<p>Det är numera självklart att företag försöker hålla en hög produkt- och servicenivå. För att nå framgång och för att sticka ut i mängden handlar differentiering alltmer om känslor, design och historier. Till följd av ändrade konsumtionsmönster finns det ett ökat behov av meningsfulla upplevelser och detta har resulterat i att fler och fler företag anammar så kallad storytelling för att kunna erbjuda kunden emotionella upplevelser. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är storytelling ett sätt att, med hjälp av historier, paketera produkter och tjänster samt kommunicera deras budskap. När mycket tid och resurser har lagts ned på att ta fram ett storytellingkoncept är det viktigt att säkerställa resultatet av en implementering. Därav vårt intresse för att undersöka storytelling med utgångspunkt i vad som faktiskt levereras av ett tänkt storytellingkoncept. De forskningsfrågor som styr uppsatsen är:</p><p>”Vad kännetecknar storytelling och hur kan storytelling användas i ett koncept?” och ”I vilken utsträckning skapas den avsedda upplevelsen genom hela kedjan, från framtagning av storytellingkoncept till konsumtion av det?”</p><p>Med hjälp av fallstudiemetoden undersöker vi storytellingkonceptet för restaurang Danilo, en nyetablerad restaurang, som ligger i anslutning till SF:s biokomplex Bergakungen i Göteborg. Primärdata samlas in genom intervjuer med Stylt Trampoli, det tjänsteföretag som skapade konceptet, vd och personal på restaurang Danilo samt kunder. Den teoretiska referensramen bygger huvudsakligen på narratologi, storytelling, tjänstearkitektur och teori kring att skapa upplevelser i tjänsteföretag.</p><p>Analysen visar att den avsedda upplevelsen för restaurang Danilos storytellingkoncept kommuniceras starkt i början av kedjan, men mattas av ju närmare kunden den kommer. Brister ses främst vid förankringen av konceptet hos restaurang Danilos personal. Många kunder var positiva till restaurangen och dess utformning, likväl når inte den avsedda upplevelsen hela vägen fram till kunden.</p> / <p>Nowadays it is evident that companies try to keep a high product- and service level. For companies to be successful, differentiation is more about feelings, design and stories. As a result of changes in consumption habits there is an increased need for meaningful experiences. More companies turn to storytelling as a way of offering the customer emotional experiences. From a business economic perspective storytelling is a tool for packaging of products and services and also a tool for communication of the same products and services. When a lot of time and resources have been used for creating a storytelling concept, it is important to ensure results of an implementation. Our wish is therefore to study storytelling with an interest starting from what actually is created in relation to the intended storytelling experience. The research questions examined through this paper are:</p><p>”What characterizes storytelling and how can storytelling be used as a concept?” and ”To what extent is the intended experience created through the whole process, from creation of the storytelling concept to consumption of it?”</p><p>Through a case study we examine the storytelling concept for Danilo restaurant, a new established restaurant located inside the movie center Bergakungen. Empirical data is collected through interviews with Stylt Trampoli, the company that developed the concept, CEO and personnel at restaurant Danilo and customers. Primarily, theories about narratology, storytelling, service architecture and creation of experiences in service companies are being used in this paper.</p><p>The analyze shows that the intended experience of the storytelling concept for restaurant Danilo is communicated well in the beginning of the process but decreases on the way to the customer. Shortages were found primarily when establishing the concept through the personnel. A lot of customers were positive towards restaurant Danilo and its interior, nevertheless the intended storytelling concept does not reach the customer.</p>

Margaret Atwoods dystopiska roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid’s Tale) från år 1985 fick åter uppmärksamhet år 2017 när teveseriens första säsong, baserad på romanen, hade premiär. I berättelsen skildras tjänarinnan Offreds liv i republiken Gilead, före detta USA, där infertilitet är ett av de stora problemen. Det föds sällan barn i landet och av de som föds är endast tre av fyra barn friska. Kvinnor med låg social status, men med fungerande livmoder, utses till tjänarinnor och enligt republiken har de en ärofylld uppgift; att föda friska barn åt aristokratiska makar. Republiken legitimerar tjänarinnornas avsaknad av frihet genom att hänvisa till Bibelns texter, främst till Genesisberättelsen om Bilha, Rakel och Jakob. Bilhas uppdrag i hushållskonstellationen är att förse patriarken Jakob med avkommor och på liknande sätt fungerar Offreds roll i romanens handling. Denna uppsats undersöker den bibliska intertextualiteten i romanen. Det förekommer både uppenbara citat och mindre tydliga allusioner. Genom att tillämpa Lina Sjöbergs system om markör, sätt och effekt analyseras bibelreferenserna på tre nivåer. Den första nivån identifierar referensen som citat, refererat, allusion eller tema. Den andra nivån undersöker på vilket sätt intertextualiteten sker och den tredje nivån beskriver vilken effekt bibelreferensen får hos läsaren.  Bibeln har länge inspirerat olika kulturyttringar och sedan den senare halvan av 1900-talet har den allmänna populärkulturen studerats ur ett bibelvetenskapligt perspektiv. Trots sekulariseringsteorier går det inte att avfärda bibelberättelsers inflytande i moderna verk. Bibeln har länge varit en del av vår kultur och många känner till de klassiska gammaltestamentliga berättelserna om Adam och Eva, Noa och flodvågen, Abrahams söner, Jobs olycka och Jona i valfisken. Detta bibliotek av böcker, med spridda stilar, har på många olika sätt influerat modern skönlitteratur och Tjänarinnans berättelse är en av dessa.

Att kvinnor drabbas av postpartum depression är vanligt runtom i världen. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebär lidande för kvinnan och risker för spädbarnets känslomässiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett läge då kvinnan förväntar sig må bra och känna glädje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lättare förstå och hjälpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter från patientens livsvärld. Syftet med arbetet är därför att belysa kvinnors upplevelse av sjukdomstiden i samband med postpartum depression. Denna litteraturstudie har sammanställt vetenskapliga artiklar och resultatet demonstrerar de viktigaste faktorerna som kvinnor upplevde. Följande fyra teman framträdde; förväntningar och förtvivlan, att leva i ett kaos samt behovet av stöd i olika situationer. I resultatdiskussionen lyfts bland annat stigmatisering, på vilket sätt sjuksköterskan kan hjälpa en kvinna som drabbats av postpartum depression samt vilka socioekonomiska faktorer som kan inverka på upplevelsen av depression. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syftet med denna uppsats är att förmedla en känsla, samt förståelse om våra upplevelser under en resa där vi blev utsatta för besvär och en rad prövningar. Avsikten är inte enbart att skildra en händelse utan vi vill även förmedla ett försök till förståelse av tillvaron.Vi hamnar ofta i situationer där vi stöter på svårigheter och utsätts för en rad prövningar i vårt dagliga liv. Vi måste följaktligen anpassa oss till förändringar. Denna anpassning sker oftast omedvetet utan att vi reflekterar över våra handlingar. Människor strävar hela tiden framåt. Jakt efter framgång och belöningar blir alltmera ett medel för att bekräfta status. Människor blir därmed inlåsta i sina tankar, vilket medför att de strävar efter att nå det onåbara. Det förblindar människor att handla irrationellt, då de inte stannar upp och reflekterar över sina handlingar.I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse innan vi talar om hur vi har tänkt och vad vill berätta med den. I berättelsen har vi framhävt de centrala delarna av händelseförloppet, med syftet att beskriva det vi vill förmedla till läsaren.För att kunna uppfylla vårt syfte har vi använt oss av den narrativa metoden. Detta metodval har delvis påverkat att vår uppsats inte har den traditionella vetenskapliga strukturen. För att inte förstöra läsupplevelsen har vi valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning. Vi vill här och nu bjuda in läsaren till vår uppsats. Njut av denna läsning!

<p>Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete. Resultatet utföll i berättelsen om <em>Lekarbets-pedagogers</em> <em>förhållningssätt till barns hälsa. </em>Berättelsen skildrar olika teman som tar upp barns lek, hälsoresurser, utveckling och lärande samt erfarenheter. Analysen har utgått från pedagogisk grundsyn samt utifrån den narrativa teorins tredimensionella fält som innefattar den personliga- och sociala interaktionen, närvaron och förhållandet till lekarbetet. Analysen av berättelsen förevisade den humanistiska människosynen där medmänsklighet, tillit och lyhördhet är framträdande förhållningssätt inom det pedagogiska lekarbetet. Vidare framhåller lekarbetspedagogerna att lek har en betydelsefull pedagogisk roll för barns lärande, utveckling, och därmed även för barns hälsa.</p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund</strong>: Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska. <strong>Syfte</strong>: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv. <strong>Metod</strong>: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes. <strong>Resultat</strong>: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår. <strong>Diskussion</strong>: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra. <strong>Slutsats</strong>: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background</strong>: Nursing staff often meet with patients that experience fear. An understanding of humans„ lived experiences is central in nursing. Attempts to understand phenomena that influence daily life of humans might contribute to a positive interaction between patient and nurse. <strong>Purpose</strong>: The aim was to describe fear from a life-world perspective. <strong>Method</strong>: The study was based on 74 narratives about fear, written by nursing students and a qualitative content analysis was used. <strong>Results</strong>: Situations that led to uncertainty and powerlessness triggered fear. When experiencing fear the usually silent body became "loud", the body was felt as uncontrollable and the informants were temporally confused and had an altered perception of reality. The fear arouses more and new emotions and wishes to fight and flee. When the fear faded away, the body became silent, the informants perceived the situation unreal and embarrassing and felt that the experience left marks on their bodies and minds. <strong>Discussion</strong>: What frightens humans is individual as different people direct their consciousness differently. Fear exists in the lived body. It influences and is influenced by the lived time. Attempts to make one‟s own fear consciousness contribute to an ability to recognize and understand other‟s fear as well.<strong> Conclusion</strong>: To see and understand other‟s fear is central in nursing, as well as in other caring services. Since lived experience of fear is central it is important not to be prejudiced about what situations that trigger fear and to avoid judging other peoples fear.</p><p> </p>

<p>Utgångspunkten för uppsatsen är att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehåll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter är framförallt berättarinstans, berättelsens uppbyggnad, och det i två av texterna utryckliga temat förändring. De valda texterna är kortromanen <em>På Chesil Beach </em>av Ian McEwan (2007), novellen ”Döden i Damaskus” av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen <em>Berömmelse</em> av Daniel Kehlmann (2010).</p><p>Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap är valda med tanke på att en av texterna påstår något om berättarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berättelse är. De narratologiska verktygen faller sig därför naturliga. Den hermeneutiska metoden används i begränsad utsträckning för tolkningen av texterna. Resultatet av studien visar att texternas uppbyggnad<strong> </strong>i två av fallen tydligt medverkar till att gestalta texternas teman. Den vid första anblicken postmoderna texten <em>Berömmelse</em> – <em>Roman i nio historier</em> (2010) visar sig ha en mer sammanhängande struktur än som kanske märks vid en första snabb genomläsning. I samtliga tre texter är karaktärerna bärare av temat.</p>

Hur vet man om ett konsultprojekt varit lyckat eller inte? Och hur kommer det sig att ett konsultprojekt kan beskrivas som lyckat och framgångsrikt av vissa, men som misslyckat och ett fiasko av andra? Detta har studerats i den här avhandlingen, som handlar om hur konsultprojekt utvärderas i klientorganisationerna. Eller snarare, om hur de inte utvärderas på något systematiskt sätt, samt vilka följder det kan få för såväl projektets utfall och mottagande i klientorganisationen som för de olika inblandade aktörerna. Som visas i avhandlingen så sker istället en informell utvärdering av konsultprojekten, i vilken aktörer i klientorganisationen för fram sina egna tolkningar och värderingar av dem. Dessa baserar sig då inte i första hand på projektens innehåll eller resultat, utan handlar mer om hur väl de passat in i organisationens normer för konsultprojekt, samt om vilka intressen aktörerna har att bevaka i dem. Den informella utvärderingen får därmed en kontextuell och politisk karaktär, vilket kan förklara hur ett konsultprojekt som visserligen genererat goda resultat och nått de uppsatta målen ändå kan få rykte om sig att vara ”helt meningslöst” och mötas av motstånd i organisationen. I avhandlingen studeras två stora svenska koncerner med avseende på hur de arbetar med och utvärderar konsultprojekt. För att fånga den informella utvärderingsprocessen och visa hur den är uppbyggd, har teorier om organisatoriskt meningsskapande kombinerats med ett narrativt anslag samt en diskurspsykologisk analysmetod. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008

Bakgrund: Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår. Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra. Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan. / Background: Nursing staff often meet with patients that experience fear. An understanding of humans„ lived experiences is central in nursing. Attempts to understand phenomena that influence daily life of humans might contribute to a positive interaction between patient and nurse. Purpose: The aim was to describe fear from a life-world perspective. Method: The study was based on 74 narratives about fear, written by nursing students and a qualitative content analysis was used. Results: Situations that led to uncertainty and powerlessness triggered fear. When experiencing fear the usually silent body became "loud", the body was felt as uncontrollable and the informants were temporally confused and had an altered perception of reality. The fear arouses more and new emotions and wishes to fight and flee. When the fear faded away, the body became silent, the informants perceived the situation unreal and embarrassing and felt that the experience left marks on their bodies and minds. Discussion: What frightens humans is individual as different people direct their consciousness differently. Fear exists in the lived body. It influences and is influenced by the lived time. Attempts to make one‟s own fear consciousness contribute to an ability to recognize and understand other‟s fear as well. Conclusion: To see and understand other‟s fear is central in nursing, as well as in other caring services. Since lived experience of fear is central it is important not to be prejudiced about what situations that trigger fear and to avoid judging other peoples fear.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete. Resultatet utföll i berättelsen om Lekarbets-pedagogers förhållningssätt till barns hälsa. Berättelsen skildrar olika teman som tar upp barns lek, hälsoresurser, utveckling och lärande samt erfarenheter. Analysen har utgått från pedagogisk grundsyn samt utifrån den narrativa teorins tredimensionella fält som innefattar den personliga- och sociala interaktionen, närvaron och förhållandet till lekarbetet. Analysen av berättelsen förevisade den humanistiska människosynen där medmänsklighet, tillit och lyhördhet är framträdande förhållningssätt inom det pedagogiska lekarbetet. Vidare framhåller lekarbetspedagogerna att lek har en betydelsefull pedagogisk roll för barns lärande, utveckling, och därmed även för barns hälsa.