Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun. Skolans och kommunens skyldigheter går att läsa i Lpo-94, skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken. Krav, kontroll, stöd och KASAM vara alla signifikant relaterade till beredskapsfaktorerna. Endast KASAM hade samband med riskupplevelser. Personer med hög KASAM och högt stöd i kombination upplevde generellt mindre risk samt bedömde beredskapen som bättre. Höga värden på dessa faktorer bidrar till en tryggare arbetsmiljö och bör således prioriteras. / Risk and preparedness issues are currently of interest for many sectors. This study investigated how staff in Örebro’s childcare viewed risk and preparedness and how a sense of coherence (SOC) and requirements, control and support in work influenced these views. The study was based on polls containing items from the questionnaire OPS-nordic 34+, 13 SOC questions and original questions. 53 people participated. The result shows assessed preparedness as high compared to perceived risk. Requirements, control, support and SOC were significantly related to preparedness. Only SOC was related to perceptions of risk. Combined high levels of SOC and support generally make for lower perceived risk and higher assessment of preparedness. This contributes to a safer workplace and should be prioritized.

Stress är en växande folksjukdom i Sverige och en grupp som kan vara särskilt utsatta för kumulativ stress är soldater som ligger i beredskap. Vi har från våra förfäder ärvt en förmåga att vid fara reagera med en stressreaktion som en förberedelse för kamp eller flykt, också med en reaktion som gör att vi kan bli handlingsförlamade. Om dessa reaktioner upprepas gång på gång utan att kroppen får utlopp för den höjda energinivån ökar slitaget på kroppen. Stresshormoner samlas i kroppen och byggs på och kan under en längre tidsperiod leda till kumulativ stress. Om detta fortsätter kan det leda till ett utmattningssyndrom. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur soldater som ligger i beredskap upplever sin allmänna hälsa och den stress som de dagligen utsätts för. Studien genomfördes med en enkätundersökning på en pluton med 18 soldater i Nordic Battlegroup De slutsatser som är dragna från denna studie är följande: - Soldater som befinner sig i beredskap visar vissa tendenser till att vara utsatta för stress. I många fall visar det sig i form av frustration på kollegor, ledarskap och materielen. - Soldaterna skattar sitt allmänna hälsotillstånd som mycket gott. Detta har med stor sannolikhet att göra med det fysiska arbete som det innebär att vara soldat. Då fysisk träning är en regelbunden vana påverkas också den psykiska delen av individen som mår bättre i både kropp och själ. - Då samtliga soldater som ingick i studien upplevde att deras hälsa var god till mycket god så finns det inget som tyder på att den stress som soldater i beredskap är utsatta för skulle påverka dem negativt hälsomässigt. / Stress is a growing disease in the Swedish population and one group that might be particularlyexposed for operational stress is soldiers who are in a short reaction unit.We have inherited an ability from our ancestors that when in danger react whit a stress reaction asa preparation for fight or flee it can also be whit a reaction that makes us paralysed. If this reactionrepeatedly occurs in the body without the possibility for release of the increased energy the organsin the body might get worn. Stress hormones gathers in the body and builds up, and for a longerperiod of time it might lead to something called operational stress. If this continue, it might lead toa exhaustion syndrome. The purpose of this paper is to map out how soldiers in a quick reaction unit feels about his generalhealth and the stress they are daily exposed to.The study was performed with a questionnaire on a platoon whit 18 soldiers in the Nordic Battlegroup.The conclusions from this study are: - Soldiers in a quick reaction unit show some tendency to be exposed for stress. In many cases itshows in their frustration on colleagues, leadership and equipment. - Soldiers estimate their general health to be very good. - As the soldiers in the study estimated their general health as very good, there isn’t anything thatinsinuating that the stress that soldiers in a quick reaction units are exposed to would affect theirhealth.

Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sönderfall har lett till en mer föränderlig omvärld. Invasionshotet mot Sverige har minskat, men istället har de framtida hotbilderna blivit mer osäkra och svårförutsägbara. Förmågan att efter omvärldens skiftningar kunna anpassa och förändra volymen och kunskapen i totalförsvaret har under 1990-talet blivit ett begrepp i totalförsvarsplaneringen. Denna uppsats syftar till att beskriva den civila planeringsprocess som har genomförts och som fortfarande genomförs i syfte att anpassningsplanera det civila försvaret. Ett delsyfte har varit att studera om myndigheter och kommuner når ut med planeringen till konsumenterna dvs. allmänheten. Studien har genomförts som en fallstudie på den civila funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst. Funktionens planeringsprocess har studerats genom intervjuer på central, regional och lokal nivå. Studien har avslutats med att intervjua delar av allmänheten. Studierna har visat att varje nivå har sin egen planeringsprocess åtskild från de övriga samt att myndigheter och kommuner på ett godtagbart sätt når ut till allmänheten. / The fall of the Berlin wall in 1989 and the following disintegration of Soviet Union have led to a more dynamic world. The threat of a military invasion to Sweden has decreased, but instead the range of future possible threats has increased and their nature has become more unpredictable. In the view of this development, the ability to adapt and change the volume and know-how of the total defence has under the 1990:s become a main issue in the planning process of the Swedish total defence. This essay aims to describe the civil planning process that has been accomplished so far but also to describe the process which is currently under way in order to improve the adaptability of the civil defence. One aim of this essay has been to study if the authorities and the community have been able to reach their target group, which is the population of Sweden. The study has been carried out as a case study of the civilian function with a focus on the protection of the population and the rescue services. The planning process has been studied by interviews on central, regional and communitylevel. A number of interviews of the civil population have completed the study. The studies have shown that each level has its own planning process separated from the others and also that authorities and communities in an acceptable way have reached the population with their information. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

<p>Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun. Skolans och kommunens skyldigheter går att läsa i Lpo-94, skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.</p>

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förändringar den svenska hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor har genomgått under en dryg 30års period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hälso- och sjukvården och även samhället ställs inför gällande säkerhets- och beredskapsfrågor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmågan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmåga att identifiera sig själva och andra aktörer som delar i en enhet måste förbättras. Ekonomiska faktorer är också avgörande där strävan efter ekonomisk effektivitet begränsar och försvårar beredskap och säkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hälso- och sjukvård.

Följande kvalitativa studie kommer att fokusera på hur lärare upplever uppdraget att bemöta och motivera elever med fallenhet i ämnet matematik. Med hjälp av resultat från tidigare systematiska litteraturstudie som ligger till grund för aktuell studie. Studien kommer att via intervjuer av fyra lärare med skilda erfarenheter tillägna kunskap samt förståelse över lärarnas tankar angående elever med fallenhet. Studien behandlar tre frågeställningar, vad som krävs av lärarna i undervisningen av elever med fallenhet för matematik, hur en elev med fallenhet kan uppmärksammas av lärare och om lärare anser att det fått tillräcklig beredskap för att bemöta och motivera elever med fallenhet för matematik. Resultatet visar tydligt på att lärare upplever att det är en utmaning att bemöta och motivera en elev med fallenhet för matematik. Fortsättningsvis att det kan bero på att lärarna under sina egna utbildningar inte kommit i kontakt med fenomenet elever med fallenhet. Lärarna uttrycker också sig eniga om att en elev med fallenhet bör uppmärksammas mer och att dessa elever ofta utmärker sig kunskapsmässigt i jämförelse med övriga klasskamrater.

This thesis describes a tool for data mining used to optimize ambulance preparedness. The goal with the tool was that it should be able to retract the information necessary to be able to analyze and calibrate the preparedness model used in the software ResQMap. ResQMap is used by SOS Alarm, who are responsible for the Swedish emergency number 112, as a decision support tool for ambulance operators. It is developed by Carmenta AB, who are the supervisors of the thesis work. Also, a minor study of the preparedness models variables has been performed in order to be able to evaluate the function of the tool. Since the study was carried out with sufficient results, the goals with the tool are seen as accomplished. The thesis concludes with a discussion about future uses and development of the tool. / Denna uppsats behandlar utvecklingen av ett verktyg för informationshämtning föroptimering av ambulansberedskap. Målet med verktyget var att det skulle kunnaanvändas för att hämta ut den information som ansågs nödvändig för att kunna analyseraoch kalibrera den beredskapsmodell som används i programmet ResQMap. Programmetanvänds som ambulansdirigeringsstöd av SOS Alarm och är utvecklat av Carmenta AB,vilka stått för handledningen av detta examensarbete. För att utvärdera verktygetsfunktion har också en förstudie genomförts, vars resultat presenteras i uppsatsen. Dådenna studie genomfördes med goda resultat anses målet med verktyget uppfyllt.Uppsatsen avslutas med en diskussion kring framtida användningsområden ochutveckling av verktyget.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga händelser och har utifrån ålder och mognadsgrad behov som skiljer dem från vuxna i dessa situationer. Sjukvårdspersonal anger att det är svårare och mer påfrestande att hantera situationer där flera barn drabbats, men sjukvårdens förmåga kan optimeras om barnaspekter uppmärksammas rutinmässigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men ämnet är bristfälligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmärksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap på regional nivå. Metod: Enkätstudie där populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare på regional nivå. Resultat: I studien deltog samtliga beredskapssamordnare på regional nivå i Sverige (n=21). 16 av 20 deltagare angav att katastrofmedicinsk beredskap kan utformas efter barnets särskilda behov i hög grad. 19 av 21 deltagare uppgav dock att katastrofmedicinsk beredskap endast i liten grad är anpassad för barn. Medverkan av barnsjukvården ses som en viktig faktor för att säkerställa sjukvårdens katastrofmedicinska förmåga inför allvarliga händelser som drabbar barn. 20 av 21 deltagare angav dock att barnsjukvården är representerad endast i liten grad vid planering av katastrofmedicinsk beredskap på regional nivå. Vid risk- och sårbarhetsanalyser och systematisk kvalitetssäkring uppgav 18 av 21 respektive 17 av 18 deltagare att barnaspekter uppmärksammas i liten grad. Sex av 21 landsting/regioner synliggör barnaspekter i regional katastrofmedicinsk plan. Slutsats: Barnperspektivet uppmärksammas endast i begränsad omfattning vid utformning av regional katastrofmedicinsk beredskap. Studien påvisar nödvändigheten av att uppmärksamma och utveckla sjukvårdens katastrofmedicinska förmåga med fokus på barnets särskilda behov. / Introduction: Children are often among the victims in major incidents and have specific needs that separate them from adults in these situations. Healthcare personnel often find events including children more demanding than events only affecting adults. The health care, thus, has to integrate child aspects in all phases of disaster planning. International reports suggest that planning for disaster medical preparedness often fails to consider the special needs of children, but there is a lack of Swedish research in this field. Objective: To investigate if the child perspective is considered in regional disaster medical planning in Sweden. Method: A questionnaire was sent to the 21 regional disaster planning officers in Sweden. Results: All of the regional disaster planning officers in Sweden participated in the study (n=21). 16 of 20 participants claimed that child aspects can be integrated in disaster preparedness to a large extent. However, 19 of 21 planners indicated that disaster preparedness is adjusted to the needs of children only to a small extent. Participation of pediatric personnel in disaster medical planning was seen as an important step to ensure optimal preparedness for events including children. 20 of 21 planners stated that this is the case only to a small extent. Participants claimed that risk and vulnerability analysis (18 of 21) and quality assurance (17 of 18) reflects the needs of children to a small extent. Six of 21 participants claimed that pediatric aspects were integrated in regional disaster medical plans. Conclusion: The child perspective is considered only to a small extent in regional disaster medical planning in Sweden. This study indicates the need to highlight and develop the disaster medical capability with focus on the special needs of the pediatric population.

Den pågående coronapandemin har lamslagit stora delar av världen och brister i den svenska krisberedskapen har därmed uppdagats. Uppsatsens syfte är att förklara varför det svenska totalförsvaret nedrustades. För att kunna ge svar på forskningsfrågan kommer fem försvarsbeslut – försvarsbeslutet 1992, försvarsbeslutet 1996, försvarsbeslutet 2000, försvarsbeslutet 2004 och försvarsbeslutet 2009 – att analyseras. Besluten studeras utifrån en kvalitativ innehållsanalys, där Rational Actor Model används. Innehållsanalysen kompletteras med en kvalitativ forskningsintervju med den tidigare svenske försvarsministern Anders Björck. De teoretiska utgångspunkterna som studien följer är säkerhetisering, risker och hot. Bakgrundskapitlet behandlar den svenska beredskapen i nutid och det svenska försvarets historia. Tidigare forskning om beredskap och försvar internationellt lyfts fram tillsammans med hur delar av den svenska beredskapen har påverkats under de senaste 30 åren. Det rådande säkerhetsläget efter kalla kriget bidrog till nedskärningar i försvarsorganisationen, avskaffandet av ett invasionsförsvar och skapandet av ett insatsförsvar. Insatsförsvaret skulle ha hög operativ förmåga, såväl nationellt som internationellt och krävde därför förband av hög kvalitet, varpå värnplikten avskaffades. Beredskapslager ansågs inte vara lika behövande under det nya säkerhetsläget och det fördjupade samarbetet med den Europiska unionen skapade en naiv trygghet i att försörjningsberedskapen skulle kunna säkras genom medlemskapet. Arbetets slutsats till varför totalförsvaret nedrustades var det förändrade säkerhetsläget och en tilltagande tro på stöd från EU vid hanteringen av krissituationer i kombination med bristande historiekunskaper. / The ongoing coronavirus pandemic has paralyzed large parts of the world and shortcomings in the Swedish crisis preparedness have thus been discovered. The purpose of the thesis is to explain why the Swedish total defense was disarmed. In order to answer the research question, five defense decisions – the defense decision in 1992, the defense decision in 1996, the defense decision in 2000, the defense decision in 2004 and the defense decision in 2009 – will be analyzed. The decisions are studied based on a qualitative content analysis, using the Rational Actor Model. The content analysis is supplemented by a qualitative research interview with the former Swedish Defense Minister Anders Björck. The theoretical starting points that the study follows are security, risks, and threats. The background chapter deals with the Swedish preparedness of today and the history of the Swedish defense. Previous research on preparedness and defense internationally has been highlighted as well as how parts of Swedish preparedness have been affected over the past 30 years. The prevailing security situation after the Cold War contributed to cuts in the defense organization, the abolition of an invasion defense and the creation of an intervention defense. The intervention defense would have high operational capability, both nationally and internationally and therefore required high-quality associations and the military duty was abolished. Emergency preparedness stocks were not considered to be as needed during the new security situation, and the deeper cooperation with the European Union created a naive security that security of supply could be secured through the membership. The work's conclusion as to why the total defense was disarmed was the changed security situation and a growing belief in support from the EU in dealing with crisis situations, in combination with lack of historical knowledge.