No description available.

Syftet med studien är att undersöka om pedagoger bestraffar barns oönskade beteenden i förskolan, samt vilken påverkan det kan ha på barnet utifrån ett behavioristiskt perspektiv. För att besvara syftet och frågeställningarna som är Hur ser pedagoger på bestraffning? Vilka beteenden hos barn ses som oönskade utifrån pedagogers perspektiv? Vad anser pedagoger bestraffning har för konsekvenser på barn i förskolan? kvalitativa intervjuer användes där tre förskollärare som jobbar i tre olika förskolor intervjuades. Teman som hittades är oönskade beteenden hos barn i förskolan, bestraffning som metod i förskolan, och bestraffningseffekter på barn i förskolan och kommer att analyseras i ett innehållsanalytiskt sätt som sedan kommer kopplas till behaviorismens analys av människans beteende och Skinners inlärningsteori.  Studiens resultat visade att det finns pedagoger som bestraffar barns oönskade beteenden i förskolan för att kontrollera barns beteende. Beteenden som att inte lyssna på pedagoger, inte sitta stilla och slå kompisar bestraffas i förskolan. Då bestraffningen framkommer mestadels i verbalt men tar även form i att pedagoger sätter barnet som betett sig oönskat i en bygelstol eller i en soffa, eller utestänger barnet från aktiviteter, dock även ibland i form av att pedagoger tar för hårt på barnen. Vidare visar resultatet att bestraffning har inga goda effekter på barnen och leder inte till lärande, skadar relationen mellan barnen och pedagogerna, och påverkar barnets trivsel i förskolan. Slutsatser som dragits är att om pedagoger vill att barn ska ändra på sitt beteende, bör pedagogerna förstå vad som orsakar det beteendet hos barnet och ändra på det, och på så sätt undviks bestraffning. Därmed att pedagogernas förhållningsätt och bemötande är viktigt i byggandet av goda relationer med barnen i förskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan påverka möjligheten för spelare att hamna i tillståndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka påverkan av olika bestraffningstyper på spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade på Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att därefter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade från en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fånga spår av flow-tillståndet i deras kroppsspråk. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jämförelse av spelversionerna. Insamlad data tyder på att olika typer av bestraffningssystem kan påverka spelares möjlighet att hamna i det optimala tillståndet och att system med extremt höga- respektive extremt låga risker påverkar spelares upplevelse negativt.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur belöning och bestraffning används i den svenska skolan. Vårt intresse för belöning och bestraffning medförde en önskan att studera Kometprogrammet närmre. Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till pedagoger och föräldrar och vars huvudsakliga mål är att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning och positiv förstärkning som verktyg för att nå detta mål. Därför vill vi även med detta examensarbete undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att arbeta med Komet samt hur elevernas åsikter om metoden skiljer sig från pedagogernas. Ytterligare ett syfte var att undersöka av vilken anledning läraren valde att använda sig av Kometprogrammet. För att besvara våra problemställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem pedagoger från fyra olika skolor samt fem elever från tre olika skolor i åldrarna sex till elva år. Våra resultat visar tecken på att belöning har en mer framträdande roll i den svenska skolan än vad bestraffning har. Anledningen till att pedagogerna började använda Kometprogrammet var i stort sett densamma; att eleverna uppvisade beteendeproblem. De fördelar med Komet som framkommit i våra intervjuer är att metoden hade en positiv påverkan på elevernas presterande i skolan och på arbetsron i klassrummet och detta var något som både pedagoger och elever ansåg. De nackdelar som var mest framträdande i vår undersökning var att metoden kunde utnyttjas av vissa elever samt att arbetet med programmet kunde ha en negativ påverkan på klassen då det skapade avundsjuka. Det senare var en negativ konsekvens som togs upp av både pedagoger och elever.

Syftet med denna studie är att fördjupa diskussionen kring hämnd som mänsklig drivkraft i relation till hämnd som legitimt motiv för att bestraffa brottslingar. Min frågeställning är: Kan och bör staten använda hämnd som legitimt motiv för att bestraffa brottslingar?  Mitt argument utgör i grunden en kritik mot Robert Nozicks argument att hämnd och vedergällning är två vitt skilda fenomen. Nozick menar att människor hämnas och att hämnd är ett uttryck för hat och laddade känslor som uppstår med anledning av en förolämpning. Däremot utgör statens bestraffning vedergällning, vilket är något känslolöst som orsakas av en förekommande kriminell handling. En domare är enligt Nozick fri från hämndkänslor, och statens bestraffning av en brottsling är inte ett uttryck för hämnd. Min argumentation utgår från att känna hämndbegär är en ofrånkomlig del av att vara människa. Eftersom människan besitter ett ofrånkomilgt hämndbegär är också hämnd frekvent förekommande när enskilda människor gör upp utan statlig inblandning. När enskilda hämnas varandra slutar det dock ofta i en ändlös hämndspiral eller med att hämnd går till överdrift. Hämnd gör sig därför bättre i statsjustis. När staten bestraffar en gärningsman kan straffet ses som en hämndaktion, eftersom hämnd på ett tillfredsställande sätt kan motivera straffets existensberättigande och utförande. Hämnd bör också ses som ett legitimt motiv för att bestraffa brottslingar, vilket kan motiveras utifrån de fördelar som tillkommer vid tillämpandet av konsekventialistisk retributivism. Utifrån ovan nämnda skäl är min slutsats att hämnd kan och bör ses som ett legitimt motiv för att bestraffa brottslingar. Tvärtemot vad Nozick anser är därmed statens bestraffning av brottslingar ett uttryck för hämnd.

Violence and other harmful practices start early in children’s lives and take place in environments designed to ensure safety. In Africa, 40 percent of all girls are married before their 18th birthday and two out of three children in Latin America and the Caribbean are regularly subjected to violent discipline at home. Eradicating this violence is an obligation of 196 states in the world, which gave rise to the question of whether there are gaps in the international law protection of children’s rights. This paper aims to critically examine the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices. My thesis is that there is a lack of protection under international law, which results in children on different continents being protected differently. The examination takes its starting point from the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the prohibitions against corporal punishment (article 19) and child marriage (article 24.3) established therein. Thereafter the question is whether there are provisions in the regional human rights instruments on those continents that today have an established protection for human rights that sufficiently correspond to their content. To illustrate how well the international law protection works in practice two practical examples from respective continent are given prominence to. Here it begins to emerge that there are a number of societal obstacles for articles 19 and 24(3) in CRC to have full impact in practice, such as cultural values and pluralistic legal systems that give primacy to religious laws. These are obstacles that extend beyond the deficiencies in the international law protection and thus threaten the realization even of the standards that satisfactorily protect children from violence and harmful practices. My thesis can be answered as follows; there are shortcomings in the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices, which to a certain extent results in children on different continents being protected differently. For example, neither the european nor the inter-american standard regarding child marriage lives up to that of the CRC. The real shortcoming, however, lies in the failure of states to “honestly” fulfill their obligations under international law, which results in even children on the same continent but in different countries being protected differently. / <p>Betyg: AB</p>

<p>Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.</p><p>Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga. Det var genom aga och skäll som man hanterade konflik¬terna istället för att som idag prata med eleverna. Skäll existerar fortfarande men framförallt hanterar lärarna konflikter med hjälp av att kom¬municera med eleverna. Idag är idealet att kommunicera väl; lyssna, tala och känna empati. I konfliktsituationer agerar läraren ofta medlare mellan eleverna.</p><p>För att ta reda på hur kunskapen om konflikthantering i skolan ser ut tar vi hjälp av begreppet tyst kunskap. Eftersom tyst kunskap har många olika tolkningar för vi en diskussion kring begreppet. Att vi använder oss av just detta begrepp beror på att tyst kunskap i alla olika tolk¬ningar ändå anses vara en praktisk kunskap. Så är, menar vi, även fallet med konflikthan¬teringen i skolan eftersom den är kopplad till lärarens vardagliga arbete. Därför kopplar vi samman kunskap om konflikthantering med tyst kunskap.</p><p>Vi har kommit fram till att hur lärare hanterar konflikter beror mycket på vilka ideal som råder just då. Lärarna i våra intervjuer inhämtar kunskapen om konflikthantering till största delen i sitt arbete och de anser alla att det är viktigt att aktivt förebygga konflikter för en fungerande undervisning och ett gott klassrumsklimat. Kunskapen om konflikthantering är situationsbunden och personlig men detta räcker inte för att vi ska kunna sluta oss till att det är tyst kunskap, detta beror helt på vilken definition man utgår ifrån. Vi vill poängtera att våra resultat inte på något sätt försöker vara generaliserande.</p> / <p>We have done a qualitative study about conflict-handling. The purpose of this study is to understand conflict-handling and prevention of conflicts in the classroom from a teacher’s perspective; how does teachers develop their knowledge of conflict-handling and is that knowledge tacit? How can teachers handle conflicts and quarrels in the classroom and how can they prevent them? Those are our questions at issue. To get information we interviewed five different teachers and studied relevant literature. We have chosen to restrict this study to conflicts between pupils or teachers and pupils, grade 4-6 in the Swedish school.</p><p>Conflicts or quarrels are things that can’t be avoided and it is the teacher’s job to handle them, this is called conflict-handling. In former times the conflict-handling in schools meant corporal punishment or telling the pupil off. Telling-off still exists in our schools today but the way conflicts are handled is now mostly by using communication and the teacher will in most cases become the mediator between the pupils.</p><p>To elucidate conflict-handling we chose to use the concept of tacit knowledge. This concept has many different interpretations but all of them are saying that tacit knowledge is practical. Therefore it is interesting for us to connect conflict-handling, which is a part of the teacher’s daily tasks, with tacit knowledge.</p><p>We have compared the interviews with each other and with the literature and found that the conflict-handling depends on what the current ideals are. The teachers in our interviews learn conflict-handling mostly in their work and they all think that it is important to actively prevent conflicts for a functioning education and a good atmosphere in the classroom. In the matter of deciding if conflict-handling is tacit knowledge or not it all comes down to which definition of tacit knowledge you rely on. The results we found are only specific for the teachers we interviewed and for our study.</p>

Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering. Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga. Det var genom aga och skäll som man hanterade konflik¬terna istället för att som idag prata med eleverna. Skäll existerar fortfarande men framförallt hanterar lärarna konflikter med hjälp av att kom¬municera med eleverna. Idag är idealet att kommunicera väl; lyssna, tala och känna empati. I konfliktsituationer agerar läraren ofta medlare mellan eleverna. För att ta reda på hur kunskapen om konflikthantering i skolan ser ut tar vi hjälp av begreppet tyst kunskap. Eftersom tyst kunskap har många olika tolkningar för vi en diskussion kring begreppet. Att vi använder oss av just detta begrepp beror på att tyst kunskap i alla olika tolk¬ningar ändå anses vara en praktisk kunskap. Så är, menar vi, även fallet med konflikthan¬teringen i skolan eftersom den är kopplad till lärarens vardagliga arbete. Därför kopplar vi samman kunskap om konflikthantering med tyst kunskap. Vi har kommit fram till att hur lärare hanterar konflikter beror mycket på vilka ideal som råder just då. Lärarna i våra intervjuer inhämtar kunskapen om konflikthantering till största delen i sitt arbete och de anser alla att det är viktigt att aktivt förebygga konflikter för en fungerande undervisning och ett gott klassrumsklimat. Kunskapen om konflikthantering är situationsbunden och personlig men detta räcker inte för att vi ska kunna sluta oss till att det är tyst kunskap, detta beror helt på vilken definition man utgår ifrån. Vi vill poängtera att våra resultat inte på något sätt försöker vara generaliserande. / We have done a qualitative study about conflict-handling. The purpose of this study is to understand conflict-handling and prevention of conflicts in the classroom from a teacher’s perspective; how does teachers develop their knowledge of conflict-handling and is that knowledge tacit? How can teachers handle conflicts and quarrels in the classroom and how can they prevent them? Those are our questions at issue. To get information we interviewed five different teachers and studied relevant literature. We have chosen to restrict this study to conflicts between pupils or teachers and pupils, grade 4-6 in the Swedish school. Conflicts or quarrels are things that can’t be avoided and it is the teacher’s job to handle them, this is called conflict-handling. In former times the conflict-handling in schools meant corporal punishment or telling the pupil off. Telling-off still exists in our schools today but the way conflicts are handled is now mostly by using communication and the teacher will in most cases become the mediator between the pupils. To elucidate conflict-handling we chose to use the concept of tacit knowledge. This concept has many different interpretations but all of them are saying that tacit knowledge is practical. Therefore it is interesting for us to connect conflict-handling, which is a part of the teacher’s daily tasks, with tacit knowledge. We have compared the interviews with each other and with the literature and found that the conflict-handling depends on what the current ideals are. The teachers in our interviews learn conflict-handling mostly in their work and they all think that it is important to actively prevent conflicts for a functioning education and a good atmosphere in the classroom. In the matter of deciding if conflict-handling is tacit knowledge or not it all comes down to which definition of tacit knowledge you rely on. The results we found are only specific for the teachers we interviewed and for our study.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom. / Corporal punishment and psychological control exercised by parents are examples of problematic parental behaviors that can cause depressive symptoms in adolescents. The study aims to investigate whether there are differences in depressive symptoms among adolescents who have experienced physical punishment and adolescents who have experienced psychological control over time. The study used secondary data from a research project, consisting of survey responses collected from adolescents in the ages between 13-15 years old in a medium-sized Swedish city. The study showed no differences in depressive symptoms in adolescents over time when the symptoms of physical punishment and psychological control were compared. However, the relationships between physical punishment and depressive symptoms was weaker than between psychological control and depressive symptoms.

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige. Sammanlagt deltog 968 flickoroch pojkar, samt svarade deras föräldrar på enkäter. Resultatetvisade att ungdomars okänslighet för bestraffning delvis medierarlänken mellan ungdomars psykopatiska drag och föräldrabeteenden.Dock visade fynden olika resultat för olika föräldrabeteenden. / Psychopathy is a personality disorder where specific patterns ofbehavior are included. It is possible to find psychopathic traits amongchildren and adolescents. There is limited research concerningadolescents with psychopathic traits and insensitivity to punishment,also how the parenting behaviors are affected. The purpose of thisstudy is to research if adolescents’ insensitivity to punishmentmediates the link between psychopathic traits and parenting behaviors.The study is conducted by using previously collected data from anaverage sized city in Sweden. There were 968 participants, where bothgirls and boys and their parents filled out questionnaires. The resultshowed that adolescents’ insensitivity to punishment partly mediatesthe link between youth’s psychopathic traits and parenting behaviors.However the findings showed different paths for different parentingbehaviors.