Syftet med den föreliggande studien var att med utgångspunkt i relevant forskning och de tre ämneskonceptionerna för svenskämnet analysera hur två läromedel, som används i svenskundervisningen i årskurs 2 på gymnasiet legitimerar och organiserar litteraturundervisningen i svenskämnet. Metoden som har använts i studien var en kvalitativ, komparativ pedagogisk textanalys av två läromedels innehåll. Materialet jämfördes med tidigare forskning och de tre svenskämneskonceptionerna för att kunna jämföra de perspektiv som läromedelsförfattarna har tagit och för att undersöka vad detta skulle kunna få för konsekvenser i litteraturundervisningen. Resultatet visar att läromedlen, till viss del, innehåller spår av alla tre ämneskonceptioner. Materialet i fråga är i linje med och stöds av kursplanen för svenskämnet i Lgy 11 (Skolverket). Trots detta drogs slutsatsen att användningen av läromedel i gymnasiets svenskämne bör med fördel kombineras med hela, skönlitterära verk för att uppnå ämnets fulla potential.

The thesis deals with the role and development of Public libraries with a focus on the political debate between 1899 and 1912. Public libraries today have a role as a socially important institution and are thus an important part of our society. In order to understand and gain clarity about today's Public library debate and the Public libraries' institutional role and legitimacy, the debate that prompted the development of Public libraries around the turn of the century in 1900 needs to be examined and elucidated. The thesis will deal with the background to the political library debate that took place between 1899 and 1912, how the arguments put forward for the library's development and role in society were and what parallels can be drawn to a contemporary context. The empiric consists mainly of political documents from the Parliament debate and these are analyzed on the basis of an institutional theoretical approach through a qualitative content analysis. Valfrid Palmgren's investigation and report, which was presented in 1911-1912, became important for the development of the Public library and may thus conclude the historical context. The result of the thesis shows a Public library development that follows the prevailing social development in a society where the people's voices through popular movement work, popular education and commitment worked towards democratic goals. The Public libraries came to be important for both the development of that time and have so also today through their today institutional role in society.

BAKGRUND: Svenskar har generellt ett för lågt privat sparande till sin pension för att kunna upprätthålla en likvärdig konsumtionsnivå som pensionär. Tidigare forskning visar att beteendeekonomiska interventioner är ett kostnadseffektivt sätt att motverka de kognitiva bias som bidrar till att människan inte förmår spara tillräckligt till pensionen. Svenskar är i hög grad medvetna om hållbarhet, att illustrera pensionssparandets potential att främja hållbarhet via en beteendeekonomisk intervention har därför potential att öka intresset för privat pensionssparande. För att effektivisera framtida interventioner av denna typ visar tidigare forskning att finansiell bildning och inramning är relevanta vilket denna studie syftar undersöka vidare för denna kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka om det utbredda intresset för hållbarhet kan utnyttjas via en beteendeekonomisk intervention för att på ett mer effektivt sätt öka intresset för det privata pensionssparandet. Studien avser också att undersöka hur den beteendeekonomiska interventionen samvarierar med finansiell bildning och inramning för att kunna skräddarsy framtida interventioner av denna typ. GENOMFÖRANDE: Frågeställningarna besvaras med ett experiment. Experimentet utgörs av sex enkäter, som i sin tur är uppdelade i tre delar; (i) kontrollfrågor, (ii) boosts, och (iii) inramning. I del ett besvarar respondenterna kontrollfrågor rörande bland annat ålder, kön och finansiell bildning. Del två prövar huruvida hållbarhet skapar ett ökat intresse för det privata pensionssparandet via en beteendeekonomisk intervention. Del tre avser att testa vilken inramning som lämpar sig bäst i denna kontext. SLUTSATS: Studien ger starka indikationer på att en implementering av hållbarhet gör den beteendeekonomiska interventionen mer effektiv i att skapa ett intresse för det privata pensionssparandet. Respondentens finansiella bildning är en signifikant indikator på dess benägenhet att anmäla intresse för att lära sig mer om pensionssparande. I denna kontext skapar en förlustinramning starkast incitament till ytterligare informationsinhämtning. / BACKGROUND: Swedes generally have too low private savings for their pension to be able to maintain an equivalent level of consumption as a pensioner. Previous research shows that behavioral economic interventions are a cost-effective way of counteracting the cognitive biases that contribute to people not being able to save enough for retirement. Swedes are highly aware of sustainability, illustrating the potential of pension savings to promote sustainability through a behavioral economic intervention therefore has the potential to increase interest in private pension savings. To streamline future interventions of this type, previous research shows that financial formation and framing are relevant, which this study aims to investigate further for this context. AIM: This study aims to investigate whether the widespread interest in sustainability can be utilized through a behavioral economic intervention to more effectively increase interest in private pension savings. The study also intends to investigate how the behavioral economic intervention covaries with financial education and framing in order to be able to tailor future interventions of this type. COMPLETION: The research questions are answered with an experiment. The experiment consists of six questionnaires, which in turn are divided into three parts; (i) control questions, (ii)boosts, and (iii) framing. In part one, the respondents answer control questions concerning, among other things, age, gender and financial education. Part two examines whether sustainability creates an increased interest in private pension savings through a behavioral economic intervention. Part three intends to test which framing is best suited in this context. CONCLUSION: The study provides strong indications that an implementation of sustainability makes behavioral economic intervention more effective in creating an interest in private pension savings. The respondent's financial education is a significant indicator of its propensity to register an interest in learning more about pension savings. In this context, a loss framework creates the strongest incentive for further information gathering.

This essay deals with the history of ideas of Swedish libraries. Furthermore, the essay aims to investigate how popular education was conceptualised in Biblioteksbladet during the period 1916–1926. To investigate this conceptualisation, an idea analysis is applied where ideal types are identified and where historical discourses are discussed and related to the subject area. The examined source material consists of 28 selected articles from Biblioteksbladet which have been analysed in a qualitative way. The content of the articles is related to previous research and to a historical context. This historical context deals with the concept of education, political events surrounding early 20th century Sweden, ideas about good literature, the individual versus the collective, and the ennoblement of man. Three ideal types have been identified: the enlightening; the educative; the ennobling. The enlightening ideal type is characterised by a discourse that is both liberal and enlightening. Here objective knowledge is conveyed through the library. This ideal type is also linked to a democratic discourse. The educative ideal type has a nationalistic character where public education aims to build a strong nation with the help of libraries. The ennobling ideal type focuses on the individual and the possibility of shaping and ennobling people through literature. In addition to the individual, children are seen as important in popular education. Children are the future of society, and it is therefore they who should be ennobled through good literature.

Carl Lindhagen (1860-1946) is one Sweden’s most productive members of Parliament in history. Under his time in the second- and first chamber he wrote a total number of 1011 bills. He was in his time known as a freethinker and utopist, and furthermore as a driving force behind several issues for example Norrlandsfrågan (against the purchase of homesteads by the forest industry in northern Sweden), women’s suffrage and for peace and disarmament. In 1922, Carl Lindhagen put forth a proposal to the First Chamber in which he pleaded for the Lutheran doctrine in Sweden's state church, to be replaced by Christianity. What the proposal meant and how it would be implemented has not, what I have been able to find, been investigated before. Based on Lindhagens bill, the thesis aims to examine Carl Lindhagen's views on spirituality, Christianity, and ethics and to incorporate them into his view of society. A special focus is placed on the school's role in Lindhagen's future vision. The overall question for the study is whether Carl Lindhagen's ideas have been implemented today, already passed or even utopian demands which are still waiting to be articulated and applied? The method for the survey is taken from Mats Alvesson's and Kaj Sköldberg's aletic hermeneutic approach, where the hermeneutic circle oscillates between pre-understanding and understanding. The theoretical edifice for the thesis is that empiricism, facts, can never be distinguished from the interpretation, the understanding, but instead is the result of it.The result of the survey is that Lindhagen's view of Christianity was inspired by Viktor Rydberg and Tolstoyanism. For Lindhagen, Christianity meant the truth about a social ethic, which Jesus, but also previous philosophers and founders of religion, had taught. Man carried the truth within himself, but he risked being lost if he only pursued power and material possessions. Instead, spirituality, the virtues, needed to be cultivated. Truth and spirituality would direct man toward the "good will," the will to do good, which I associate with Jennifer A. Herdt's concept of excellence-prior eudaimonism. Through the moral development of individuals, society also became moral. To get there, the school needed to be transformed from a study- to an education school in the Bildung tradition. Which in turn would create a classless society where individuals could, through dialogue, organize society to the best of their ability. My understanding is that Lindhagen's view of society can be described as deliberative democracy. It also touches on Jennifer A. Herdt's dialogical humanism.In conclusion, Lindhagen's view that an equal and democratic society can not only be created through material prosperity but must also be based on the moral aspirations of individuals is still relevant and has its advocates in the contemporary ethical debate.

Bildung (in Swedish bildning), has historical relevance for the Swedish education system and remains a crucial element of the Swedish school curriculum today. Significantly, economic goals also inform the content and form of the curriculum with research findings suggesting that these goals dominate over, or marginalise the curriculum’s humanistic or Bildung goals. Since evidence suggests that both Bildung and Bildung-related capacities may have crucial importance in terms of the level of meaningfulness individuals experience in relation to the knowledge they learn and the contribution they are able to make in the promotion of healthy democratic societies, such a marginalisation may represent a significant risk to pupil’s (and society’s) health. A question of relevance to educational research therefore is in what aspect, if any, do economic goals, as manifested within the Swedish school education system, marginalise the curriculum’s humanistic or Bildung goals in gymnasium school teaching? Three chemistry teachers were recruited from gymnasium schools in Southern Sweden and interviewed using a semi-structured interview developed by the author. Developed in two parts, the interview sought first to garner teacher’s vision for their teaching. The second part sought to garner information related to the choices teachers make in order to realise their vision for their teaching. In total six unique theoretical perspectives related to ‘Bildung’ and two perspectives related to ‘an economically-driven view of education’ were used to identify content in the interview transcripts that was consistent with these two themes. The incidence of and relationship between the themes was then evaluated for all three transcripts. Common trends amongst the three interviews were also identified. Results. The study’s results show that economic goals in the form of external contextual factors impact the working realities of all three participating teachers so that Bildung-related dimensions found in their respective visions for their teaching become marginalised. In addition, ‘implicit’ factors, that is, factors particular to the teachers themselves that are outside of their awareness, marginalise Bildung by limiting teacher’s potential for engagement in a Bildung-related didactic praxis. The major implication of this work is that this result represents a call for higher educational institutions to more deliberately foster a Bildung-related didactic praxis (a Bildung-Didaktik) in trainee chemistry teachers, something which in our view is most powerfully achieved through teacher training itself being grounded upon a Bildung-related didactic praxis or Bildung-Didaktik.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om och i så fall hur tanken om medborgerlig bildning influerar historieundervisningen i skolan och eventuella utvecklingsmöjligheter. Det görs utifrån en frågeställning “Vad säger forskningen om hur medborgerlig bildning kan påverka undervisningen i historieämnet?”. Metoden har främst utgjorts av sökprocesser i olika databaser där relevanta sökord har använts. Dessa sökord har behandlat medborgerlig bildning och historieämnet i skolan. Forskningen visar att skolan är en av de främsta institutionerna när det kommer till medborgerlig bildning och förväntas utveckla både kunskaper och värderingar hos eleverna. Dessa två egenskaper är de som oftast lyfts fram som centrala för medborgarfostran i forskningen. Dessutom utgör de även två motpoler som lärare måste förhålla sig till och i detta uppstår viss problematik. Det visar sig att många lärare har svårt att finna ett samspel mellan värdegrunden och kunskapskraven och medvetet eller omedvetet lägger tyngd vid den ena eller andra. En möjlig lösning är det deliberativa samtalet som syftar till att möjliggöra en öppen, normkritisk dialog där alla får komma till tals.

The task for the work was to find out how the study environment at LTU can strategically be developed. The background to this work is that the learning environment is a subject that engages more and more people, SUHF (2016) writes that it could almost be said to be red- hot as a theme. LTU is currently making major investments to update the premises at the university and my own interest in pedagogical issues and study environment is why I chose to do my degree project on how a study environment can be strategically developed at LTU. During the period 1 April 2019 to 1 June 2019, I did a work on how a piece of furniture can be designed and complement the existing physical environment at Luleå University of Technology to lead to a better study environment for the students. It resulted in a physical prototype with functions of a furniture that enable students to adapt the place of study to their own needs as, working position, lighting, visual shielding and sound absorbing. This prototype is today called the Kokong and got its name from the butterflies' cocoon where they can shield themselves and protect themselves from the environment while it goes from being a caterpillar to a fully formed butterfly. In this work, it will also be investigated whether or not it is relevant to complement the environment with the Kokong in the strategically develop study environment. The work is based on first defining what the main purpose of universities and colleges is and then, through research, questionnaires and co-design with students, deciding how the study environment can be designed to contribute to the main purpose of universities and colleges. / Uppgiften för arbetet var att ta reda på hur studiemiljön på LTU strategiskt kan utvecklas. Bakgrunden till detta arbete är att lärmiljö är ett ämne som engagerar fler och fler, SUHF (2016) skriver att det nästan skulle kunna sägas vara glödhett som tema.”  LTU gör just nu stora satsningar för att uppdatera lokalerna på universitet, i och med det och mitt eget intresse för pedagogiska frågor och studiemiljö så valde jag att göra mitt examensarbete om hur en studiemiljö strategiskt kan utvecklas på LTU. Under perioden 1 april 2019 till 1 juni 2019 gjorde jag ett arbete om hur en fysisk möbel kan designas och komplettera den befintliga fysiska miljön på Luleå tekniska universitet för att leda till en bättre studiemiljö för studenterna. Det resulterade i en fysisk prototyp som visar funktionen av en möbel som möjliggör för studenten att anpassa studieplatsen efter eget behov utifrån, arbetsposition, belysning, visuell avskärmning och avskärmning för ljud. Denna prototyp benämns idag som Kokong och har fått sitt namn från fjärilarnas kokong där de kan avskärma sig och skydda sig från omgivningen medan den går från att vara en larv till fullbildad fjäril.  I detta arbete kommer det också undersökas om det är relevant att vid strategisk utveckling av studiemiljö komplettera miljön med studieplatsen Kokong.  Arbetet bygger på att först definiera vad universitet och högskolors huvudsakliga syfte är för att sedan genom research, enkätundersökning och co-design med studenter bestämma hur studiemiljön kan utformas för att bidra till det huvudsakliga syftet.

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör.