This ethnological bachelor level essay investigates how the travel and film industry portrays women travelling alone, and the possible effect that portrayal has on women who might be prone to do just that. My thesis is that some established truths are hinted at when it comes to both travel advertising and Western popular culture, such as the classical vagabond being a man. Is this the case? If so, how are these “truths” perceived by women who also like to travel? Looking for the answer I have studied the world’s 20 most popular movies portraying lone travellers as well as the advertising for solo travelling from Sweden’s largest travel agencies. Additionally, I have made a poll among over 50 women (in 6 Facebook groups) and interviewed 10 female travellers about their views on the subject. The results of the study show that there seem to be a pattern where both Western movies and the Swedish tourism industry reproduce the image of the male lone traveller much more than the female equivalent. Also, this seems to have various negative effects on women who want to – or could have wanted to – travel the world by themselves.

En studie inom det specialpedagogiska området, där åtta unga vuxna från folkhögskolans Allmänna linje berättar om hela sin skolgång och vilka faktorer som påverkat deras studier både positivt och mindre positivt. Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer och med ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. I berättelserna framgår betydelsen av lärarens engagemang och betydelsen av att kunna anpassa sig till deltagarens nivå. Att få vara som man vill och bli accepterad, ingå i ett sammanhang var också en viktig framgångsfaktor för studier och som flera hittade just på folkhögskolan. Man kände sig inkluderad på folkhögskolan. Gemenskapen i gruppen och tryggheten i att kunna få säga sina åsikter upplevdes som en vändpunkt i den personliga utvecklingen. Deltagarna berättade om hur de mellan ordinarie skola och folkhögskola hittade motivation till att börja studera igen efter mindre intressanta arbeten eller arbetslöshet. Alla i studien bekräftade att de utvecklats mycket både personligt och kunskapsmässigt. / A study in the special education field, where eight young adults from the folk high school, Common course, tells of all their schooling and what factors influenced their studies, both positive and less positive. The study was conducted through semi-structured interviews with a hermeneutic interpretation perspective. The stories show the importance of the teacher's commitment and the importance of being able to adapt to the participant level. To be who you want and be accepted, included in a context, was also a key success factor for studies and several just found at the folk high school. You felt included at the folk high school. The Community of the group and the security of being able to say their opinion seem as a turning point in their personal development. Participants talked about how they between regular school and folk high school found motivation to start studying again after less interesting jobs or unemployment. Participants in the study confirmed that the developed much both personally as in terms of knowledge.

I det här arbetet har jag utforskat hur jag genom att skapa tydliga ramar för mitt skapande kan främja kreativiteten och öka min motivation inför skapandet i fråga.Genom att undersöka grunderna för motivation och flow har jag skapat en ram för skapande, i form av en redan skriven saga som jag har komponerat musik och ljud till.Undersökningen visar att sagoformen bidrog med en tydlig begränsning som främjade motivationen och gav ramar för mitt konstnärliga arbete. Detta går helt i linje med den forskning och bakgrund som presenteras i arbetet.

<p>Det huvudsakliga syftet med studien var att genom en narrativ ansats försöka förstå hur människor med långvarig smärta förändrar sin livskvalitet genom en riktad intervention. Tre manliga deltagare har berättat om hur livet med smärtan sett ut före, under och efter smärtrehabiliteringsprogrammet. Berättelserna handlade om meningsskapande vid ohälsa, att lära sig leva med smärta och livskvalitet. Genom en narrativ analys kom jag fram till att alla tre erhållit en förändrad livskvalitet genom bland annat positivt tänkande, gemenskap och copingstrategier. De har lärt sig hantera smärtan, förbättrat sin fysiska förmåga och har idag mer fokus på sin hälsa.</p> / <p>The main purpose with this study was to try to understand how people with prolonged pain change their quality of life through an intended intervention with a narrative approach. Three male participants have narrated about how their life´s looked like before, during and after the pain rehabilitation program. The narratives are about meaning making during ill health, learning to live with pain and quality of life. Through a narrative analysis I found that all three received a changed quality of life through among other things positive thinking, fellowship and coping strategies. They have learned to handle their pain, improved their physical ability and today they got more focus on their health.</p>

Det huvudsakliga syftet med studien var att genom en narrativ ansats försöka förstå hur människor med långvarig smärta förändrar sin livskvalitet genom en riktad intervention. Tre manliga deltagare har berättat om hur livet med smärtan sett ut före, under och efter smärtrehabiliteringsprogrammet. Berättelserna handlade om meningsskapande vid ohälsa, att lära sig leva med smärta och livskvalitet. Genom en narrativ analys kom jag fram till att alla tre erhållit en förändrad livskvalitet genom bland annat positivt tänkande, gemenskap och copingstrategier. De har lärt sig hantera smärtan, förbättrat sin fysiska förmåga och har idag mer fokus på sin hälsa. / The main purpose with this study was to try to understand how people with prolonged pain change their quality of life through an intended intervention with a narrative approach. Three male participants have narrated about how their life´s looked like before, during and after the pain rehabilitation program. The narratives are about meaning making during ill health, learning to live with pain and quality of life. Through a narrative analysis I found that all three received a changed quality of life through among other things positive thinking, fellowship and coping strategies. They have learned to handle their pain, improved their physical ability and today they got more focus on their health.

Syftet med denna studie är att analysera hur föräldrar och  pedagoger konstruerar det särbegåvade förskolebarnet. Utgångspunkten är åtta förskolebarn vars föräldrar och pedagoger intervjuats. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys har de berättelser som återkommit i intervjuerna identifierats. Berättelserna har analyserats med hjälp av tolkningsrepertoarer och positionering. De narrativ som blivit synliga är föräldrars konstruktion av det särbegåvade barnet som ett problembarn och pedagogers konstruktion av det särbegåvade barnet som ett idealbarn utifrån Läroplanens strävansmål. Dessa två diskurser, familjediskursen och förskolediskursen krockar, maktförhållandet påfrestar samarbetet mellan diskurserna och de olika synerna på normalitet ger bilden av ett dilemmabarn.

Unga personer som lider av den kroniska sjukdomen fibromyalgi upplever att jämnåriga anhöriga ofta har svårt att förstå vad sjukdomen innebär och hur den påverkar vardagen för den som har det. I detta examensarbete i Informationsdesign undersöks hur berättartekniska och retoriska grepp kan användas i text och bild för att öka förståelsen för hur det är att leva med fibromyalgi. Denna studie består av en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras teorier kopplade till retorik, berättarteknik och multimodalitet samt tidigare forskning inom berättarteknik. Här används även tre metoder: kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och användartest på målgruppen. Den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen där ett gestaltningsförslag av ett informationsmaterial presenteras. Denna studie har genom teorier och metoder kommit fram till att vissa retoriska stilfigurer och troper samt berättartekniska grepp i text och bild bör vara effektiva för att informera om fibromyalgi så att unga anhöriga förstår. Dessa är främst metaforer, liknelser, anaforen, direkt anföring och en talspråklig stil som förstärker känslan av personlighet. Detta utesluter dock inte att det finns fler troper, figurer och grepp som kan fungera väl i detta syfte, men dessa har inte undersökts i denna studie. / Young people suffering from the chronic illness fibromyalgia experience that peers in their proximity have a hard time understanding what the illness means, feels, and how it affects the everyday life. This thesis in Information Design explores how the use of narrative and rhetorical devices in text and pictures can raise the understanding of life with fibromyalgia. This thesis consists of one theoretical and one practical part. The theoretical part addresses theories concerning rhetoric, narrative and multimodality. Three methods are used in this part: qualitative interviews, a survey, and a user experience test performed on the target audience. The theoretical part works as a foundation for the practical part in which a design proposal of an informative material is presented. This thesis has concluded that narrative and some rhetorical devices are effective when informing young people about living with fibromyalgia. These rhetorical devices are metaphors, similes, anaphora. First and second person perspective, and a colloquial writing style that emphasizes the personality in a text are also shown to be effective. This does not exclude the effectiveness of other tropes, figures and devices, but they have not been part of this study.

Syftet med studien är att, genom en SFG-inspirerad textanalys, ge en bild av elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättande texter. Frågeställningarna har varit ” Hur skapar eleverna sammanhang i berättelser, med avseende på textstruktur och logiska samband?” och ” Vilka likheter och skillnader i texterna finns mellan klassen som arbetar genrepedagogiskt och klassen som inte arbetar genrepedagogiskt?”. Materialet för studien är 24 berättelser, varav 12 är skrivna i en klass som arbetat med genrepedagogik och 12 är skrivna i en klass som inte arbetat med genrepedagogik. Texterna analyseras, med avseende på textstruktur och användandet av logiska samband, utifrån en systemisk funktionell grammatik. Resultatet av studien är att de elever som arbetat genrepedagogiskt har större medvetenhet, vad gäller att strukturera texter och binda samman satser för att skapa betydelse och sammanhang än de elever som inte arbetat med genrepedagogik.

Utgångspunkten för uppsatsen är att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehåll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter är framförallt berättarinstans, berättelsens uppbyggnad, och det i två av texterna utryckliga temat förändring. De valda texterna är kortromanen På Chesil Beach av Ian McEwan (2007), novellen ”Döden i Damaskus” av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen Berömmelse av Daniel Kehlmann (2010). Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap är valda med tanke på att en av texterna påstår något om berättarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berättelse är. De narratologiska verktygen faller sig därför naturliga. Den hermeneutiska metoden används i begränsad utsträckning för tolkningen av texterna. Resultatet av studien visar att texternas uppbyggnad i två av fallen tydligt medverkar till att gestalta texternas teman. Den vid första anblicken postmoderna texten Berömmelse – Roman i nio historier (2010) visar sig ha en mer sammanhängande struktur än som kanske märks vid en första snabb genomläsning. I samtliga tre texter är karaktärerna bärare av temat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur berättarteknik i tv-spel skulle kunna undervisas om på gymnasienivå. Hur teoretiserar vi det mediespecifikt narrativa i tv-spel, det vill säga hur spelmekaniken i sig förmedlar en narrativ upplevelse, och hur kan denna teoretisering i sin tur anpassas för undervisning? För detta ändamål analyseras här tv-spelet Portal med hjälp av den teori om tv-spelsnarrativ som Henry Jenkins lägger fram i ”Game Design as Narrative Architecture” (2004), där han särskiljer fyra sätt som tv-spel förmedlar berättelser genom sin spatiala design: suggestiva rum, utagerade berättelser, inlemmat narrativ, framväxande narrativ. Analysen finner att berättandet i Portal främst uppvisar drag av kategorierna utagerade berättelser, inlemmat narrativ och suggestiva rum och i diskussionen framkommer det att nackdelen med Jenkins teori är att dessa tre kategorier egentligen borde anses vara varianter av samma kategori, utagerade berättelser, fast med olika betoning. I den didaktiska diskussionen framkommer det avslutningsvis att ett sätt att undvika denna begreppsförvirring och därtill anpassa teorin för gymnasieundervisning i svenskämnet är att ersätta detta begreppspar med hård och mjuk karaktärisering, där hård karaktärisering innebär att spelarkaraktären definieras tydligt i förväg och mjuk karaktärisering innebär att spelaren själv inbjuds att definiera spelarkaraktären.