Uppsatsens syfte är att utreda huruvida ett visst mått av interaktivitet är möjlig inom ramen för en films berättarstruktur. Med andra ord söker den visa om en tittare kan vara delaktig i filmens handlingsförlopp genom att aktivt påverka det. För uppsatsens syfte används filmen Lola Rennt (Spring Lola, Tom Tykwer, 1998) som en teoretisk försökskanin. Genom analys av filmens berättarstruktur och diverse tidigare forskning, fallstudium inom interaktiv film, samt relevanta bitar ur de Narratologiska (berättarforskning) och Ludologiska (spelforskning) skolorna ämnas det finna svar på hur ett interaktivt filmnarrativ kan se ut, samt hur det skulle påverka tittarens relation gentemot filmens karaktärer och handling.

Only a decade ago, research was limited regarding enjoyment and player motivation in digital games. The aim of this study was to investigate the effect of a developed story in a mobilepuzzle game. The main research question was if a developed story can affect the motivation to play a mobile puzzle game, and the secondary question was if a developed story can affect players’ overall impression of a mobile puzzle game. The sample size was eight participants (five men, two women, one non-disclosed), who enjoys playing mobile games, and were between 20-28 years old. A semi-controlled field study was performed with a between-group design consisting of experimental group and control group. Participants played freely a mobile puzzle game with a pre-existing or a developed story for a week, then returned for an evaluation interview. Their total playtime was measured with on-screen time trackers and their motivation and overall impression with subjective ratings on a five-level scale, as well as their reasonings to the ratings. The results showed no main difference between the two conditions. However, exploratory analysis found that participants who were interested in a story had lower motivation to continue playing compared to those not interested in a story, possibly due to their player type. This study makes way for future research regarding story and video games, mobile games in particular. In the long run this research could contribute to make mobile games more immersive and enjoying to play for the public. / För bara ett årtionde sen var forskning begränsad kring nöje och spelares motivation i digitala spel. Syftet med studien var att undersöka effekten av en utvecklad berättelse i ett mobiltpusselspel. Den huvudsakliga forskningsfrågan var om en utvecklad berättelse kan påverka motivationen för att spela ett mobilt pusselspel, andra forskningsfrågan var om en utvecklad berättelse kan påverka spelarnas helhetsintryck av ett mobilt pusselspel. Stickprovet bestod av åtta deltagare (fem män, två kvinnor och en som valde att ej ange kön) som gillar att spela mobilspel och som var mellan 20-28 år gamla. En semi-kontrollerad fältstudie genomfördes med en mellangruppsdesign som bestod av experimentgrupp och kontrollgrupp. Deltagarna fick fritt spela ett förbestämt mobilt pusselspel med antingen den existerande eller den utvecklade berättelsen i en vecka, sedan komma tillbaka för en intervju med återkoppling. Deras totala speltid mättes med “on-screen”-tid, deras motivation och helhetsintryck med hjälp av subjektiva skattningar på en skala 1-5, tillsammans med deras resonemang bakom skattningarna. Resultaten visade ingen skillnad mellan de två betingelserna. Den utforskande analysen föreslår dock att deltagare som var intresserad av en berättelse hade lägre motivation att fortsätta spela jämfört med de som inte var intresserade av berättelsen, möjligen på grund av deras speltyp. Studien banar väg för framtida forskning gällande berättelser och spel, specifikt mobilspel. På lång sikt kan den här forskningen bidra till att göra mobilspel som ger mer inlevelse och är roligare att spela för allmänheten.

This essay shows how Margaret Atwood’s novel The Handmaid’s Tale (1985) functions as a critique of patriarchal society as it depicts a dystopic, dismantled society where women are divided into societal groups on biological grounds. Based on socialist feminist literary theory, an analysis is carried out of two of the female characters, Offred and Serena Joy, who are both oppressed by a patriarchal, totalitarian government; an oppression that is manifested in different ways. Offred is used as a tool to provide children and Serena Joy is confined within the home. The focus of the analysis is on the oppression of these two characters by the patriarchal government through the removal of their rights due to their gender. Red and blue, the two colors used to mark their different societal groups, are analyzed to show how they affect the reader’s perception of these characters and how the novel demonstrates the division of women visually. / Denna uppsats visar hur Margaret Atwoods roman Tjänarinnans berättelse (1985) fungerar som en kritik mot ett patriarkalt samhälle. Denna kritik tar sig uttryck genom en dystopisk skildring av ett samhälle där kvinnor delas in i sociala grupper baserat på deras biologiska förutsättningar. Med utgångspunkt i socialistisk feministisk litteraturteori görs en karaktärsanalys av två av de kvinnliga karaktärerna, Offred och Serena Joy. De är båda förtryckta av det patriarkala, totalitära styret, ett förtryck som tar sig uttryck på olika sätt. Offred används som ett verktyg för att öka barnafödandet och Serena Joy är isolerad i hemmet. Analysen fokuserar på förtryckandet av de två karaktärerna baserat på borttagandet av deras tidigare rättigheter på grund av deras kön. Röd och blå, två färger som används för att markera deras sociala grupp, analyseras för att påvisa hur de påverkar läsarens uppfattning av karaktärerna och hur romanen rent visuellt kategoriserar kvinnor i olika grupper.

Title of this master thesis is “But what are you doing? Working with young people in difficult life situations focusing on the life stories.” Through practical knowledge theory, I will try to find ways to depict knowledge that cannot be fully explained in models or methods. I want to highlight what my career is about. I'm not a social worker, I'm not a therapist, a bit of an behaviourist, but without an exam. I do this by showing how I work with the individual's life stories, helping young people in vulnerable life situations to gain an understanding of their skills, abilities and interests. I have a narrative starting point in my work. By this I mean that through my conversations with young adults and their networks, are interested in how people use and relate to their life stories. I have also given some examples of how I use fictional stories like as a mask, to help the individual reflect on their own life situation. Through conversations with young adults and professional partners I have tried to show how I work for the individual to own his own process. / Genom praktisk kunskapsteori försöker jag finna vägar att gestalta den kunskap som inte fullständigt kan förklaras i modeller eller metoder. Jag vill belysa vad min yrkesroll går ut på. Jag är inte socionom, jag är inte terapeut, lite beteendevetare, men utan examen. Jag gör detta genom att visa hur jag arbetar med individens livsberättelser, hjälper unga i utsatta livssituationer att få syn på sina färdigheter, förmågor och intressen. Jag har i mitt arbete en narrativ utgångspunkt. Med det menar jag att genom mina samtal med unga och deras nätverk är intresserad av hur människor använder och förhåller sig till sina livsberättelser. Jag har också givit några exempel på hur jag använder fiktiva berättelser som mask, för att hjälpa individen att reflektera kring den egna livssituationen. Genom samtal med unga vuxna och professionella samverkansparter har jag försökt visa hur jag arbetar för att individen ska äga sin egen process.

Denna uppsats utforskar hur elektroniska spel fungerar som medium för berättande genom att undersöka aspekter av debatten som ägde rum i början av 2000-talet mellan narratologer och ludologer, angående hur man bäst bör närma sig och studera spel. Med rötterna i en jämförelse av hur ludologer och spelteoretiker närmar sig ämnet försöker uppsatsen sedan bredda perspektiven genom att jämföra den narratologiska strukturen hos spelet med mer konventionella medier för berättande, såsom filmer och litteratur. Genom att jämföra de traditionella strukturerna med strukturen och den inneboende berättelsen i spelet Amnesia: The Bunker, blir det tydligt att spelet överensstämmer med narratologiska egenskaper. Spelet innehåller en välskriven berättelse och detta faktum bör inte avfärdas på grund av att den presenteras i det interaktiva formatet ett spel utgör. Syftet med denna uppsats är inte att avvisa ett ludologiskt tillvägagångssätt eller hävda att spelet är något annat än ett spel. Målet är snarare att belysa komplexiteten i formatet och – precis som debatten slutligen gjorde till viss del – komma fram till slutsatsen att en narratologisk angreppspunkt är möjlig vid studerandet av spel men den bör inte utesluta andra forskningsmetoder, och vice versa. / This essay explores the topic of video games as a storytelling medium by examining certain aspects of the debate that took place in the early 2000s between narratologists and ludologists, regarding how to best approach and study video games. Taking root in a comparison between how ludologists and game theorists approach the subject of video games, the essay then attempts to broaden the perspectives by comparing the narratological structure of the game to classical structures seen in more conventional forms of storytelling, such as movies and literature. By comparing such structures to the structure and inherent narrative in the game Amnesia: The Bunker, it becomes evident that the game aligns with narratological attributes. The game contains a well-written story, and this should not be dismissed by the fact that it is presented in the interactive format of a video game. The purpose of this essay is not to reject a ludological approach or to claim that the game is anything else but a game. The aim is rather to highlight the complexity of the format and – just like the debate eventually did to some degree – come to the conclusion that a narratological approach to video games is possible but it should not exclude other methods of research, and vice versa.

This master’s thesis investigates the construction of the post-migration professional identity of four African migrant women in Sweden. Two of these women migrated to Sweden because of their husbands’ careers and the other two moved to Sweden after they married Swedish men. Many women who migrate to other countries because of family usually struggle to find work despite having high education from their native countries. The study uses a narrative methodology in collecting stories of the women’s lived experiences. These stories were collected through in-depth interviews and post-interview follow-up questions. It is framed by theories of narrative inquiry, identity, and intersectionality which all help in explaining how experiences are shaped. The collected data follows a descriptive analysis.  The study is guided by three research questions of which the major one addresses the pre- and post-migration circumstances that influence the construction of the post-migration professional identity. The other two questions sought to find out how the post-migration identity is constructed, and how the women’s different identities intersect to create conditions that are either favorable or otherwise in the construction of the post-migration professional identity.   The findings suggest that pre- and post-migration education, work, and personal beliefs are significant factors. Acquiring a Swedish education can also facilitate openings into social networks that are necessary for accessing the job-market. This is especially so in low profile jobs. The study also found that the biggest hindrance to accessing jobs is social networks. Another issue is the intersectionality of culture, ethnicity, class, gender, and the professional identity. Agency, interaction, and continuity all play a significant role in how the post-migration professional identity is constructed. The study also found that the construction of the professional identity is an unfinished business and is continuously constructed in relation to others through stories that people tell. The study concludes that constructing a preferred professional identity in Sweden for women who migrate because of their husbands is not easy and can take a long time. / Denna masteruppsats undersöker hur yrkesidentitet för fyra kvinnliga afrikanska migranter i Sverige formas. Kvinnorna flyttade till Sverige i följe med sina män. Många kvinnor som flyttar till andra länder på grund av familjeskäl får kämpa för att hitta arbete, trots hög utbildning från sina hemländer. Studien använder en narrativ metodik i insamlandet av berättelser om kvinnornas levda erfarenheter. Dessa berättelser genererades genom djupintervjuer och kompletterande frågor efter intervjun. Studien ramas in av en narrativ ansats i kombination med ett analytiskt intresse för identitetskonstruktion och intersektionalitet. Den insamlade data tolkas genom en deskriptiv analys.  Studien styrs av tre forskningsfrågor varav den stora tar upp omständigheter före och efter migration som påverkar konstruktionen av yrkesidentitet. De två andra frågorna syftar till att undersöka hur yrkesidentiteten efter migrationen är konstruerad, och hur kvinnornas olika identiteter samspelar för att skapa förutsättningar som antingen är gynnsamma eller försvårande.  Resultaten visar på att utbildning, arbete och personlig övertygelse före och efter migration är viktiga faktorer. Att skaffa en svensk utbildning kan också underlätta öppningar till sociala nätverk som är nödvändiga för att få jobb i Sverige. Andra frågor behandlar intersektionen mellan kultur, etnicitet, klass, kön och yrkesidentitet. Studien påvisar också att konstruktionen av yrkesidentitet är en oavslutad affär som kontinuerligt konstrueras i relation till andra genom berättelser. Studien drar slutsatsen att det kan vara utmanande att hitta ett passande jobb i Sverige för kvinnor som flyttar med sina män och detta kan vara en lång process.

En adaptionsanalys som utforskar relationen mellan romanen Cloud Atlas av David Mitchell och dess filmatisering (2012) av Tom Tykwer och syskonen Wachowski. Fokuset ligger på skillnader och likheter i narrativ och vilka visuella möjligheter som kunnat tillföras när romanens handlingen gjordes om till filmformat.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om integrationsproblematiken för nyanlända ungdomar på språkintroduktion i Sverige. Kvalitativa intervjuer med en narrativ utgångspunkt användes som metod för datainsamling, där fem stycken nyanlända elever på språkintroduktion intervjuades. Det centrala teoretiska begreppet vilken tillämpades som analysverktyg i denna studie, har av oss tolkats utifrån Riessman, Johansson och Ricoeurs teorier om narrativ identitet. Studien utgick ifrån frågeställningar om hur eleverna framställer språkintroduktion, språk och gemenskap, samt hur deras identiteter framträder i deras narrativ. Följande frågeställningar låg därmed till grund för uppsatsen: hur framställs elevernas relation till språkintroduktion i deras berättelser, hur framträder elevernas identiteter i berättelserna, samt vilken funktion har språk och gemenskap i elevernas berättelser? Det övergripande narrativet präglades av elevernas förväntningar, besvikelser, ambivalens och slutligen lösningar. Resultatet visade att elevernas modersmål huvudsakligen framställdes i negativa termer, då ett användande av modersmålet framför det svenska språket hämmar språkfärdigheter i svenska och skapar svårigheter att integreras i den sociala gemenskapen i samhället. Oavsett grad av social gemenskap, framkom det i denna studie att elevernas identitet som invandrare blir bestående även efter språkintroduktion. Slutligen synliggjordes en ambivalent inställning kring hur eleverna framställer språk, skola och gemenskap, vilket illustrerade fenomenens mångsidiga inverkan på elevernas tillvaro. / The purpose of this essay was to develop knowledge about integration problems for newly arrived adolescents in a language introduction program in Sweden. Qualitative interviews with a focus on narrative aspects was used as a method for data collection. Five newly arrived pupils at language introduction program were interviewed. The central theoretical concept, which has been used as a tool for analysing in this study, has been understood through theories surrounding narrative identity by Riessman, Johansson and Ricoeur. This study was based on questions regarding how students present language introduction program, language and community, and how their identities appear in their narratives. Therefore, the following questions made the foundation of this essay; how is the students’ relation to language introduction program presented in their narratives, hur does the students’ identities appear in their narratives, and what function does language and community have in their narratives? The overarching narrative was characterized by the students’ expectations, disappointments, ambivalence, and finally, solutions. The results of this study showed that the students’ mother tongue was mainly presented in negative terms. Using the mother tongue, rather than the swedish language, inhibits language skills in swedish, and thus create difficulties concerning the integration into the social community. Regardless of the level of social inclusion, this study showed that the students’ identity as immigrants remain permanent even after language introduction. Finally, an ambivalent attitude was highlighted regarding how the students describe language, school and community. This illustrates the diverse effects of the phenomena on the students’ situation.

Does our cultural background colour our perception of nature? And if so, can it be seen when asked about early childhood memories? These were some of the starting questions I was pondering over after a walk in the forest with 5 women from different continents. Even if we were about same age, it was quite clear that what we saw and how we perceived the surroundings differed. At this time, I got a book written by Bruno Latour and as his thought was intriguing, I wanted to test my understanding of his actor-network theory and search for traits that could explain the difference in our perception by following his advice. This was not as easy as it seemed. My material is based on interviews with three women in their 60´s and early 70´s done during October 2018. They told about their early childhood memory of nature. I used this material to follow the connections back in time and between actors of importance in their environs. I could also find trails that followed them until this day. I have also discussed different aspects of the use of narrative as a tool to make the reality understandable for the individual. How interpretation evolves during life to maintain the importance of one’s life in time and space. Words have the ability to imbed events in a bigger narrative and in that way let things be remembered for the future. How we react to events do depend on both cultural and biological factors and our interpretation of the situation is something that may have duration during our whole life. A tiny thing such as a blueberry can have a huge importance as one of the women told me. I found that a simple question revealed an astonishing amount of information that could be tracked down in time. Cultural tradition could be seen, and trails of family history were observable. Also, nature preferences turned out to have been established early. All three talked about the importance of their type of nature throughout their life, but what they preferred differed. What one of the women found preferable was totally indifferent for one of the others and the source was to be found in these important childhood memories. I have used research from several scientific disciplines and authors as Latour, Bell, Ellen, Frykman, Daun, Saltzman, Ulrich, Kaplan and others. The point of departure is ethnology, but other areas are visited during this study due to the fact that, as I argue, everything is connected, following Bruno Latour in his actor-network theory.