Global ETD Search

11	Innebörden av rekvisitet "framgå" i 4 kap. 18 § 1 st. och 19 § 1 st. utsökningsbalken / The Signification of the Prerequisite "be evident" in the Swedish Enforcement Code 4th Chapter 18 § 1st Clause and 19 § 1st Clause Schütz, Jan January 2001 (has links) Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan. Det primära syftet med denna uppsats är att, utifrån de fall i rättspraxis, där HD har prövat betydelsen begreppe "framgå" i 18-19 §§, klargöra vilka krav som ställs på bevisningen för att rekvisitet i fråga ska anses vara uppfyllt. Jag ämnar också klargöra om innebörden av "framgå" är densamma i dessa lagrum samt belysa vilka principiella argument som kan framföras av en borgenär respektive en tredje man i en diskussion om hur högt beviskravet bör ställas i dessa lagrum. Law besittning bevisning bevisvärdering borgenärsskydd framgå utmätning utsökning RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
12	Besittning av och rådighet över medel innestående på konto / Possesion of and surveillance over the credit balance on an account Hansson, Maria January 2004 (has links) The possession over bills and coins has, on the whole, been replaced with a credit balance on an account. Almost all payments today are processed by transmitting digital data and not by using cash. The credit balance on an account is a demand that the holder ofthe account have towards his bank. Law regarding three part relationships: By using Göranson’s theory you can say that the credit balance on an account may be object of possession. The holder of the account has independent and direct possession. By using the principle condictio indebiti, the holder of the account (A) can become owner of means despite that the person who did the deposit (B) did not intend to make the deposit to that specific account (A’s account). Criminal law: The authors of the doctrine consider that the concept of the Swedish word ”besittning” is intended for physical objects and therefore the credit balance of an account may not be object of possession. According to the Supreme Court and the Court of Appeal may the surveillance over an account be place on level with possession. When the credit balance of an account may be deemed as object of possession, then the means of the account can be object of embezzlement and unlawful disposal. Law Besittning rådighet fordringsrätt förskingring possession account RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
13	En sakrättslig och straffrättslig inventering av besittningsbegreppet : särskilt om besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person / An Inventory of the Term Possession in Property adn Criminal Law : the meaning of the term possession, in particular when the possessor is a legal person Rutegård, David January 2004 (has links) Med besittning avses i juridisk mening att någon faktiskt och rättsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. Rättsfaktumet besittning ges långtgående rättsföljder inom såväl sakrätten som straffrätten, varför det är intressant att utreda vilka omständigheter som konstituerar besittning inom respektive rättsområde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person. Förfäktar man att en juridisk person har en rättskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning är desamma som en fysisk dito. Anser man däremot att en juridisk person endast är en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsätter detta att en fysisk ställföreträdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall räknas som besittare i juridisk mening väsentligen skiljer sig från dem som gäller för fysisk persons besittning. Svensk doktrin ställer sig kallsinnig till att en juridisk person har en egen vilja. Likväl förutsätter såväl doktrinen som lagstiftaren att en juridisk person kan utöva besittning på samma sätt som en fysisk dito. Förklaringen till detta är högst sannolikt juridisk-praktiskt; en konsekvent tillämpning av det fiktiva juridisk personbegreppet skulle i förlängningen leda till oönskade resultat. Law besittning sakrätt straffrätt juridisk person metafysik RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
14	Hur goodwillnedskrivningar och det redovisade värdet av goodwill påverkas av individuella faktorer hos den verkställande direktören samt ekonomichefen Ismail, Ahmad, Nilsson, Tobias January 2013 (has links) Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. Metod: Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats. Teoretiskt perspektiv: Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag. Empiri: Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. / Purpose: The purpose of this paper is to explain how different individual factors at an executive level (CEO, CFO) has an effect on goodwill impairments and the accounted value of goodwill. Methodology: The paper has an deductive approach and is based upon a document study at firms listed at Nasdaq OMX Stockholm. Theoretical perspective: The essential theoretical perspective is positive accounting theory and the agency theory. Other theoretical perspectives in this paper are fair-value theory and the behavioral theory of the firm. Empiric foundation: The empirical foundation in this paper is quantitative and is based on data collected from annual reports from the firms that are listed at the Nasdaq OMX Stockholm. Conclusions: The collected data couldn’t find any significance between the behavior of the key persons and goodwill impairment and the accounted value of goodwill. Goodwill impairment Accounting Tenure Positive accounting theory Goodwill nedskrivning redovisning nedskrivningsprövning besittning verkligt värde positiv redovisningsteori.
15	Barns rätt vid förälderns utmätning Aspari, Forozan January 2023 (has links) Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka barns rätt till sin egendom när dess förälder är under utmätning. När en utmätning sker av egendom som ägs av en person som ingår i ett familjeförhållande kan sakrättsliga problem uppstå gällande övriga familjemedlemmars möjligheter att uppnå ett sakrättsligt skydd. Huvudprincipen är att den skuldsattes egendom ska utmätas men presumtionen ger även att allt som finns i dennes besittning också tillhör denne. Presumtionsregeln i 4 kap 19 § UB gäller för makar och sambor som lever under äktenskapsliknande förhållanden. Denna presumtionsregel ger ett skydd för maka/make eller sambos egendom om de kan visa att de har samäganderätt eller är ensam ägare. Problemet är att det inte inkluderar övriga familjemedlemmar såsom barn. För att besvara uppsatsens syfte har en rättsdogmatisk metod använts för att utreda gällande rätt. Resultatet av rättsutredningen visar att barnets tillgångar blir föremål för förälders utmätning. Utmätning barn finansiella medel besittning Law and Society Juridik och samhälle Law Juridik
16	Borgenärsskydd för lösöre i överlåtarens vård : Besittningskonstitut – hur främmande är det egentligen för svensk sakrätt? Danielson, Axel January 2021 (has links) No description available. Limited right possessor possession agency delivery principle Draft Common Frame of Reference (DCFR) Tradition traditionsprincipen denuntiation denuntiationsprincipen rådighet rådighetsavskärande sken av rådighet publicitet besittning lösöre förfogandemöjlighet förfoganderätt vård medelbar besittning omdelbar besittning borgenärsskydd besittningskonstitut äganderätt Constitutum possessorium traditio brevi manu traditio longa manu animus corpus Law (excluding Law and Society)
17	Sakrättsligt skydd avseende andelsrätter : Betydelsen av avtalets utformning som ett enkelt bolag / Creditor protection regarding shares : The meaning of the agreement’s design as an unincorporated partnership Rygaard, Johanna January 2021 (has links) Sakrätt tillämpas när flera olika rättigheter kolliderar och borgenärsskyddet föreskriver när en part kan få skydd mot sin motparts borgenärer. För att uppnå ett sådant borgenärsskydd krävs att ett sakrättsligt moment företas och vilket sakrättsligt moment som ska beaktas varierar beroende på egendomsslag. I denna uppsats behandlas vilket sakrättsligt moment som torde krävas för att borgenärsskydd ska uppkomma vid andelsrätter i lösöre och om kravet på sakrättsligt moment påverkas av att det föreligger ett enkelt bolag mellan parterna. Det finns idag tre rättsfall som behandlar sakrättsligt skydd vid andelsrätter, varav de två senaste rättsfallen är av störst intresse i denna uppsats. I ena fallet, travhästfallet, ansågs att traditionsprincipen bör gälla vid överlåtelse av andelar i lösöre och i andra fallet, segelbåtsfallet, konstaterades att sakrättsligt skydd kunde uppkomma direkt genom avtalet när sambesittning förelåg. Genom en analys av dessa fall och besittningsbegreppen konstateras att borgenärsskydd borde uppkomma redan vid avtalet men under förutsättning att gemensam besittning föreligger mellan samägarna. På grund av osäkerheten av vad som torde gälla och HD:s skiftande ändamålsbedömningar i rättspraxis konstateras dock att det inte kan anses föreligga en klar princip utan att omständigheterna i det enskilda fallet kan bli avgörande. Vilket sakrättsligt moment som ska beaktas vid enkla bolag är däremot oklart eftersom det föreligger olika åsikter gällande det enkla bolagets egendomsförhållanden. I uppsatsen konstateras att en bruttoprincip ska gälla vid utmätning av en bolagsmans egendom vilket leder till att denuntiationsprincipen inte kan användas så som vid handelsbolag. Istället bör varje egendomsslag av egendomen som används i bolaget beaktas för att avgöra när ett sakrättsligt skydd kan uppkomma för respektive egendom. Det konstateras också att denuntiation kan bli tillämpligt i vissa fall när tredje man innehar egendomen som är föremål för andelsrätterna. Eftersom rättsläget gällande andelsöverlåtelser inte är helt klarlagt och att stor vikt skulle kunna läggas på omständigheterna i de enskilda fallet har det i uppsatsen konstaterats att det inte möjligt att bedöma om gällande rätt är ändamålsenlig eller inte. Vad som är en ändamålsenlig lösning torde också vara svårt att avgöra men en avvägning mellan skyddet mot borgenärbedrägerier och omsättningsintresset bör vara av betydelse. Eventuellt skulle den lösning som HD kom fram till vid segelbåtsfallet kunna utgöra en sådan ändamålsenlig lösning. Sakrätt sakrättsligt skydd borgenärsskydd andelsrätt enkelt bolag besittning tradition denuntiation avtalsprincipen NJA 1987 s. 3 NJA 1998 s. 545 Law Juridik
18	Traditionsprincipen : En studie av riskbilden vid köp enligt köplagen Johansson, Sandra January 2014 (has links) En kommitté med uppgift att utreda huruvida en övergång bör ske från traditionsprincipen till avtalsprincipen tillsattes den 14 mars 2013. Utredningen har påkallats bland annat med anledning av att köpares okunskap, beträffande kravet på tradition, föranleder ett omedvetet risktagande från köparens sida i form av att en förvärvad vara kvarlämnas i säljarens besittning. Om en köpare kvarlämnar en köpt vara i säljarens besittning riskerar han enligt gällande rätt att gå miste om såväl varan som erlagd köpeskilling, med anledning av att förvärvet inte är skyddat mot säljarens borgenärer. Säljarens borgenärer har följaktligen möjlighet att ta en kvarlämnad vara i anspråk för täckning av säljarens skulder. Om en övergång skulle ske till avtalsprincipen skulle köparens förvärv erhålla skydd mot säljarens borgenärer vid köpeavtalets ingående och köparen skulle därför kunna hindra att en köpt, men kvarlämnad, vara tas i anspråk för täckning av säljarens skulder. Köparen erhåller emellertid enbart separationsrätt till en vara om köpet uppfyller kravet på individualisering. För att erhålla separationsrätt krävs även att köparen kan uppvisa betryggande bevisning till stöd för sin rätt, vilket kan medföra att köparen, om han efter köpet kvarlämnar varan i säljarens besittning, riskerar att gå miste om den på grund av att han inte kan styrka sin äganderätt. En övergång kan därför innebära att köparen likväl riskerar att gå miste om en köpt vara, dels eftersom han kan vara ovetandes om kravet på individualisering och dels eftersom han kan ha svårt att styrka sin rätt. Även säljaren vidtar, när han ingår ett överlåtelseavtal, en risk för att göra en förlust, men det är osannolikt att den risken skulle förändras med anledning av ett principbyte.
19	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Search results