative events, where humans constitutes the central role as subjects and where nature is understood as a human object. Keywords Constructions of nature, construction,  nature, story, Volvo, film, narrative analysis

Det här examensarbetet handlar om hur formgivare kan uppdatera en befintlig basutställning i museisammanhang med hjälp av berättandet, där syftet är att följa upp museers mål om engagemang och förmedling. Museer representerar både forntid och samtid och av den orsaken är det av vikt att museer ständigt uppdateras och känns relevant för besökande.Arbetet har skett i samarbete med Nordiska museet i Stockholm och undersökt hur berättelser och designorientering kan bidra till uppdatering av basutställningar och bidra till förmedlingen av ett historiskt innehåll.Som underlag till gestaltningsförslaget har två forskningsrapporter studerats samt teorier inom berättelse och designorientering. Ett urval av metoder har använts, som intervju, plats- och utställningsanalys, referensobjekt samt personlig kommunikation.Projektet har lett till ett designkoncept med förslag till hur utställningen ”Dukade bord” vid Nordiska Museum kan gestaltas. Även två förslag på utställningstillägg har tagits fram, vilket representerar vår nära historia och samtiden. / This thesis explores how designers can renew and update existing museum exhibitions. The aim was to fulfil museums’ goals on engagement and conveyance of information. Museums represent both the past and the present, therefore it is important that museums continuously update exhibitions to remain relevant to visitors.This work was done in cooperation with The Nordic museum in Stockholm and explored how storytelling and design orientation could contribute to updates and conveyance of historic content.The project lead to a design concept with a suggestion on how the exhibition “The Set Table” at the Nordic museum could be renewed. It even presents a suggestion of an exhibition appendix representing our near history and present.The design concept for the renewal is based on two papers and a thesis from within the field of storytelling and design orientation. In addition, a variety of methods such as interviews, spatial- and exhibition analysis, references and personal communication, were used. / <p>Informationsdesign - Rumslig Gestaltning</p>

I detta arbete står samspelet mellan spelmekanik och termen narrativ i fokus. Ofta läggs stor vikt på ett videospels spelmekanik för spelets betydelse. Det finns delade meningar om vilken betydelse berättelsen har för ett spel. Problemställningen är: Hur påverkar inbäddat narrativt material en spelares tolkning av spelmekaniken i ett spelmoment? Utifrån problemställningen undersöktes skillnaden i upplevelse för spelare att spela ett spelmoment när spelet har en inbäddad berättelse mot när det saknar en sådan berättelse. Två demospel skapades. Spelmekaniken hos dem båda var identiska, men det ena innehöll inbäddat narrativt material. Demospelen testades och enkätfrågor besvarades av två testgrupper. I undersökningen deltog totalt 15 personer, 4 kvinnor och 11 män, med stor geografisk spridning. Resultatet tyder på att berättelsen påverkade spelarens spelstrategier. Framtida arbete kan omfatta fler testpersoner och en mer välutvecklad produkt med mer avancerat spelmekanik och en mer genomtänkt berättelse.

Syftet med studien var att skapa ett läromedel; en berättelse med tillhörande vardagsnära matematiska uppgifter. Genom att ge de matematiska uppgifterna ett sammanhang då frågorna utformades ur berättelsen, var intentionen att eleverna skulle uppleva ökad motivation till att lösa uppgifterna. Fem klasser i årskurs 2 deltog i studien och delades in i experimentgrupper och kontrollgrupper. De elever som deltog i experimentgruppen lyssnade på berättelsen och fick uppgifter kopplade till berättelsen som de just hört. Kontrollgruppen fick kontextlösa uppgifter. Eleverna observerades utifrån ett observationsschema och därefter besvarade eleverna en enkät. Resultatet visar på att de elever som fick arbeta med berättelsen förstod uppgifterna bättre och samarbetade i större utsträckning än vad de elever som inte deltog under uppläsandet av berättelsen gjorde.

Sammanfattning Betyg och bedömning utgör en betydande del av utbildningsverksamheten. Detta område är också något som relativt frekvent debatteras i media, av politiker samt av forskare och som många av oss även har egna erfarenheter av. Elever i årskurs tre på gymnasiet har bedömts och betygssatts vid ett betydande antal tillfällen. Få studier finns dock som belyser deras erfarenheter och upplevelser av bedömning. Syftet med denna kvalitativa studie har således varit att lyssna till dessa gymnasieelevers berättelser om upplevda bedömningssituationer, för att på så sätt kunna bidra till en bättre förståelse av och ökad kunskap om just elevperspektivet på betyg och bedömning.      Studiens frågeställningar:    1. Vad berättar gymnasieeleverna om upplevda bedömningssituationer? 2. Hur värderar gymnasieeleverna de olika bedömningssituationerna?     Den genomförda studien är kvalitativ med narrativ ansats. Datainsamlingen genomfördes i form av sju narrativa elevintervjuer av mestadels öppen karaktär och utgick från studiens två frågeställningar. Intervjuerna genomfördes på den gymnasieskola där eleverna går. Resultatet visar att eleverna i studien uppfattar lärares förmedling och motivering av betyg och bedömningar som ofta otydliga eller obefintliga. Det råder även en sorts consensus kring uppfattningen att lärare ofta väger in personliga egenskaper i sina bedömningar av eleven. Detta kan medföra både positiva och negativa konsekvenser för elevens betyg. Slutligen framstår lärarens tolkningsföreträde som tydligt bland de intervjuade eleverna i och med att de sällan eller aldrig ifrågasatte en bedömning eller ett betyg.

Bara Bostäder Placerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresögymnasium ut sig. Vår ingång blir atr riva skolan, materialet ´kremeras´till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs med den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara from och byter plats.  Vad händer om man släcker ett lager i AutoCad? Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager. Gestaltat i platsmodell- höjdkurvor, vägar och fält, blir det tydligt att de separerade lagrerma inte går att särsklija. Konstruktionen är närvarande  i såväl landskap som byggd miljö. Error- går det att separera det byggda från det byggda? Samspel och mottsättning- relation och konflikt eller inget av dera alt båda samtidigt. Projektet berör teman som samarbete, representation och (klurar på saken...) Vad blir det tredje? Teman -&gt; Det platsspecifika, idéen om det naturliga och idéen om det konstruerade. Berättelse och historia. / Housing Tyresö Between Bollmora social housing complex and the old highroad one find Tyresö gymnasium. Our starting point is to demolish the school, ´cremeate´it´s material in to brickash and spread it as a red running track along the existing highroad, permission to forget in order to remember. The gymnasium is understood as part of the existing landscape, it only changes form and place. What happens if you delete a layer in AutoCad? Presence through absence. Depth through layers. Represented in sitemodel- terrain, roads and fields, it becomes clear that the separated layers can´t be distinguished from one another.  The constructed nature is present, in the landscape aswell as the built environment. Default- is it possible to separate the built from the built? Interplay and opposition- relation and conflict or neither one,  alternative both at once. The project touches upon themes such as collaboration, representation and (thinking about it…) What is the third? Themes –&gt; The sitespecific, the idea of the natural and the idea of the constructed. History and fiction.

Stadens urbana landskap består av en komplex sammansättning. Dels utgörs staden av det vi ser omkring oss i form av byggnader, torg och gator, men förankrat i dessa rum och platser finns även mängder av minnen, berättelser och känslor. Undersökande av samspelet mellan den urbana miljön och oss människor utgör grunden för denna uppsats och projekt. Syftet med projekt är således att undersöka hur vi som människor relaterar till plats och objekt i stadens offentliga rum och hur detta har värdeskapande effekter, och vilka aspekter gör en plats värdefull och skapar en atmosfär som vi vill stanna i under en längre tid. Plats, minne och känslor är tätt sammanbundna och detta tar jag fasta vid i projektet. Jag resonerar kring huruvida minnen och berättelser kan bidra till en känsla av inneboende värde i en plats i det offentliga rummet. Därtill vill jag bevisa hur fysisk gestaltning i det offentliga rummet kan verka som viktiga färg- och formbärare, och som därmed har en förmåga att påverka vårt mående och varande. Detta kommer resultera i en plats-specifikt designförslag av en sittplats för offentliga rum som väcker nyfikenhet och förmedlar minnen och historier.   Bakgrunden för projektet vilar dels i min egen kunskap inom ämnet kulturgeografi från tidigare studier inom samhällsplanering, samt en övertygelse om att färg, form och material påverkar våra känslor och tankar.  Det teoretiska ramverket för projektet kommer utgå från relevanta teorier kring platsidentitet, placemaking och space and place. Gestaltningsmässiga referenser och inspirationskällor kommer hämtas från olika håll, men mitt förhållningssätt i min egen praktik är inspirerad av postmodernistisk design och arkitektur. Denna stilbildning och idé präglades av eklektiska ideal samt ett ifrågasättande av föreställningar kring hur något ”bör” se ut och fungera (Kristofferson, 2003). Min förhoppning är att även i detta projekt inspireras idémässigt av denna epoks variation och bredd. I projektet kommer metodkombination att användas i syfte att få en allomfattande uppfattning av platsen samt berika studien med olika perspektiv och infallsvinklar. Genom att kombinera både samhällsvetenskapliga metoder samt designmetoden är förhoppningen att uppnå en kompletterande effekt. Metoder som kommer användas är platsanalyser, observationer och intervjuer. Detta kommer i sin tur att forma gestaltningsförslagets utformning och resultera i en sittplats för offentliga rum.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning. Kunskaperna i de olika klasserna testades sedan genom ett kunskapstest för att undersöka skillnaderna mellan metoderna. Efter det fick eleverna som fått lyssna till berättelsen svara på en enkät och sju av eleverna intervjuades för att undersöka vad de ansåg om historiska berättelser samt för att undersöka deras fördjupade historiemedvetande.. Även elevernas lärare i svenska och So intervjuades för att undersöka deras syn på historiska berättelser.Resultatet på undersökningen tyder på att metoden är användbar när det gäller att öka historiemedvetande. Dessutom verkar elever få djupare kunskaper vad gäller förståelse och empati men inte några djupare faktakunskaper. Dessutom uppskattas metoden av elever och lärare anser den vara relevant i undervisningen. / The purpose of the study was to investigate if using historical stories in the classroom is a relevant teaching method when it comes to deepen the historical consciousness of pupils and making them gain more knowledge. Also the pupil’s and the teacher’s thoughts about the method was examined. The investigation took place in the northwestern parts of Scania in two ninth-grade classes. One class heard a constructed historical story and the other one had a Power Point lecture. Afterwards both classes hade a test to examine the differences between the two methods. Also the class who heard the story answered a questionnaire and several interviews with both pupils and teachers were held to investigate their thoughts about the method and to study if the historical counsciouness had deepend.The result of the investigation shows that the method is useful to deepen the historical consciousness and also when wanting the pupils to gain more knowledge. Both pupils and teachers were satisfied with the method.

Studien påbörjades med funderingar kring vad som egentligen händer under sommaren på förskolor och om det överhuvudtaget finns någon verksamhet. Syftet med studien är att ta reda på hur verksamheten i form av personal, barn, miljöer och aktiviteter, förändras på sommaren i förskolan. Syftet är även att synliggöra de berättelser personal i förskolan har om deras sommarverksamhet och hur skillnader, möjligheter och utmaningar beskrivs. Studien utgår från fenomenologisk teori och narrativ ansats. Detta då båda teorierna grundar sig i att synliggöra berättelser utan att lägga någon värdering i vad som berättas. Teorierna hjälper till att synliggöra en variation av fenomenet: sommarverksamhet. Studien utgår från en enkätstudie där kvalitativa och kvantitativa frågor har besvarats. Enkätsvaren har sedan tolkats och analyserats genom en narrativ ansats utifrån begreppen livsvärld, naturlig inställning och röst.      Resultatet i studien visar att sommarverksamheten skiljer sig åt jämfört med resterande års verksamhet då 103 av de 119 respondenterna svarade ja på denna fråga. Sammanslagningar är något som sker på de flesta förskolor under sommaren. Centrala delar som kan urskiljas i narrativet är att sommaren på förskolan beskrivs som spontan, innebär barnpassning, ofokuserad personal som räknar ner till sin semester och dagar som fylls av fri lek och fler utflykter än vad de brukar göra. Genom att lyfta fenomenet sommarverksamhet och synliggöra vad detta är vill studien bidra till personalens medvetenhet om denna period.