This qualitative study aims to examine the differences between Margaret Atwood’s novel and Bruce Miller’s adapted version of The Handmaid’s Tale by the application of adaptation, as well as, feminist theory. An additional aim is to investigate the didactic potential of using both the original version and the TV series adaptation in the EFL-classroom, this in relation to the Curriculum for English at upper secondary level. The two research questions addressed in this study were: What are the main differences between the adapted version and the original version? and, in relation to the EFL-classroom and the subject English 7, what can be gained by working comparatively with the original version and the TV series adaptation? The essay is examined by using adaptation theory and feminist theory. The findings of the analysis presented in this study show for example that the television adaptation features a more feminist portrayal of the female characters than the original story. In addition, the findings of this study suggests that by using both texts in the EFL-classroom, one can get the opportunity to highlight prominent themes within the two media which were discovered in this study. For example, discrimination based on gender or sexual orientation. Therefore, by comparing the two texts, students may become aware of differences between how the two texts are able to portray such indifferences as mentioned above. In an educational setting this is useful since by working with questions which aims to compare both texts in the EFL-classroom, students also get the chance to deal with various living conditions and attitudes in relation to both the historical and contemporary English-speaking world (Skolverket 2011, p. 4).

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ”This is it”, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete.För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ”This is it”. Vi ville undersöka om Storyline som undervisningsmetod skapar förutsättningar för utveckling av ”speciella” kompetenser hos eleverna, kompetenser som vi anser innefattas av eller är en grund till utvecklingen av handlingskompetens. Förmågorna som avses är: kritisk granskning, empati, respekt, tillit, samarbetsförmåga, problemlösning och ansvarstagande. Arbetet består av två delar: den ena är resultatet från vårt empiriska material och den andra är den Storyline som utgör den färdiga produkten. / Teaching action competence through Storyline – a bridge to future science education

<p>This study examined constructions of horses and means staff working with horses parallel to therapy in institutional care ascribes to horses. A narrative method was used and the theoretical framework was social constructionism. A question was asked to the narratives: How can practice in institutional care be understood through these stories? The result showed different pictures of institutional care. Horses seem to provide a multi-faceted therapeutic tool. Through the horses staff could establish relations built on trust with their clients. The stable-environment and the horses provided healthy recreation and a social competence usable for clients in life. The constructions of horses also seemed related to the means ascribed to them in the daily life of the institution. So far there has been little research about animals in Swedish institutional care. If there are animals in institutions they probably fill some kind of function for social work and therefore the phenomena needs to be further examined. Especially as research claim economical and social benefits in using animals in human health care. Animals have been looked upon as trivial but the academic discipline dealing with relations between animals and humans, anthrozoology, has gained respect and is now considered serious.</p>

<p>In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way.</p> / <p>I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.</p>

Since the beginning of the 21st century the open plan dwelling, i.e. open connections between reception areas and kitchen, has become an increasingly popular form of housing in Sweden. The aim of this thesis is to investigate narratives describing the life in open plan apartments, discussing (1) what they contain, (2) how they are constructed and distributed and (3) what social consequences they entail. These three questions have an immediate connection to the three levels of the critical discourse analysis formulated by Norman Fairclough where he analyses every instance of a discourse as simultaneously being text, discursive practice and social practice.  The study has been accomplished in the newly built area Hammarby sjöstad in Stockholm through interviews with builders, architects and people living in open plan apartments. Articles in interior magazines describing an open plan lifestyle has also been taken into consideration. Three themes is being discussed, the first describing the social qualities imagined to be naturally embedded in the open plan architecture. The second highlights the idea of cooking as both a way of living and as a factor contributing to the popularity of the open housing design, and the last focuses on the open plan home as a place for self performance.  At the text-level the material describes the impact of the open plan dwelling as a result of new interests, as dependent on new social habits and as a desire to put the home and the ongoing life on display. The ideas of what an open plan architecture actually can accomplish may, at a discoursive practice level, be given explanations from three main orders of discourse: the architectural, the market, and the good life order of discourse. The social practice level makes it obvious that the ideals concerning housing and lifestyle simultaneously reproduce old and create new social practices, taking into account cultural notions of gender relations, family life, social habits and questions of class.

In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way. / I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.

This study examined constructions of horses and means staff working with horses parallel to therapy in institutional care ascribes to horses. A narrative method was used and the theoretical framework was social constructionism. A question was asked to the narratives: How can practice in institutional care be understood through these stories? The result showed different pictures of institutional care. Horses seem to provide a multi-faceted therapeutic tool. Through the horses staff could establish relations built on trust with their clients. The stable-environment and the horses provided healthy recreation and a social competence usable for clients in life. The constructions of horses also seemed related to the means ascribed to them in the daily life of the institution. So far there has been little research about animals in Swedish institutional care. If there are animals in institutions they probably fill some kind of function for social work and therefore the phenomena needs to be further examined. Especially as research claim economical and social benefits in using animals in human health care. Animals have been looked upon as trivial but the academic discipline dealing with relations between animals and humans, anthrozoology, has gained respect and is now considered serious.

Samhället förändras kontinuerligt. För att människor ska må bra i ett föränderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hälsofrämjande arbetsliv är inte bara gynnsamt för individen, det bidrar även till hållbar tillväxt i samhället.  Organisationer strävar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrån ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrån ett pedagogiskt perspektiv är föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser samt dessas förutsättningar inom organisationer. Syftet med studien var att undersöka och beskriva upplevelser om förutsättningar för delaktighet kring organisationens utvecklingsarbete utifrån chefers och medarbetares berättande perspektiv. Syftet var även att undersöka vad chefer och medarbetare berättar kring organisationens värdegrundsarbete samt dess påverkan på organisationens utvecklingsarbete. Studien gjordes på uppdrag av det statliga Trafikverket och urvalet bestod av elva anställda från ett verksamhetsområde inom en av regionerna. Intervjuer var den metod som valdes. Åtta medarbetare intervjuades i två fokusgrupper med jämn könsfördelning i varje. Två sektionschefer med jämn könsfördelning samt en manlig enhetschef intervjuades enskilt. I analysen låg fokus vid att skriva fram ett berättande resultat med inspiration av narrativ ansats vilket resulterade i två berättelser; Medarbetarnas berättelse samt Chefernas berättelse. Resultatet åskådliggjorde att de forum som finns skulle behöva utvecklas så att de främjar delaktighet.  Delaktigheten skulle även öka om det fanns en dialogbaserad möjlighet till återkoppling mellan nivåer. För att som organisation kunna agera förebild i samhället gällande uppdraget att främja trafiksäkerhet och miljö, ansågs det nödvändigt att leva som man lär. Detta försvåras av att det saknas en gemensam riktning för organisationens värdegrund och dess inverkan på det dagliga arbetet. Cheferna ansågs vara ansvariga för att främja dialogbaserat utvecklingsarbete, både gällande de anställdas kompetensutveckling samt att främja till förbättringsförslag. Cheferna ansåg sig ha bristande kompetens kring sådana utvecklande uppgifter. Därmed efterfrågades en stöttande utvecklingsgrupp med syftet att bedriva intern utveckling utifrån värderingsgrundande dokument.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation. Analyserna är gjorda efter Sonja K. Foss modell för narrativ analys om än i något reviderade version då inte alla analyskategorier som finns med i originalmodellen används i uppsatsen. Uppsatsen visar på att samtliga berättelser har potential att skapa identifikation och att bidra till den publicistiska målsättningen i någon mån men de berättelser som har potential att engagera flest läsare är de som är specifika på flera olika nivåer. Detta uppnås dels genom att ge detaljerade beskrivningar av miljöer och dels genom att karaktärerna skildras på ett mångdimensionellt och nyanserat sätt i kombination med att deras handlingar upplevs som motiverade och begripliga. Även användandet av topiker är centralt för att uppnå det retoriska syftet. Genom att vissa av berättelserna erbjuder läsarna flera olika topiker (mentala mötesplatser) minskar risken att vissa läsargrupper exkluderas. / This Bachelor thesis investigates the rhetorical function of stories published in the Stockholm based street newspaper, Situation Sthlm. The main purpose of the study is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in obtaining the goals set by the newspaper with regards to their publishing criteria. A subordinate purpose to that is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in creating a sense of identification for the readers. The materials used, include six stories retrieved from several different issues of Situation Sthlm, and in common each story depicts a homeless person who works as a vendor for the street newspaper. The thesis utilizes several different theories aimed at describing the concept of stories, the rhetorical function of stories as well as theories regarding the concept of identification. The model for narrative analysis established by Sonja K. Foss, has been applied for the analyses performed in this study, the model has however been slightly reduced due to the exclusion of certain categories that are included in the original model. It is concluded in this thesis that the six stories analyzed all have the potential of creating a sense of identification for the reader and that they, to an extent, contribute to the newspaper’s publishing criteria. Nevertheless, the stories that have the potential of capturing the largest amount of readers are those that include several different levels of specificity. This is partially achieved through highly detailed descriptions of the milieus in which the story takes place and partially through highly nuanced and multi-dimensional character portrayals in combination with creating an essence of the character’s actions as being well motivated and comprehendible. The usage of topos is also crucial in order to achieve the rhetorical aims in the stories analyzed. By offering an array of topos (fictional meeting places), which was the case for some of the stories, there is a reduced risk of excluding certain categories of readers.

Framför dig har du nu en studie som berör ämnet självbestämmande ur ett personalperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerande intervjuer. De frågeställningar som ställs i denna studie är: Hur kan personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning i sitt professionella förhållnings- och arbetssätt ta hänsyn till den enskildes rätt till självbestämmande? När personal och den enskilde har olika åsikter om vad som ska bestämmas för den enskilde, hur utvecklas då rätten till självbestämmande för den enskilde? Vilka normer och värderingar kan bli dominerande från personalens sida när oenighet uppstår mellan personal och den enskilde om vad som ska bestämmas för henom? Det viktigaste resultatet från denna studie är att personalen upplever en svårighet i att den enskilde ska bestämma själv och samtidigt få stöd och hjälp. / In front of you is now a study concerning the subject of self-determination from a perspective of professionals. The study is based on a qualitative approach where empirical data was collected using semi- structuring interviews. The questions posed in this study were: How can staff working with persons with disabilities, in their professional approaches and practices while considering the individuals self-determination? When staff and the individual have different opinions on what to decide in matters concerning the individual, how then develops the autonomy of the individual? What norms and values can become dominating in the professional approach when disagreements arise between staff and the individual about what should be determined for him/her? The key finding from this study is that the staff is experiencing a difficulty in that the individual should decide for yourself while getting support and help.