Denna studie undersöker hur formuläret Organiserad Verksamhet i Renbetesfjäll inom förvaltning i Västra Jämtlandsfjällen förstås och används av människor som arbetar i besöksnäringen och i småföretagande. Med intervjuer som empiriskt material diskuterar studien hur begreppen funktion och struktur är relaterade till dominerande idéer i områdets förvaltning. Som teoretiskt perspektiv används Tim Ingolds dwelling-perspektiv. Studien når fram till att formuläret inte uppfyller de behov aktörerna har för att ha ett tillfredsställande samarbete med varandra och renskötarna. Formuläret för förvaltning är inte anpassat efter en lokal kulturell kontext, den är skapad utifrån idéen om landskapet som multifunktionellt vilket studien formulerar kritik gentemot.

No description available.

Tourism is an increasing part of the social planning and should strive more towards sustainable development (Müller 2007). The municipality of Karlstad strives to become "The eco- friendly city" (Karlstad 2016a), which means that people are given the opportunity to live a good life in a sustainable way (WWF 2017). The study shows that cities today should strive to prioritize environmental and climate issues in relation to destination development. This study examines how units in the municipality of Karlstad prioritize and include environmental and climate issues in the work of making Karlstad attractive. How these areas affect each other, as well as how dialogues and collaborations appear in the municipality regarding environment and climate. The Regional Centre of Värmland, Karlstad, is a municipality that wishes to invest and create good business conditions in order to attract visitors (Karlstad 2016b). At the same time, Karlstad is one of the cities in Sweden that is at the forefront of the work on climate change (SIDA 2014). This study uses a qualitative approach, semi-structured expert interviews and qualitative document analysis of Karlstad's environmental and climate strategy and Visit Karlstad Tourism Strategic Destination Development Plan, deriving from a hermeneutical approach of understanding and interpreting the phenomenon environment and climate issues in relation to destination development. The study intends to answer questions about how and which environmental and climate issues that are prioritized in the municipality of Karlstad in relation to destination development, if there are any conflicts of objectives and the ways in which the various development units cooperate in these areas. The theoretical framework of the study processes areas that deal with the municipality of Karlstad, destination development, sustainable development, environment, and climate changes and conflict of interests which are the themes of the study. Based on the results of the study, one can conclude that in social planning, both tourism, and environmental issues have taken more space, which has led to the use of the concept development more widely. The environmental and climate issue that the municipality of Karlstad choose to prioritize is the transport area. The municipality is actively working to reduce motorism and focus on sustainable alternative solutions in the area to make the city more attractive. These initiatives lead to certain conflicts of interest within the development units, so it is important that there are collaborations and dialogues between them. In addition, the development units of the municipality of Karlstad use strategies such as work tools to help them achieve the goals pursued. / <p><strong>Uppsatsens betyg:</strong> Väl Godkänd</p>

Destinationer attraherar konsumenter och besökare på olika sätt. En strategi för att skapa unicitet och stå ut i mängden av destinationer en resenär har att välja mellan är att skapa ett destinationsvarumärke. Detta varumärke hjälper destinationen i dess arbete att skapa en relation till tidigare och nya besökare. Likväl som att varumärket är viktigt för lokala aktörer genom att det skapar en känsla av platsen och ökar värdet av lokala produkter. Men för att nå ut till gästen behöver destinationen genomföra något som kallas branding, vilket innebär att marknadsföra vad destinationen har att erbjuda i form av aktiviteter och upplevelser. En viktig faktor är att skapa en känsla och koppling mellan besökaren och destinationen. För att följa en destinations utveckling samt trender i världen behövs ibland en rebranding genomföras för platser, destinationer och regioner. Detta för att behålla eller skapa en konkurrenskraft mot konkurrerande destinationer. Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur de lokala intressenterna spelar roll i framgången för ett nytt destinationsvarumärke. Ett annat syfte är att undersöka vad som uppstår för besöksnäringen när en destination väljer att byta samt förlänga dess destinationsvarumärke. För att uppnå syftet ska en fallstudie genomföras som undersöker hur besöksnäringen använder sig av Östersunds destinationsvarumärke och deras känsla kring rebrandingen som skett. Studien syftar också på att skapa en förståelse för hur besöksnäringen ställer sig mot detta och vad deras uppfattningar är gällande bytet. Samt vad besöksnäringen anser om det nya destinationsvarumärket och hur de har varit delaktiga i framtagandet. Genom ett strategiskt urval har intervjuer med besöksnäring och människor involverade i framtagandet av det nya destinationsvarumärket genomförts. Resultatet tyder på att besöksnäring och lokalbefolkning spelar en viktig roll i framgångarna för ett destinationsvarumärke. / <p>2020-06-08</p>

Examensarbetet undersöker Borlänge kommuns kulturarv och analyserar detta genom authorized heritage discourse. I arbetet studeras kommunala planeringsdokument så som översiktsplan och kulturmiljöplan samt den digitala besöksguiden Visit Dalarna och Borlänges kommuns respons på utnämningen till Sveriges fulaste stad. Undersökningen visar att kulturarvet har en liten roll i kommunens planeringsdokument och att det både i dessa och i besöksnäringen primärt är äldre och mer traditionella arv som är utvalt. Detta beror troligtvis på att staden, bland annat till följd av dess unga ålder, inte värdesätter mer samtida miljöer som kulturarv och ser kulturarvet som en tillgång i regional utveckling samt att besöksnäringen väljer ut kulturarv som ska tilltala nationell och internationell turism vilket resulterar i kulturarv som resonerar mer med den kollektiva identiteten Dalarna mer än den lokala säregna identiteten. / The thesis examines Borlänge municipality's cultural heritage and analyzes it through the authorized heritage discourse. By studying municipal planning documents as well as the digital visitors guide Visit Dalarna and Borlänge municipality's response to the designation as Sweden's ugliest city, the thesis shows that cultural heritage has a small role in the municipality's planning documents and that both in these and in the tourismindustry it is primarily older and more traditional heritage that is selected. This is probably due to the fact that the city does not value more contemporary environments as cultural heritage and that the city do not see cultural heritage as an asset in regional development. The tourism industry selects cultural heritage that should appeal to national and international tourism, which results in cultural heritage that resonates more with the collective identity Dalarna more than the local identity.

En sektor som bidrar till de globala klimatförändringarna är turismen.Tidigare forskning pekar på att hotellbranschen skapar negativa effekteroch är ansvarig för 21% av turismens hela ekologiska fotavtryck. Därav har denna studie fokuserat på hotellens klimat- och miljöpåverkan. Studien syftar på att skapa helhetsperspektiv med hjälp av scenarion om vad en förändring av koldioxidutsläpp kan leda till för hotellen och för samhället. Forskningsfrågan som har besvarats är ”Hur påverkas koldioxidutsläppen om förbrukningen av fjärrvärme, vatten, handdukar och sängkläder förändras på ett hotell?”Studien genomfördes på ett utvalt hotell i Jönköping, där den primära data kommer ifrån hotellet och Nordic Choice Hotels. Vidare har scenarion använts som en metod för att visualisera och sammanställa resultatet. Två scenarion har tagits fram med hjälp av verktyget PMI GoGreen. Scenario 1, som heter ”Omställningen” utgår ifrån att hotellet väljer att implementera åtgärder för att minska sin värmeförbrukning med 30%, minska vattenförbrukningen med 10% och att minska förbrukningen av handdukaroch sängkläder med 10%. I scenario 2, ”Business as usual” utgår från att hotellet inte implementerar några åtgärder för att minska sin förbrukning,utan fortsätter verksamheten som förut. Resultat visade att i scenario 1 ”Omställningen” var koldioxid utsläppenmindre, jämfört med scenario 2 ”Business as usual”. Utsläpp från fjärrvärme var även märkbart högre än vattenförbrukningen, handdukar och sängkläder. Vidare diskuteras de miljömässiga, sociala och ekonomiska  fördelarna respektive nackdelarna i dessa två scenarios. Utifrån scenario 1kan positiva slutsatser dras då koldioxidutsläppen är mindre och omställningen i scenariot kan skapa många fördelar för både hotellet och samhället. Utifrån scenario 2 kan slutsatsen dras att fortsätta verksamheten som vanligt kan leda till ett högre koldioxidutsläpp, vilket i sin tur kommer att påverka hotellet och samhället negativt. / One sector that contributes to global climate change is tourism. Previous research points out that the hotel industry creates unprecedented negative impacts and is responsible for 21% of tourism's entire ecological footprint. Hence, this study has focused on the hotels' climate and environmental impact. The study aims to create an overall perspective with the help of scenarios about what a change in carbon dioxide emissions can lead to forthe hotel and for society. The research question that has been answered is"How are carbon dioxide emissions affected if the consumption of district heating, water, towels and bed linen changes in a hotel?". The study was conducted at a selected hotel in Jönköping, where the primary data comes from the hotel and Nordic Choice Hotels. Furthermore, scenario has been used as a method to visualize and compilethe result. Two scenarios have been developed using the PMI GoGreentool. Scenario 1, called "The transformation", assumes that the hotel choosesto implement measures to reduce its heat consumption by 30%, reducewater consumption by 10% and to reduce the consumption of towels andbed linen by 10%. In scenario 2, "Business as usual", it is assumed that the hotel does not implement any measures to reduce its consumption but continues operations as before. Results showed that in scenario 1 "The transition" carbon dioxide emissions were lower, compared to scenario 2 "Business as usual". Emissions from district heating were also significantly higher than the consumption of water, towels, and bed linen. Furthermore, the environmental, social andeconomic advantages and disadvantages of these two scenarios are discussed. Based on scenario 1, positive conclusions can be drawn as the carbon dioxide emissions are lower and the change in the scenario can create many benefits for both the hotel and society. Based on scenario 2, the conclusion can be drawn that continuing operations as usual can lead tohigher carbon dioxide emissions, which in turn will negatively affect the hotel and society. / <p>2023-06-02</p>

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer en upplevelseaktivitet behöver innehålla för att ha potential som en turistisk aktivitet. Metod: Denna studie har genomförts genom kvalitativ metod där Interpretativ fenomenologisk analys utgjort arbetssättet, med intervjuer som grund. Teori: Teorin behandlar upplevelser med fokus på aktiviteter, samskapande och motivation som centrala delar. Teorin avslutas med en teoretisk syntes för att sammanfatta och knyta ihop de olika delarna. Empiri: 19 stycken intervjuer genomfördes och dessa redovisas i empirin. Frågorna under intervjuerna togs fram utifrån teorikapitlet och med målet att besvara syftet.  Slutsats: Slutsatsen visar att såväl motivation som samskapande är två faktorer som spelar stor roll för konsumenter och är kraftigt bidragande orsaker till huruvida en upplevelseaktivitet kan fungera som en turistisk aktivitet. Författarna upptäckte även ett samband mellan motivation och samskapande i form av att konsumenters motivation inför upplevelsen påverkar vilken grad av samskapande de upplever vilket i sin tur påverkar hur lyckad upplevelsen blir. / Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of which factors an experience activity needs to contain to have potential as a tourism activity. Method: This study has been conducted through qualitative methodology where interpretative phenomenological analysis constituted the working method, with interviews as basis. Theory: The theory deals with experiences focusing on activities, co-creation and motivation as key elements. The theory ends with a theoretical synthesis to summarize and tie the various parts together. Empiria: 19 interviews were conducted and these are reported in the empiria. The questions during the interviews were based on the theory chapter with the aim of answering the purpose. Conclusion: The conclusion shows that both motivation and co-creation are two factors that play a major role for consumers and are strongly contributing reasons for whether an experience activity can act as a tourism activity. The authors also discovered a correlation between motivation and co-creation in the sense that consumers' motivation for the experience influences the degree of co-creation they experience, which in turn affects how successful the experience is.

I Sverige förekommer turistbyråer på de flesta platser där det finns turism och den här studien undersöker digitaliseringen av turistbyråer. Den här studien berör frågor som i vilken utsträckning som turistbyråerna har digitaliserat sin verksamhet, vilka orsakerna är till turistbyråernas digitalisering och vilka potentiella effekter digitalisering leder till för verksamheten och dess framtid. Den teoretiska utgångspunkten bygger på forskning kring övergången från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, besöksnäringens beroende av digital utveckling och besökarnas krav på digitala tjänster och produkter. Studien har en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som distribuerades till alla auktoriserade turistbyråer i Sverige. Syftet med enkäten var att undersöka varför och i vilken utsträckning turistbyråerna har digitaliserat sin verksamhet samt vilka digitala planer dem har för framtiden. Studien resulterade i att orsakerna bakom digitaliseringen är att de följer samhällsutvecklingen och att konsumentbeteendet har förändrats vilket gör att besökaren kräver mer lättillgänglig information. Samtliga turistbyråer som deltog i enkäten använder sig av någon typ av digital kanal och majoriteten av dem planerar att utöka sin digitalisering. Respondenterna har både positiv och negativ inställning till digitaliseringen och majoriteten tror inte att en fullständig avveckling av det fysiska besökscentret är rätt väg att gå. Vikten av det fysiska och personliga mötet lyfts av både respondenterna och teorierna. / In Sweden tourist offices are found in most places where there is tourism and this following bachelor thesis is about digitization of tourist offices. The thesis will examine tourist office´s extent of digitized activities, underlying causes behind the digitalization of tourist offices and what potential effects digitalization will lead to for these organizations and their future. The theoretical starting point is based on research on the transition from an industrial society to an information society, the dependency of the tourism industry on digital development and consumer demand for digital services and products. A quantitative method is used in the form of a survey that was distributed to all authorized tourist offices in Sweden. The purpose of the survey was to investigate why and to what extent the tourist offices have digitized their business and what plans they have for digitalization in the future. The research showed that the underlying reasons behind digitization are that they want to follow the societal development, the consumer has changed their behavior and the visitors are requiring more accessible information. Every tourism office in Sweden that took part in the survey is using some kind of digital channel and the majority of them are planning to expand their digitalization. Respondents have both positive and negative attitudes towards digitization and the majority does not think that a complete discontinuation of the physical visitor center is the right way to go. The importance of the personal and physical meeting is highlighted by both respondents and theories.

Resor har länge varit en del av människors liv och kan bidra till både välmående ochökad livskvalitet. Dock har inte alla samma förutsättningar när det kommer till attresa. Det gäller bland annat personer med funktionsnedsättningar. Trots att 15procent av världens befolkning tros leva med en funktionsnedsättning finns idagbegränsade möjligheter för dem att ta del av resor på lika villkor som andra. Detverkar gälla även inom Sverige. Resa utan hinder är med det sagt en studie inomforskningsområdet tillgänglig turism som avser att undersöka tillgängligheten inomden svenska besöksnäringen. I syfte att uppmärksamma eventuellaförbättringsområden utgår studien från hur personer med någon form avrörelsenedsättning uppfattar sina möjligheter att resa inom Sverige. Dessauppfattningar kartläggs med en enkätundersökning och används sedan som grund föratt presentera möjliga utvecklingsmöjligheter för den svenska besöksnäringen.Resultatet visar att personer med rörelsenedsättningar på grund av bristandetillgänglighet inte kan ta del av resor till den grad de önskar inom Sverige. Detframkommer att begränsningarna beror på bristfälligheter inom både besöksnäringenoch samhället i stort. Vidare uppmärksammas brister gällande den fysiska miljön,tillgång till tillförlitlig information samt negativa attityder. Med det som grundföreslås att den svenska besöksnäringen såväl som andra aktörer i samhället i enhögre grad bör prioritera tillgänglighet, förmedla mer tillförlitlig information,samarbeta, be om hjälp från sakkunniga, säkerhetsställa kompetensen hosmedarbetarna och göra rätt från början. / Due to accessibility barriers, people with disabilities do not have the sameopportunities to participate in tourism activities as others. This is a problem that canbe seen worldwide, with Sweden not being an exception. In this study, a survey hasbeen used to collect comprehensive data from people with mobility impairments inorder to identify possible improvements for the tourism industry in Sweden. Theresult shows that the barriers are mainly associated with the physical environment,access to information and attitudes. This in turns has contributed to suggestedimplications for both actors in the tourism industry and the society. The implicationsconcern prioritizing accessibility improvements, communicating reliableinformation, increasing co-operations, receiving inputs from experts, increasingcompetence among personnel and making right decisions from the start.