Denna studie har som syfte att undersöka hur aktörer inom besöksnäringen i Värmland arbetar med att kommunicera hållbarhet i digitala kanaler. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med socialkonstruktivism och diskursanalys som vetenskaplig inriktning samt ett abduktivt angreppssätt. I metoden använde vi oss av textanalys för att se hur de utvalda aktörerna kommunicerar hållbarhet med texter, bilder och filmer. Urvalet av aktörerna har vi valt utifrån turismens tre delar som är inom kategorierna äta, göra och bo, där en aktör valdes ut i varje kategori. Det teoretiska ramverk grundar sig på hållbar turism och marknadsföring, där vi beskriver tidigare forskning kring hållbarhet inom sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, samt olika marknadsföringsstrategier inom digitala kanaler. Studien visar att aktörer använder sig av digital marknadsföring och med deras aktiva närvaro i digitala kanaler indikerar på att det bidrar till varumärkesbyggande. Studien visar också att de kommunicerar hållbar turism främst inom den sociala och ekologiska aspekten och mindre visar kommunikation av ekonomisk hållbarhet. / The purpose of this study is to analyze how companies in the hospitality industry in Värmland work to communicate sustainable tourism on digital channels. We have chosen to use a qualitative method with social constructivism and discourse analysis as a scientific approach and an abductive approach. In the method, we used text analysis to define how the selected companies communicate sustainability with texts, images and videos. The selection of the tourist company we’ve used was based on the tourism three category äta-göra-bo, where one company was selected in each category. Our theoretical framework is based on sustainable tourism and marketing, where we describe previous research on sustainability in social, ecological and economic aspects, as well as various marketing strategies in digital channels. The study shows that the companies use digital marketing and their active presence on digital channels indicates to the contribution of branding. The study also shows that companies communicate sustainable tourism in primarily the social and ecological aspects and less show communication of economic sustainability.

A system to regulate both quality and sustainability regarding Swedish tourism industry is under way. In order for the system to be successfull it needs to be accompanied by an education, in this case a net based education is studied. High requirements are demanded for a successful net based education for a sustainable tourism industry. This is valid both for the didactic area,  which is how an education is structured and planned and in the organisational area, which is how and education best is implemented in a company. The aim with this study is to increase the understandings of which aspects that are important for  developers  if this net based education. The study was conducted at three hostels in Stockholm with surrondings.  Both managers and  employees participated in the study.  The managers where interviewed and got to answer a questionniare. The employees participated in a workshop. The outcome of this study indicates that education is  needed for  a successful system. Following the resut an analysis and discussion from where a  couple of  conclusions and recommendations is derived  for a successful  development  of a net based education in quality and sustainability for hostels. These are in summary  that: The education should consist to a great amount social activities. The education should promote questioned reflections in collaboration with others. The education should be relevant for every participant. It should exist a common part which is the same for every participant. Good leadership is of most importance when implementing a new education. The education should be attached with sufficient implementation information. A net based forum should be established as a complement to the education. / För svensk besöksnäring utvecklas ett kvalitets- och hållbarhetssystem som går under namnet Hållbar Besöksnäring. Inom ramarna för det systemet ska en nätbaserad utbildning tas fram. En framgångsrik nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring ställer höga krav. Dels på det didaktiska planet, dvs hur struktureringen och planeringen av lärandet ska gå till, och dels på det organisatoriska planet, dvs hur en utbildning bäst bör föras in på ett företag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtagandet av en nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring. Undersökningen genomfördes på tre vandrarhem i Stockholm med omnejd. Både verksamhetschefer och personal deltog i undersökningen. Verksamhetscheferna intervjuades och fick svar på frågor i en enkät. Personal deltog i en workshop. Resultatet pekar på att en utbildning behövs för att kvalitetssystemet ska lyckas. Efteratt resultatet presenterats följer en analys och diskussion varifrån ett antal slutsatser och rekommendationer härleds för en lyckad utveckling av en nätbaserad utbildning inom kvalitet och hållbarhet för vandrahem. Dessa lyder i sin sammanfattning att: Utbildningen bör innehålla en till stor del sociala moment utbildningen bör främja kritisk reflektion i samarbete med andraUtbildningen bör vara ytterst relevant för varje deltagare Det ska finnas en gemensam del som är lika för alla i kvalitetssystemet Ett gott ledarskap är av yttersta vikt vid införandet Utbildningen bör åtföljas av tillräckling implementeringsinformation Ett nätbaserat forum bör upprättas som komplement till utbildningen

Det finns många olika typer av landsbygder och därmed olika förutsättningar för den kommunala planeringen och utvecklingsarbetet. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur två landsbygdskommuner med olika förutsättningar – med och utan dominerande besöksnäring – planerar och utvecklar sin landsbygd. Uppsatsen baseras på två fallstudier. Den ena är en fallstudie av Vetlanda kommun och den andra av Rättviks kommun, där Vetlanda är en industrikommun och Rättviks kommun har dominerande besöksnäring. / There are different kinds of rural areas and by that there are also different conditions for the municipal planning and development. This essay aims to investigate how two rural municipalities with different conditions, in this case with or without tourism as its largest industry, plan and develop their rural areas. The essay is based on two case studies. One case study of the municipality of Vetlanda and one case study of the municipality of Rättviks, where Vetlanda is an industrial municipality and Rättvik is the municipality with tourism as its dominating industry.

Social hållbarhet har under de senaste åren blivit ett mer använt begrepp och fått ökad uppmärksamhet,inte minst genom de nya hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Trots det finns det ingen enhetlig och allmändefinition av vad social hållbarhet är och begreppet kan innefatta en mängd betydelser. För skärgårdenär denna fråga än mindre studerad och det finns ett behov av att utforska vad social hållbarhet innebär iskärgården. Skärgården i Stockholms län möter utmaningar i form av avfolkning, utarmning av service,höga fastighetspriser, starkt säsongsberoende besöksnäring samt en geografi som försvårar förkommunikationer. Därför ämnar denna studie undersöka hur social hållbarhet kan definieras iskärgården och utforma ett antal rekommendationer till Värmdö kommun om hur de kan skapaförutsättningar för en utveckling mot en mer socialt hållbar och levande skärgård.Frågeställningen har besvarats genom en fallstudie av Värmdö kommun, där empirin har bestått avintervjuer med aktörer aktiva i skärgården, tillsammans med en dokumentstudie av dokument frånRegion Stockholm, Värmdö kommun, samt de fem andra skärgårdskommunerna i Stockholms län.Respondenterna har dels varit tjänstepersoner på Värmdö kommun och boende i Värmdö kommunsskärgård, och dels aktörer som har god insyn i Stockholms skärgård ur ett mer regionalt perspektiv. Denbreda mångfalden av respondenter har gett studien god insyn i de unika förutsättningar skärgården möterför social hållbarhet, samt de begränsningar och möjligheter som finns kopplat till det.En socialt hållbar och levande skärgård kan beskrivas som en skärgård som erbjuder bostäder,kommunikationer, skola och besöksnäring på de fastboendes villkor, men med deltidsboende ochbesökare i åtanke. Dessutom ska social hållbarhet definieras lokalt och präglas av en stark delaktighetfrån de boende. Studien resulterar i ett antal rekommendationer kring hur Värmdö kommun kan arbetaför utvecklandet av mer en socialt hållbar och levande skärgård. Rekommendationerna utgår frånidentifierade teman som är centrala för en socialt hållbar och levande skärgård. Dessa är bostäder, skola,kommunikationer, delaktighet, besöksnäring och mötesplatser. / Social sustainability has become a more used expression and received increasing attention during thelast years, not least through the UN sustainable development goals. Despite this, there is no unanimousdefinition of social sustainability and it therefore is defined differently depending on the context. Thereare a limited number of studies made on social sustainability in the Stockholm archipelago. Thearchipelago faces challenges of decreasing population, reduced level of service, strong seasonalvariations in tourism and a physical geography that complicates transportation. Therefore, this studyaims to examine how social sustainability can be defined in the archipelago and come up withrecommendations for Värmdö municipality on how they can steer the development towards a moresocially sustainable and vibrant archipelago.The research questions were answered through a case study on Värmdö municipality. The data collectionconsisted of interviews with different actors with connections to the archipelago, as well as a study ofdocuments from Region Stockholm, Värmdö municipality and the five other municipalities in theStockholm region that are a part of the archipelago. The interview respondents consisted of employeesat Värmdö municipality, residents in the Värmdö archipelago and actors that have insight in theStockholm archipelago from a regional perspective. The broad variety of respondents has given athorough understanding of the unique conditions that the archipelago faces related to socialsustainability, as well as the difficulties and possibilities in achieving a socially sustainable and vibrantarchipelago.A socially sustainable and vibrant archipelago can be described as an archipelago that offers housing,communications, schools and tourism on the permanent inhabitants’ terms, but with the part-timeresidents and tourists in mind. Furthermore, social sustainability needs to be defined locally and shouldbe characterized by citizen participation. The study results in several recommendations for Värmdömunicipality to consider when planning for a more socially sustainable archipelago. Therecommendations are based on the identified themes that are central to a socially sustainable and vibrantarchipelago. The themes are housing, schools, communications, participation, tourism and publicspaces.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska aktörer inom besöksnäringen arbetar med hållbarhet och på vilket sätt de kommunicerar ut detta genom digitala kanaler. Forskningsfrågor:Hur arbetar svenska aktörer inom besöksnäringen med hållbarhet?Hur väljer svenska aktörer inom besöksnäringen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete? Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. De kvalitativa metoder som har genomförts består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio företag, och observationer av respektive företags digitala plattformar. Vidare har det insamlade materialet tematiskt analyserats. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns en medvetenhet kring vikten av hållbarhetskommunikation bland samtliga respondenter. Alla tillfrågade företag väljer att arbeta med hållbarhet på olika sätt, men de flesta respondenter kopplade hållbarhet i första hand till det miljömässiga perspektivet. De sociala och ekonomiska perspektiven upplystes däremot även mer eller mindre av flera av respondenterna. Vidare väljer de tillfråga företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete utåt till skillnad från att enbart kommunicera internt, som tidigare var normen. Dock uppfattas det som en utmaning för företagen att använda digitala kanaler för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete och skapa en tydlig ansvarsuppfattning hos konsumenterna. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability and in what way they communicate this through digital channels. Research question:How do Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability?How do Swedish actors in the hospitality industry choose to communicate their sustainability work? Methodology: The study is based on a qualitative research method with abductive approach. The qualitative methods that have been conducted consist of semi -structured interviews with ten respondents from nine companies, and observations of the respective companies' digital platforms. Furthermore, the collected material has been thematically analyzed. Analysis & Conclusion: The study's findings reveal that all respondents recognize the importance of sustainability communication. All of the companies questioned chose to work with sustainability in different ways, although the majority of respondents associated sustainability primarily with the environmental perspective. Several respondents, on the other hand, provided information on the social and economic perspectives of sustainability. Furthermore, the companies questioned choose to communicate their sustainability work outward as opposed to communicating internally, which was previously the norm. However, it is perceived as a challenge for companies to use digital channels to communicate their sustainability work and establish a clear view of responsibility for consumers.

Dalarnas län har berikats med Geopark Siljan som är Sveriges första internationella geopark. Med sin spännande historia väcker geoparken ett ökatintresse för naturvärde och geologi hos de som besöker geoparken. Flertalet av besöksmålen i området har en gemensam historia och ett geologiskt värde som skapats efter det meteoritnedslag som inträffade på platsen för nästan 377 miljoner år sedan. Området är ett attraktivt besöksmål som dels skapar ett intresse för geologi, dels medför en vilja till fortsatt bevarande av alla de unika miljöer som återfinns i Geopark Siljan. I området kan en fortsatt utveckling inom geoturism och en stigande besökstrend medföra förutsättningar till ökad ekonomisk vinning för det lokala näringslivet, men även för de regionalt aktiva aktörerna inom turistnäringen. En stigande besökstrend kan också främja samarbeten över landsgränser som utformar förutsättningar för vidare arbete och utveckling. En ökad besöksnäring är oftast önskvärd, men då inte på en bekostnad av naturensresurser, t.ex. i form av markslitage och erosion orsakat av besökande turister. Framtida klimatscenarion spår stigande temperaturer och ökadnederbörd, vilka ytterligare kan förändra förutsättningarna i området runt Geopark Siljan. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på om naturområden i GeoparkSiljan påverkas av ett eventuellt ökat antal turistbesök samt om det tillsammans med prognosticerad klimatförändring kan ge ökat slitage och skador på geoparkens naturområden. Målet med studien är att identifiera vilka faktorer som kan orsaka naturpåverkan vid Geopark Siljan, med fokus på klimatförändring och besöksnäring. Detta examensarbete kan därför leda till nya synsätt för läsaren och användas för framtida skyddsförebyggande arbete inom geoturism samt ge vägledning för anpassning vid ökat antal besökare vid ett flertal besöksmål samt påverkan vid klimatförändringar. / Dalarna County has been enriched with Sweden's first international geopark,which with its exciting history arouses an increased interest in natural valueand geology among those who visit places around Geopark Siljan. Most of the tourist attractions in the area have a common history and a geological value due to the meteorite impact that occurred on the site almost 377 million years ago. The area is an attractive destination that both creates further interest and a desire to continue preserving all the unique environments found in the geopark Siljan. In the area, a continued development in geotourism and a rising visitor trend can lead to conditions for increased economic results for the local business community as well as for the regionally active players in the tourism industry. The rising visitor trend can also promote cross-border collaborations that shape the conditions for further work and development. An increased hospitality industry is usually desirable,but then not at the expense of nature's resources such as the creation of soilwear and erosion created by visiting geotourists. The future rising temperature and increased precipitation may change the conditions in the area around Geopark Siljan. And the purpose of this work is to find out if nature areas as destinations around Geopark Siljan are affected by a possible increased number of tourist visits and if it together with forecasted climate change can give increased wear and damage to the geopark's natural areas. The aim of the study is to identify the factors that cause the natural impact at the Geopark Siljan, where both climate change and the hospitality industry are in focus. This degree project may therefore lead to new approaches and be applied for future protection prevention work as well as guidance for adaptation to tourist-dense visitor destinations in the event of an increased number of visitors and climate change. Changes such as climate and increased hospitality industry concern nature and social impact, which are important aspects for good community planning to work.

Denna forskningsstudie undersöker de utmaningar som hotell i Sverige har stått inför på grund av Covid-19-pandemin. Närmare bestämt analyserar studien hur dessa hotell reagerade på krisen. Det råder ingen tvekan om att pandemin har drabbat den globala turistsektorn väldigt kraftigt. Miljontals arbetstillfällen har gått förlorade, och länder vars ekonomier som är beroende av turism står inför de värsta ekonomiska lågkonjunkturerna i historien.  Sektorn vänder sig dock i dag till innovation för att stödja återöppnandet och en återgång till lönsamhet. I Sverige har sektorn tagit till sig innovativa lösningar, bland annat genom att öka konkurrenskraften och bygga upp motståndskraft genom strategier som att främja inhemsk och regional turism, ekonomisk diversifiering och underlättandet av en mer gynnsam arbetsmiljö för mikroföretag, små och medelstora företag. Andra strategier som har hjälpt att strategiskt öppna sektorn i denna tid under pandemin är den digitala omvandlingen av hela turismekonomin genom att investera i digital kompetens för arbetstagare som har förlorat sina arbeten och inkomstkälla under pandemin.  Studiens syfte är att analysera de krishanteringsstrategier som svenska hotell implementerade i början av Covid-19-pandemin. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer som den primära datainsamlingsmetoden. Det kommer genomföras intervjuer med fem olika hotelldirektörer från Sveriges största hotellkedjor. / This research study explores the challenges that hotels in Sweden have faced due to the Covid-19 pandemic. Specifically, it assesses how these organizations responded to the crisis. There is no doubt that the pandemic has hit the global tourism sector very heavily. Indeed, millions of jobs have been lost, with countries whose economies are dependent on tourism facing the worst economic recessions in their collective history.  The sector is today turning to innovation to support its re-opening and a return to profitability. In Sweden, the sector has embraced innovative solutions, including boosting competitiveness and building resilience through strategies such as promoting domestic and regional tourism, economic diversification, and the facilitation of a conducive business environment for micro, small, and medium-sized enterprises. Other strategies that have aided the strategic re-opening of the sector during the pandemic is the digital transformation of the entire tourism economy by promoting investments in digital skills for workers who have lost their jobs and livelihoods during the pandemic.  Against this backdrop, this study’s key objective is to analyze the crisis-management strategies adopted and implemented by Swedish hotels at the onset of the Covid-19 pandemic. It will deploy semi-structured interviews as the primary data-collection approach to achieve this goal. Five interviews with executives in five of the largest hotel chains in Sweden will be conducted.

There is a substantial amount of studies made about green areas, but not enough studies on the value of water areas. Water areas has untapped potential in urban and regional planning. This study examines how value, through cooperation between municipalities and the maritime tourism industry, can be achieved from a socio-ecological perspective of the living environment. This is achieved through an investigation of the maritime tourism industry in Vaxholms stad. A mapping survey, questionnaire and interviews is used to research the subject.   For many of the municipalities in Stockholm archipelago tourism is a major source for business. The same is true for Vaxholms stad. Vaxholms stad is unique in its undertaking of a Blåplan, which goes into detail on how water areas should be developed and protected. This study acts as a smaller continuation of the plan, with a focus on maritime practices connected to tourism. The study's purpose is to propose actions that further the living environment through cooperation between the municipality maritime tourism practices.   The results of the study are first and foremost that valuable cultural and natural habitats should be used and protected to achieve desirable attractiveness. This achieves both a sustainable natural habitat and a thriving maritime tourism industry. Another conclusion is that Vaxholms stad should produce an action plan for the municipality’s businesses. This is concluded through the results of the questionnaire. The municipality should also motivate the practices to make sustainable choices. / Det finns många studier som fokuserar på samhällets gröna områden och inte tillräckligt många som inriktar sig på de nyttigheter som kan erhållas från vattenområden. Vattenområden har outnyttjad potential inom arbetet med regional och urban planering. Denna studie undersöker hur värde, genom samarbete mellan kommunen och den marina besöksnäringen, kan uppkomma utifrån ett socio-ekologiskt perspektiv av livsmiljön. Detta utförs genom en fördjupning av den marina besöksnäringen i Vaxholms stad. En enkät och intervjuer används för att undersöka ämnet.   För många av kommunerna i Stockholms skärgård är besöksnäringen en viktig del av näringslivet. Desamma stämmer även för Vaxholms stad. Vaxholms stad är unik i deras arbete med en Blåplan som förklarar hur vattenområden inom kommunen bör bevaras och utvecklas. Denna studie agerar som en mindre fördjupning av Blåplanen, med ett fokus på marina verksamheter som är en del av besöksnäringen. Syftet med studien är att producera förslag som främjar livsmiljön genom samverkan mellan kommunen och den marina besöksnäringen.   Studien resulterar framförallt att värdefulla kultur- och naturmiljöer bör utnyttjas och skyddas för att erhålla önskad attraktivitet. Detta skapar både en mer hållbar naturmiljö och fördelar för tillväxten av den marina besöksnäringen. En annan slutsats är att Vaxholm stad bör ta fram en handlingsplan för kommunens näringsliv. Detta på grund av resultatet från enkätundersökningen. Kommunen bör också motivera verksamheter till att göra val som påverkar livsmiljön positivt.

In this study beer breweries and vineyards have been studied. The purpose of the study is to illuminate how beer breweries and vineyards on Gotland market themselves on social media and how they address the Swedish law “Alkohollag (2010:1622): 7 kap. Marknadsföring av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat”. In this study a content analysis was made on four Gotlandic businesses, two vineyards and two breweries. In the content analysis 184 posts, from the different businesses, on both Instagram and Facebook were analyzed based on a coding schedule with eight different subjects. Five semi structured interviews with the Gotlandic businesses were also made. The result showed that all breweries and vineyards are marketing themselves differently and are variously active on social media. It is also shown that there is a difference between the big businesses and the smaller ones on how they address the Swedish law. The bigger businesses have more resources on the marketing side than the smaller ones which may be a result of how they address the law. / I denna studie har ölbryggerier och vingård på Gotland studerats. Syftet med denna studie är att belysa hur ölbryggerier och vingårdar på Gotland marknadsför sig på sociala medier och hur de förhåller sig till “Alkohollag (2010:1622): 7 kap. Marknadsföring av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat”. I studien genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där fyra gotländska företag analyserades, två vingårdar och två ölbryggerier. I innehållsanalysen analyserades 184 inlägg på företagens Instagram och Facebook. Inläggen analyserades utifrån ett kodningsschema med åtta olika teman, även fem semistrukturerade intervjuer med de gotländska företagen genomfördes. Resultat visade att alla bryggerier och vingårdar marknadsför sig på olika sätt och är olika aktiva på sociala medier. Det finns en skillnad mellan de stora företagen och de mindre på hur de förhåller sig till alkohollagen 7 kap då de större företagen har fler resurser att marknadsföra sig med än de andra företagen.