Den pågående coronapandemin har lamslagit stora delar av världen och brister i den svenska krisberedskapen har därmed uppdagats. Uppsatsens syfte är att förklara varför det svenska totalförsvaret nedrustades. För att kunna ge svar på forskningsfrågan kommer fem försvarsbeslut – försvarsbeslutet 1992, försvarsbeslutet 1996, försvarsbeslutet 2000, försvarsbeslutet 2004 och försvarsbeslutet 2009 – att analyseras. Besluten studeras utifrån en kvalitativ innehållsanalys, där Rational Actor Model används. Innehållsanalysen kompletteras med en kvalitativ forskningsintervju med den tidigare svenske försvarsministern Anders Björck. De teoretiska utgångspunkterna som studien följer är säkerhetisering, risker och hot. Bakgrundskapitlet behandlar den svenska beredskapen i nutid och det svenska försvarets historia. Tidigare forskning om beredskap och försvar internationellt lyfts fram tillsammans med hur delar av den svenska beredskapen har påverkats under de senaste 30 åren. Det rådande säkerhetsläget efter kalla kriget bidrog till nedskärningar i försvarsorganisationen, avskaffandet av ett invasionsförsvar och skapandet av ett insatsförsvar. Insatsförsvaret skulle ha hög operativ förmåga, såväl nationellt som internationellt och krävde därför förband av hög kvalitet, varpå värnplikten avskaffades. Beredskapslager ansågs inte vara lika behövande under det nya säkerhetsläget och det fördjupade samarbetet med den Europiska unionen skapade en naiv trygghet i att försörjningsberedskapen skulle kunna säkras genom medlemskapet. Arbetets slutsats till varför totalförsvaret nedrustades var det förändrade säkerhetsläget och en tilltagande tro på stöd från EU vid hanteringen av krissituationer i kombination med bristande historiekunskaper. / The ongoing coronavirus pandemic has paralyzed large parts of the world and shortcomings in the Swedish crisis preparedness have thus been discovered. The purpose of the thesis is to explain why the Swedish total defense was disarmed. In order to answer the research question, five defense decisions – the defense decision in 1992, the defense decision in 1996, the defense decision in 2000, the defense decision in 2004 and the defense decision in 2009 – will be analyzed. The decisions are studied based on a qualitative content analysis, using the Rational Actor Model. The content analysis is supplemented by a qualitative research interview with the former Swedish Defense Minister Anders Björck. The theoretical starting points that the study follows are security, risks, and threats. The background chapter deals with the Swedish preparedness of today and the history of the Swedish defense. Previous research on preparedness and defense internationally has been highlighted as well as how parts of Swedish preparedness have been affected over the past 30 years. The prevailing security situation after the Cold War contributed to cuts in the defense organization, the abolition of an invasion defense and the creation of an intervention defense. The intervention defense would have high operational capability, both nationally and internationally and therefore required high-quality associations and the military duty was abolished. Emergency preparedness stocks were not considered to be as needed during the new security situation, and the deeper cooperation with the European Union created a naive security that security of supply could be secured through the membership. The work's conclusion as to why the total defense was disarmed was the changed security situation and a growing belief in support from the EU in dealing with crisis situations, in combination with lack of historical knowledge.

Människor i framförallt stadsmiljöer är inte förberedda om någon form av kris skulle uppstå (If Skadeförsäkring 2018; Perman, Shoaf, Kourouyan & Kelley 2011). Informationen är bristfällig kring vad som gäller hemberedskap och hur man hanterar krissituationer, påstår både experter (Asp 2015) och vanliga människor som intervjuats i denna uppsats. Produktkoncept riktade till människor i storstäder med syftet att stärka hemberedskap, utforskades och utvecklades utifrån en designprocess (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2016) med en induktiv ansats (Blomkvist & Hallin 2015) som vald forskningsmetod. Detta resulterade i tre produktkoncept som fyller hemberedskapsbehov och önskemål målgruppen har. Utifrån intervjuer med experter och en studie (Heidenstrøm & Kvarnlöf 2018) påstås hemberedskap vara lättare att ta till sig om man kan inkorporera kunskap och material i vardagslivet. Studier visar även hur man som konsument lockas att köpa produkter genom dess upplevda symboliska statusnivå (Chao & Schor 1998; Mattila & Yang 2015), ett högre pris än liknande i marknaden (Lichtenstein & Burton 1989) och upplevd kvalitet på produkter (Shiv, Carmon & Ariely 2005). Detta, tillsammans med vidare litteraturstudier och designprocessen, har lett till utvecklingen av tre produkter som kan användas vardagligen och under kris. Första produktkonceptet erbjuder förvaring av vatten för en person i ett dygn, vilket är minst tre liter (Livsmedelsverket 2020). Andra produktkonceptet är en vevhögtalare som erbjuder information, underhållning, el och ljus. Tredje produkten är en dekorativ spritbrännarställning med eldstål för tillagning av mat om den inte kan tillagas på annat sätt.

Denna studie undersöker hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) använder retorik och humor på ett retoriskt sätt för att övertyga i tre olika krisförberedande informationsvideor från år 2019. Detta görs genom en kvalitativ retorisk analys med stöd av semiotik för att undersöka de tecken som bygger upp det retoriska budskapet genom apellformerna logos, ethos och pathos. Humorteori om identifierande, differentierande, klargörande och påtvingande humor används för att undersöka hur humor används retoriskt. Resultatet visar att pathos bildas genom val av narrativ i fiktiva situationer, logos förtydligas i slutet av alla videor med hjälp av en fråga eller ett påstående, och ethos byggs delvis genom att ta stöd av andra myndigheter med starkare förtroende, exempelvis Polisen. Det primära förtroende MSB som avsändare besitter används också för att skapa förtroende i nya sammanhang. Humor används genomgående men med olika funktioner och påverkar ethos och pathos.

Katastrofer inträffar varje år på flera ställen i världen och sjukvården kommer att ta hand om skadade vid händelse av katastrof. Vid en katastrof i Sverige kommer akutmottagningarna att vara den mottagande enheten på sjukhuset för majoriteten av patienter. De akutsjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har därför ett behov av katastrofmedicinsk beredskap och kompetens. I litteraturen beskrivs hur akutsjuksköterskor många gånger upplever sin egen katastrofmedicinska beredskap som bristfällig. I sjukvården finns det ett lagstadgat krav på att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap. Akutsjuksköterskor i Sverige behöver förhålla sig till begreppet katastrofmedicinsk beredskap vars innehåll Socialstyrelsen har definierat. Syftet var att beskriva akutsjuksköterskans uppfattning om katastrofmedicinsk beredskap.  I studien användes en kvalitativ fenomenografisk ansats då fenomenografin är utformad för att fånga olika uppfattningar. Urvalet bestod av akutsjuksköterskor med varierande erfarenhet och rekryterades från två olika akutmottagningar med demografiskt skilda upptagningsområden. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer och databearbetningen utfördes i sju olika steg enligt en modell vilken används inom fenomenografin.  Resultatet av analysen gav tre utfallsrum med därtill kopplade beskrivningskategorier. Strukturförändring var ett utfallsrum med förändrat uppdrag, omstrukturerad arbetsplats och förändrad ledningsstruktur som beskrivningskategorier. Det kunde innebära hur akutmottagningen behövde förändra både arbetssätt och ledning för att kunna ta emot ett stort antal patienter. Utfallsrummet mental beredskap bestod av två beskrivningskategorier. Stödjande vilkens faktorer ökade förtroendet för den egna beredskapen eller hämmande vilkens faktorer minskade förtroendet. Det sista utfallsrummet bestod av moraliskt ansvar med två beskrivningskategorier. De bestod av inre eller yttre drivkrafter vilka genererade det moraliska ansvaret.  Slutsatsen från resultatet blir att trots en given definition av begreppet katastrofmedicinsk beredskap förekom det olika uppfattningar i det undersökta materialet vad fenomenet innebar för akutsjuksköterskor men fokus var mot behovet om omhändertagandet av de som drabbas vid en katastrof. Katastrofmedicinsk beredskap innebar ett strukturförändrat uppdrag samt en mental beredskap och ett moraliskt ansvar som drivkrafter. Nyckelord: Omvårdnad, katastrofmedicinsk beredskap, fenomenografi, akutsjukvård / Disasters occur every year in many places around the world and health care will take care of the injured in the event of disaster. When a disaster occurs in Sweden, the emergency department will be the receiving unit in the hospital for the majority of patients. The emergency nurses working in the emergency department therefore have a need for emergency preparedness and competence. The literature describes how emergency nurses often perceive their own emergency preparedness flawed. In health care, there is a legal requirement for maintaining an emergency preparedness. Emergency nurses in Sweden need to relate to the concept of emergency preparedness whose contents the National Board has defined. The aim of the study was to describe the emergency nurse's perception of emergency preparedness. The study used a qualitative phenomenographic approach since phenomenography is designed to capture different perceptions. The samples consisted of emergency nurses with varying experience and were recruited from two different emergency departments with demographically diverse catchment areas. The data was collected through semi-structured interviews and data processing was carried out in seven stages according to a model which is used in phenomenography. The result of the analysis yielded three possible outcome spaces with related categories of description. Structural change was an outcome space with changed mission, restructured workplace and altered management structure as categories of description. It could be how the emergency department had to change both working methods and management in order to receive a large number of patients. The outcome space mental preparedness consisted of two categories of description. Supportive factors which increased confidence in their readiness or inhibiting factors which decreased confidence. The final outcome space consisted of moral responsibility where the categories of description consisted of internal and external motivations. The conclusion from the result is that despite a given definition of emergency preparedness, there were different opinions within the material what the phenomenon meant for emergency nurses, but the focus was on the need for care of those affected by a disaster. Emergency preparedness was a structural changed mission as well as a mental preparedness and a moral responsibility as driving forces. Keywords: nursing, emergency preparedness, phenomenography, emergency care

Betalsystemet är en av de viktigaste delarna vi har i den finansiella infrastrukturen, störningar i systemet skulle snabbt kunna leda till allvarliga konsekvenser för både individen, företagen och samhället i stort. Syftet med studien är att ge inblick i hur beredskapen ser ut idag, att hantera dessa störningar. Vidare syftar studien till att reda i vilka åtgärder som behövs för att säkerställa betalsystemets funktion vid en allvarlig störning, där digitala betalmetoder inte är fungerande. För att utföra studien har en kvalitativ metod använts, underlaget för studien har varit intervjuer med sju sakkunniga personer från Finansinspektionen, Riksbanken, Swedbank, Bankomat AB, Regeringskansliet, MSB och Bankgirot. Detta i kombination med relevant teori. Av resultatet kan vi se att genom att skapa en starkare motståndskraft och bättre förmåga för systemen att återhämta sig, blir samhället mer förberett på hanteringen av en framtida kris. Vidare framgår det att samhället inte skulle klara av ett längre avbrott i betalsystemet i dagsläget. Det blir också tydligt att bristande rutiner och en oklar fördelning av ansvaret leder till ett instabilt betalsystem i ett krisläge. Det är oklart vem som står för kostnaderna, om aktörer och myndigheter behöver rusta upp sina system, men detta förväntas bli tydligare i samband med ny kommande lagstiftning. För att säkerställa ett fungerande betalsystem både i ett krisläge och i ett normalläge, behövs ett mer robust system, med tydligare rutiner och ansvarsfördelning. / The payment system is one of the most important functions in our society’s financial infrastructure. Disruptions in the system would rapidly lead to serious consequences for individuals, businesses, and society as a whole. The purpose of the thesis is to provide a better understanding of what the emergency preparedness process looks like in dealing with mentioned disruptions, what actions are needed, and how the different actors address the issue and what risks society faces in the event of prolonged interruptions in the payment system. The study was conducted using a qualitative method, with interviews with seven experts from Finansinspektionen, Riksbanken, Swedbank, Bankomat AB, Government Offices of Sweden, The Swedish Civil Contingencies Agency and Bankgirot as the primary foundation and combining this with the relevant theory. Conclusions that can be drawn are that by strengthening the resilience and preparing society we give our systems a better ability to recover from a future crisis in our payment systems. Furthermore, that the society would not manage to retain control of the payment system in case of extensive disruption. It also became clear that insufficient routines and an indistinct division of responsibilities, lead to an unstable payment system in the event of a crisis. At this time, it is not clear who would pay the costs, if actors and authorities need to enhance their payment systems, but this uncertainty is intended to diminish with forthcoming new legislation. To ensure a functioning payment system in both a crisis and a normal situation, a sturdier system is required, with adequate routines and a division of responsibilities.

Title: The Power of Communicative Strategies - A Multimodal Analysis of MSB´s Risk Communication to the Public In an era marked by increasing uncertainties and risks, effective communication from authorities has become crucial. This study examines the risk communication on Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) official website through a multimodal analysis method. By focusing on both textual and visual elements on the website, the study aims to critically examine how risks are constructed, communication is formulated, and recipients are portrayed.  The analysis of the MSB´s website reveals significant use of logically structured communication, appealing to individuals with an avoidant approach to risk communication. However, emotional elements also emerge in the communication to serve those requiring a more reality-based understanding of risks. This balance between logical and emotional communication suggests a presumption by MSB that recipients may be alarmed and thus prone to irrational action. Furthermore, the study shows that MSB assumes a pedagogical role in its communication, indicating an authoritarian relationship between the agency and the public. This authoritarian tone, coupled with a lack of interactivity, implies a transmission view of communication, where the agency is regarded as an expert conveying facts to a passive recipient. Lastly, regarding the construction of risks, the term "risk" is downplayed to avoid alarming, while an emotional message reinforces the sense of reality and possibly fear. This communication strategy challenges the agency's assumptions about recipients and emphasizes the need to adapt communication to appeal to a heterogeneous audience. By clarifying and analyzing these aspects of MSB's risk communication, this study contributes to a deeper understanding of the complex dynamics between authorities and the public in a digital age characterized by ever-increasing uncertainties and risks.

Ett barn med ADHD kan uppleva svårigheter med lärande och att utveckla vänskapsrelationer, vilket medför att skolan kan bli en utmaning. Oavsett vad eleven har för svårigheter är skolan ansvarig att erbjuda stöd och utforma undervisningen så eleven får förutsättningar att lyckas. Forskning visar att stödet till elever med ADHD i skolan brister men varför stödet brister besvaras inte. Studien är därför ett försök till att komma närmare ett svar på denna fråga. Syftet med studien är att belysa lärares beredskap för att möta och stödja elever med ADHD i skolan. För att besvara studiens frågeställningar har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare som undervisar i mellanstadiet. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att lärare inte upplever att deras lärarutbildning förbereder dem tillräckligt för att undervisa elever med ADHD samt att fortbildningsmöjligheterna var få. Lärares upplevelse av stödet från ledningen, organisationen, kollegor, föräldrar och andra aktörer varierade. Utmärkande var att läraren som arbetade på en mindre skola än resterande lärare upplevde minst stöd från alla olika aktörer i skolan. / A child with ADHD may experience difficulties with learning and developing friendships, which means that school can be a challenge. Regardless of what difficulties the student has, the school is responsible for offering support and designing the teaching so that the student has the conditions to succeed. Research shows that there is a lack of support for students with ADHD at school, but why the support is lacking is not answered. The study is therefore an attempt to get closer to an answer to this question. The purpose of the studies is to shed light on teachers' readiness to meet and support students with ADHD at school. To answer the research questions, four semi-structured interviews have been conducted with teachers who teach in middle school. The data has been analyzed using thematic analysis. The results showed that teachers do not feel that their education prepared them enough to teach students with ADHD and that continuing education opportunities on their workplace were few. Teachers' experience of support from management, the organization, colleagues, parents, and other actors varied. Distinctive was that the teacher who worked at a smaller school than the remaining teachers experienced the least support from all the different actors in the school.

Studiens syfte har varit att undersöka svenska pliktbiblioteks krisberedskap och därmed hur beståndet bevaras vid extremt väder. De två första forskningsfrågorna handlar om vilken beredskap och vilka samarbeten svenska pliktbibliotek har för att skydda sitt bestånd vid extremt väder. Den tredje forskningsfrågan belyser, utifrån den beredskap och de samarbeten som identifierats, hur pliktbiblioteken visar på resiliens i dessa situationer. För att besvara forskningsfrågorna används metoden semistrukturerade intervjuer med sex av Sveriges sju pliktbibliotek. Den empiriska datan som samlats in har sedan sammanställts genom en deduktiv tematisk analys utifrån de teoretiska ramverk som valts ut för studien. Dessa är kriscykel för beredskap, kollaborativ krishantering och resiliens. I resultatet undersöks teman som beredskap, samarbete och resiliens. Detta mynnade ut i underteman som i analysen visar på att pliktbiblioteken har beredskap och samarbeten som dock är generella för krishantering men inte specifikt relaterade till krissituationer med extremt väder. Slutsatser som drogs är att den beredskap och de samarbeten som finns hos pliktbiblioteken varierar stort i utformning och omfattning. I samarbetet mellan pliktbiblioteken har en splittring framkommit där formella överenskommelser saknas. Dessa variationer påverkar sannolikt pliktbibliotekens resiliens inför extremt väder. Studien bidrar med viss, begränsad, forskning inom detta fält där framtida forskning behövs för att ge en mer heltäckande bild.

Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska skyddet mot olyckor i Sverige vara tillfredsställande och likvärdigt med hänsyn till lokala förhållanden. Kommuner är skyldiga att i ett handlingsprogram för räddningstjänst ange bland annat de risker för olyckor vilka finns i kommunen, förmågan att genomföra räddningsinsatser samt vilka resurser som finns för att upprätthålla den förmågan. Detta kräver en bemanning som är anpassad till riskbilden. I dagsläget upplevs det finnas brister och problem kopplade till Jämtlands räddningstjänstförbunds (JRF:s) placering och omfattning av personal på dess deltidsstationer, då underlag saknas till varför bemanningen är fördelad som den är. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie med syftet att undersöka vilka ingångsparametrar som påverkar beredskapsgruppers storlek och att ta fram en process som kan nyttjas som beslutsunderlag kring bemanning på stationerna i förbundet med räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Litteraturstudien utfördes för att inhämta och kartlägga information om räddningstjänsten Jämtland, relevanta begrepp och regelverk samt för att få en grundläggande förståelse för vilka parametrar som kan påverka bemanningen. Intervjustudien genomfördes med personal inom JRF, sex olika räddningstjänster i Sverige, myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet med intervjuerna var att från olika organisationers perspektiv undersöka vilka faktorer som bör vägas in i beslut gällande vilken bemanning en station bör ha. De faktorer vilka identifierades som viktiga att beakta var riskbild, förstärkande styrkor, politiska ambitioner, regelverk och riktlinjer, nyckeluppgifter, effektivitet, arbetsmiljö, framtida exploateringar, likriktning, likvärdighet samt gränsöverskridande påverkan. De kan sammanfattas i fyra steg; nyckeluppgifter, styrkeuppbyggnad, likvärdighet och övriga förutsättningar. Ett förslag på metodik att använda vid analysering av bemanning på RiB-stationer gavs därefter. En undersökning av bemanning på JRF:s samt Åres stationer gjordes förenklat med hjälp av den framtagna metodiken för att besvara frågan på om JRF har en bemanning anpassad efter dess riskbild, vilket mynnade ut i förslag på att förändra bemanningen på tio av de 34 RiB-stationerna.

I takt med att det försvarspolitiska läget omkring Sverige försämrats, har regeringen sedan 2015 beslutat att man för första gången sedan kalla krigets slut aktivt ska jobba med planering av civilförsvaret. Redan 1995 kom dock en ny lag om det civila försvaret som flyttade ansvaret för räddningstjänst under höjd beredskap till kommunerna. Innan hade ansvaret varit statligt. Vilka uppgifter som ska lösas av räddningstjänsten under höjd beredskap regleras i LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor), och innefattar, förutom de uppgifter som ska lösas under fredstid, även uppgifter om att indikera och sanera kemiskt eller nukleärt kontaminerade områden, samt att röja farliga områden från exempelvis oexploderad ammunition. Utöver att reglera vilka uppgifter som ska lösas vid höjd beredskap står det även i LSO att räddningstjänster ska tillvarata möjligheten att samarbeta med varandra, vilket kan bli problematiskt vid höjd beredskap, då räddningstjänsten är en kommunal resurs.  Syftet med rapporten har varit att belysa vissa svårigheter som kan komma att uppstå vid förhöjd beredskap, till en följd av sammanslagningar av till exempel räddningstjänster, och nedrustningen av civilförsvaret. Vidare har även studien syftat till att presentera hur landets räddningstjänster, räddningstjänstförbund och länsstyrelser idag jobbar med frågan. Rapporten har dock enbart berört den kommunala räddningstjänsten och omfattar inte fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, vilka alla är statliga resurser.  Dagligen råder det grundberedskap över hela Sverige, och då fungerar och leds samhället på det sätt man är van vid idag. Regeringen som är det högsta beslutande organet i Sverige kan vid behov besluta om att landet ska gå upp i höjd beredskap. Detta kan ske vid kriser eller i yttersta fall vid krig. Beredskapen behöver inte höjas i hela landet samtidigt utan kan höjas enbart på de ställen det behövs. Som en följd av beredskapsförändringen börjar vissa andra lagar gälla i Sverige och ledningsförhållandena i kommuner, regioner och staten ändras. Det är alltså hur planeringen inför eventuell beredskapshöjning ser ut som undersökts i denna rapport. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till delar av landets räddningstjänster och länsstyrelser, där de fick besvara fyra frågor gällande planering av höjd beredskap. Majoriteten av de som svarat på enkäterna som skickats ut har svarat att de behöver styrningar från staten för att kunna genomföra planeringen på ett korrekt sätt. Vidare efterfrågas även fler resurser, både personella, materiella, ekonomiska och extra kompetens för att kunna lösa de tillkommande uppgifterna. Enkätfrågorna berör också ett nytt ledningssystem som börjat gälla 1/1 2022, som enligt svaren från enkäterna inte innehåller någon information om hur ledningen vid höjd beredskap ska fungera. Många menar också att det har gått för snabbt från det att regeringen ordersatt planering av höjd beredskap, till dess att planeringen påbörjades, varför det skiljer sig mycket mellan olika kommuner och län med hur planeringsarbetet går till. Därför har rapportens frågeställningar inte kunnat besvaras med något annat än att det i dagsläget inte finns något tydligt svar på hur planeringen och prioriteringar fungerar utan är en fråga som måste lösas på högre statlig nivå innan kommunerna kan starta upp och driva arbetet vidare.