The theory of deterrence has not changed much over time but the strategy of using it has. There are two types of deterrence: Deterrence by punishment and Deterrence by denial. The first is a more offensive kind of deterrence and the second a more defensive one. The Cold War set the perimeter for deterrence strategy and how it was used and has been the overall used strategy since. The same strategy however cannot be implemented in the cyber domain and therefore requires a suitable cyber deterrence strategy. This study aims to determine whether the Swedish cyber strategy is built on the components that are required for successful cyber deterrence.  The study will conduct a theory consuming method to establish the components required for successful and effective cyber deterrence, and then undertake a text analysis on Swedish strategy for cybersecurity using those components. The results show that Sweden is focused mainly on the defensive side of deterrence with better systems and protocols. According to the components in the theory both offensive and defensive methods are required for deterrence to work. This may therefore explain why the Swedish cyber deterrence strategy is not as effective as it could be.

Is there a relationship between how one views free will – a concept related to issues of moral responsibility and agency – and one’s political opinions? To answer this question, I constructed a survey based on questions from the SOM Institute’s opinion polls and the FAD-Plus index for measuring free will beliefs. The survey asked a sample of 348 Swedish speakers about their views on free will, political ideology, party preferences, and policy preferences regarding punishment and redistribution. Responses were analyzed through a series of regression models. The results show that a stronger belief in free will is positively correlated with party preference and ideology, with right-leaning voters having a generally stronger sense of free will. Furthermore, the study also finds that stronger belief in free is positively correlated with retributive views on punishment, support for harsher sentencing, and support for capital punishment, while negatively correlated with support for a proposal that the state should increase its efforts to reduce income inequality. The adjusted R2 values of the regression models illustrate that views on free will explain a greater deal of variance in self-assigned ideological placement and party preference than common demographic variables often used to predict political leanings, such as gender, age, income, and education level. The study concludes by pointing out possible directions for future research.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete.Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter. Skolan var uppdelad på tre adresser inom en central del av staden och aktuell studie utfördes på adressen där eleverna var mellan 10-14 år.Resultatet visade att det fanns en gemensam uppfattning på skolan hur inkludering i teorin definierades, men att det praktiska arbetssättet skilde intressenterna åt. Definitionen innebar att alla elever oavsett kapacitet var välkomna och att de för att få det stöd och den hjälp de ansågs vara i behov av, behövde kategoriseras. Genomgående fokuserade skolan och dess personal på elevens individuella prestation, både uppförandemässigt och resultatmässigt. Åtgärder utgjordes av belöningar och bestraffningar, nivågrupperingar och lärarassistenter. Dessa tre åtgärder bildade teman i resultatet tillsammans med ett fjärde, engelska som andraspråk.De specialpedagogiska implikationerna visar att det kategoriska arbetssättet i fallstudien försvårade ett inkluderande förhållningssätt eftersom eleverna grupperades utifrån uppförande och prestation och därmed inte kunde garanteras ett fullt deltagande. Grupperingarna försvårade utvecklingen av nya undervisningsmetoder på grund av ett minskat behov av differentiering där läraren alltså inte behövde anpassa undervisningen i någon större utsträckning. De specialpedagogiska åtgärderna var ett resultat av en rigid organisation där politiska intentioner om ökad måluppfyllnad och skolans oro för utanförskap och marginalisering satte ramarna för verksamheten. Avsaknad av dialog mellan elever och lärare, lärare och lärare, och lärare och skolledning hindrade ytterligare inkluderingen såsom den förstås utifrån tidigare forskning.

En studie om inåt- och utåtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer av lärare. Syftet med denna studie är att försöka klargöra lärarnas syn på inåt- respektive utåtagerande barn samt hur lärarna bemöter dessa och vilka åtgärder lärarna kan vidtaga för att hjälpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha påverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgår av resultatredovisningen. Min slutsats är att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett är överens om att de utåtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den är positiv eller negativ, därför är det viktigt att lägga fokus på positivt beteende. Däremot skiljer sig åsikterna åt om de inåtagerande. De inåtagerande behöver uppmärksammas och inte tvingas in i gemenskapen som en del lärare hävdar.

The purpose of this study is to examine young adults', 18-19 years old, attitudes towards corporal punishment and with the help of social constructionism, grid-group theory and relevant concepts analyze the results and compare it with previous research. The research questions introduce various factors such as gender, origin and personal experiences of corporal punishment that may affect the attitudes. In order to fulfill the purpose and answer the research questions, a quantitative research method has been selected. There was 118 participants in the survey. The study was conducted by means of surveys in high schools in Örebro. Social constructionism made us realize how the community, perceptions and expectations might influence attitudes. Grid-group theory gave us an insight into how different family structures may explain why attitudes toward corporal punishment of children differ between individuals. One of the conclusions of this study is that the long-term trend of decreasing positive attitudes toward corporal punishment seems to continue. Results show that all of 41, 2% of young adults in our study, with parents born outside the Nordic countries, have been subjected to corporal punishment. Personal experiences and parents' origin has been shown to have effects on attitudes towards corporal punishment. Different family structures and attitudes towards child rearing may be important to understand and take into consideration in social work. The study shows that corporal punishment still exists, which makes the topic worth of attention and we recommend it to be studied further.

<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Nyfikenhet är inneboende strävan mot inhämtande av ny information. Länge har det ansetts vedertaget att yttre motivation hämmar nyfikenhet, men på senare år har det framkommit forskning som indikerar ett delvis annorlunda förhållande. För att undersöka interaktionen mellan nyfikenhet och yttre motivation konstruerades ett bildbaserat inlärningsexperiment i vilket deltagarna belönades respektive bestraffades för att inhämta information som stillade deras nyfikenhet. I experimentets första del skattade deltagarna sin nyfikenhet på mosaikmaskerade bilder. I experimentets andra del presenterades de skattade mosaikbilderna med en konstant bild. De 24 deltagarnas uppgift var att välja en av de två bilderna i varje spelomgång. Bilden deltagarna valde demaskerades efter olika väntetider. Väntetiden var antingen dragen från en lång eller kort väntetidsfördelning och avhängig om bilden var ny eller återkommande. Huruvida det var den nya eller återkommande bilden som hade kort respektive lång medelväntetid varierade mellan de två inomgrupps-betingelserna. Deltagarna antogs vara yttre motiverade att minimera väntetiden genom att lära sig och sedan föredra den bildkategori med kortast genomsnittlig väntetid. Deltagarna antogs dessutom vara nyfikna att se bilder demaskerade. I ena betingelsen sammanföll deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet, i andra betingelsen var deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet i konflikt. I en tredje kontrollbetingelse var nyfikenhetsdimensionen eliminerad för att mäta inlärning av väntetid. Experimentet visade att det krävdes fler spelomgångar för att lära sig väntetiden i kontrollbetingelsen jämfört med betingelsen där nya bilder också hade kortare medelväntetid. Betingelsen där nya bilder var förknippade med längre medelväntetid delade deltagarna i två grupper. Deltagare i den ena gruppen valde sällan nya bilder (proportionsmått: 0.75 – 1.0) medan deltagare i den andra gruppen valde nya bilder i hög utsträckning (proportionsmått: 0.0077 – 0.069). Dessa grupper utmärks också på personlighetsdrag kopplade till nyfikenhet. Sammantaget ger studien stöd för att nyfikenhet och yttre motivation kan integreras och att personlighetsdrag är relaterade till värderingen av information. / Curiosity is an intrinsic aspiration to obtain new information. It has been considered that external motivation inhibits curiosity, but over the last years new research has indicated a partially different relationship. To investigate the interaction between curiosity and external motivation a picture-based learning experiment was constructed, in which the participants were rewarded, alternatively punished for obtaining new information which pleased their curiosity. In the first part of the experiment, the participants scored their curiosity of mosaic-covered pictures. In the second part of the of the experiment, the scored mosaic-covered pictures were consequently presented next to a constant picture. The task for the 24 participants was then to choose one of the pictures in each round. The chosen mosaic-covered picture would then show according to a certain waiting time - either short or long - depending on if it was new or recurring. Whether the new or recurring picture had a short or long average waiting time varied between the two in-group conditions. It was hypothesized that the participants would be externally motivated to minimize the waiting time by learning and favouring the category of pictures with the shortest waiting time. In addition, it was hypothesized that the participants would be curious of the mosaic-covered pictures. In one of the conditions, the participants external motivation coincided with their curiosity, in the other condition the external motivation was in conflict with their curiosity. In a third controlling condition, the dimension of curiosity was eliminated to measure the learning of the waiting time. The experiment showed that more rounds are needed to learn the waiting time in the controlling conditions compared to when the new pictures also had a shorter average waiting time. When new pictures were associated with a longer average waiting time, it divided the participants into two groups. In one group the participant rarely chose new pictures (proportion: 0.75 – 1.0) while the participants in the other group to a large extent chose new pictures (proportion: 0.0077 – 0.069). These differences were also shown in the participants personal traits connected to curiosity. All together, the study supports the idea that curiosity and external motivation can be integrated and that personal traits are related to the evaluation of information.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i svenskastudenters attityd till bestraffning utifrån faktorer såsomutbildningsområde, rädsla för brott, könsskillnader samt attributionsstil. Dessutom undersöktes den potentiella interaktionen mellan kön och rädsla för brott. En tvärsnittsundersökning genomfördes och besvarades av 280 deltagare, varav 79 män och 201 kvinnor. Utav dessa var 79 kriminologistudenter, 133 juridikstudenteroch 96 studenter i socialt arbete. Resultaten visade en skillnad mellan dessa tre grupper, där kriminologistudenter hade en mildare attityd till bestraffning än studenter i juridik- och socialt arbete. Vidare visade resultaten på att kvinnor och individer som hade en hög rädsla för brott även har en mer positiv attityd till bestraffning. Däremot fann studien ingen interaktion mellan kön och rädsla för brott. Vidare var endast kausalitetslokus relaterad till attityd till bestraffning. Sammanfattningsvis visar detta på att individers perception av brottoch brottslingar kan ha signifikant effekt på deras attityder till hur bestraffning ska användas i relation till brottslighet. Slutligen rekommenderas vidare forskning inom ämnet för att få mer kunskapom hur attityder till bestraffning formas. / The aim of this study was to examine difference in attitudes towards punishment among Swedish students on factors such as, field of study,fear of crime, gender and attributional style. The potential interactionbetween gender and fear of crime was also explored. A cross sectionalsurvey was answered by 280 participants, consisting of 79 men and201 women. The sample consisted of 79 criminology students, 133law students, and 96 social work students. The results showed adifference between the three groups of students, with criminologystudents being slightly less punitive compared to law- and social workstudents. Results further showed that women and individuals with ahigher degree fear of crime tend to have more positive attitudestowards punishment. However, no interaction was found betweengender and fear of crime. Lastly, only locus of causality was related tomore punitive attitudes. In conclusion, individuals’ perception ofcrime and criminals can have a significant effect on their attitudes onhow punishment should be used in response to crime. Future researchis needed to further deepen our knowledge of how punitive attitudesare formed.

Bullying is a phenomenon occurring all over the world. Previous research shows that youthswho are being physically punished by their parents are at higher risk for being involved inbullying. There are four groups when it comes to bullying, the neutrals, bullies, victims, andbully-victims. A limitation of previous research was that no one has examined why youthswho are being exposed to physical punishment by their parents often become a part ofbullying. Our focus was on the four bullying groups of youths in the ages 13 to 15. Weproposed that in order to understand how parents’ use of physical punishment against theiryouths is connected with being a bully or a victim at school, we need to take the personalitytraits self-esteem and impulsivity under consideration. The results showed that when parentsused physical punishment against their youths and the youths had certain personality traits,the risk for being a part of bullying increased. In conclusion, the youths were at higher risk ofbeing victims of bullying if they had low self-esteem, they were at higher risk of being bulliesif they were impulsive, and they were at higher risk of being bully-victims if they were bothimpulsive and had low self-esteem, meaning that we need to investigate further differentpersonality traits and their effect on youths bullying involvement in school. / Mobbning är ett fenomen som inträffar över hela världen. Tidigare forskning visar att närungdomar blir fysiskt bestraffade av sina föräldrar ökar risken för inblandning i mobbning.Det finns fyra grupper när det kommer till mobbning, de neutrala, mobbare, offer och bullyvictims.En svaghet med tidigare forskning var att ingen har undersökt hur inblandning imobbning ser ut för dem som blir utsatta för fysisk bestraffning av sina föräldrar. Vårt fokusvar på de fyra grupperna inom mobbning för ungdomar mellan åldrarna 13 till 15. Viföreslår att för att förstå hur föräldrars fysiska bestraffning på sina ungdomar hängersamman med att vara mobbare eller offer i skolan, behöver man ta hänsyn till ungdomarnassjälvkänsla och impulsivitet. Resultaten visade att om föräldrar slår sina ungdomar samt omungdomarna besitter en viss typ av personlighetsdrag, ökar risken för att de blir inblandade imobbning. Sammanfattningsvis, ungdomarna riskerade att bli offer för mobbning om de hadedåligt självförtroende, de riskerade att bli mobbare om de var impulsiva, och de riskerade attbli bully-victims om de samtidigt hade dåligt självförtroende och var impulsiva. Detta innebäratt vi behöver fortsätta undersöka olika personlighetsdrag och deras påverkan på ungdomarsinblandning inom mobbning i skolan.