Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mål från 2005 fram till nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra. Ingen diskurs lyckas totalt dominera det diskursiva fältet men däremot påträffas bildning främst i klassiska akademiska ideal och i starka hegemoniska tendenser för en globaliseringsdiskurs. / Higher education and its aim for bildung in Sweden has is in accordance with previous research and media debates somewhat shifted from being an arena for bildung to of the modern times, more and more adapted to utilitarian and societal demands, both nationally and globally. What inspired the essay were questions like what happens with the talk about bildung in higher education in this development? How do education policies talk about bildung in Sweden today? The aim of the study was to investigate the talk of bildung in relation to the higher education goals from 2005 to present. Using discourse theoretical points and eight education policy documents for the current time, the results show that discourses of bildung in higher education are ambiguous and shifting significance. Articulation limits of bildung does not indicate a clear picture of its contents where discourses encountered in parallel with each other. No discourse manages to totally dominate the discursive field, but bildung are found primarily in the classical academic ideals and with strong hegemonic tendencies of a globalization discourse.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik. Av de intentioner som sågs speglade i förorden var de bildande intentionerna de mest uppenbara. Resultaten visade också att manualer från såväl 1500- som 1700-tal speglar ett holistiskt synsätt som förenar teoretiska och praktiska kunskaper i musik i dess egenskap av bildande konstart. / The aim with this study was to look deeper into educational thoughts of tradition and with a music educational interest of knowledge investigate the intentions and conventions behind the communication of musical knowledge in historical manuals. Prefaces from four manuals from two different centuries were studied; an instrumental manual and a music theory manual from the 16th century, and an instrumental manual and a music theory manual from the 18th century. The manuals were Silvestro Ganassi’s Opera intitulata Fontegara dated 1535, Thomas Morley’s A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke dated 1597, Johann Joseph Fux’ Gradus ad Parnassum dated 1725 and Johann Joachim Quantz’ Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen dated 1752. The prefaces were analyzed in three levels with a combined method, to investigate how musical knowledge was communicated both on an individual level and on a more socially orientated level. The theoretical approach in this study was cultural psychology, which made possible to scientifically shed light upon the relation between individual and traditions and thereby connect this study to the music educational practice of today. The intentions that were found most clearly mirrored in the prefaces were those concerning the process of musical formation. The results also showed that historical manuals from the 16th and 18th century represent a holistic wiew on music that cannot separate theoretical from practical knowledge as it is a unit in music as a bransch of art connected to the process of formation.

Uppsatsen studerar bildningsideal och bildningsdidaktiska förutsättningar i läroplanen för gymnasieskolan 2011, en läroplan som i läroplansforskning benämns som mål- och resultatstyrd. Den mål- och resultatstyrda skolan, med ämnesplaner med konkretiserat innehåll och mätbara mål som ska kunna avläsas på förhand innan utbildningen påbörjats, är en utveckling bort från den klassiska bildningstankens fria förhållningssätt och den hermeneutiska bildningstraditionens idé om en förbehållslös bildningsresa. Detta har föranlett en debatt om föreliggande ”bildningskris” inom det svenska skolväsendet. Men antagandet om en ren utbildning utan bildning är en förenkling av en komplex utbildningsapparat med mångårig historia och därför söker jag efter bildningens plats i Lgy11. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig för det första i en framställning av idealtyper sprungna ur den klassiska/nyhumanistiska bildningstraditionen, den hermeneutiska bildningstraditionen samt den anglosaxiska liberal education. För det andra i en teoretisk framställning om bildningsdidaktiska utgångspunkter. Genom att kombinera idéanalys och diskursteori visade uppsatsens analys på tre framträdande bildningsideal i läroplanen för gymnasieskolan. Dels ett ideal om eleven som arbetsam, där det framtida yrkeslivet och entreprenörskap bör premieras, dels ett ideal om en förstående och sympatisk elev som respekterar olikheter och oliktänkande och dels ett ideal om eleven som världsmedborgare som ser fördelar med ett mångkulturellt, globalt samhälle. Analysen visade även att ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav är öppna för tolkning, de skulle kunna ha bildningsdidaktiska förutsättningar, men det finns inga garantier för att undervisningen utformas på ett vad jag kallar bildningsdidaktiskt sätt. Tvärt om visar tidigare forskning på att de mål- och resultatstyrda ramfaktorerna, som krav på utvärdering, anpassning till internationella mätningar och föräldrars ökade insyn i bedömningen, får lärare att konstruera bedömningsmatriser med mätbara mål som inte är öppna för vidare diskussion. Uppsatsens avslutande diskussion handlar istället om elevens individuella förutsättningar och hur den mål- och resultatstyrda läroplanen tycks slå kontraproduktivt och öka ojämlikheten elevgrupper emellan istället för att bygga en bra, stabil skola för alla.

Denna studie syftar att undersöka om arbete med skönlitteratur och skilda läsarter i religionskunskapsundervisningen kan uppfylla både utbildnings- som bildningsmål. Genom textanalys har tre textbidrag undersökts och tolkats. Maria Kuchens Den stora skogen och Kerstin Ekmans Gud och Ginko från antologi Boken om oss alla- Tretton röster om Bibeln och Tatjana Brandt´s inledning och essä Överhettad känsla och ambivalent kunskap- En essä om Frances Burney i boken Fängslad- Essäer om lusten till litteraturen och läsningens plats i livet. Ur en antydan om spänning mellan ämnesplanens olika delar och ställt i ljuset av utbildningsvetenskapliga perspektiv, ställs en ökad fokus på faktakunskaper mot ett kunskapsförslag bestående av tolkning, dialog och förståelse. Slutsatser är att tolkningen av de analyserade författarnas texter ger uttryck för både fiktiv som faktiv läsart, samt kan förstås uppfylla både utbildnings- och bildningsmål.  Förslagsvis beskrivs även de två läsarterna fiktiv och faktiv med tillhörande tolkningsgemenskaper kunna uppfylla olika roller i ett undervisningssammanhang och återställa balansen mellan ämnesplanens olika delar.

Socialpedagogernas roll i skolan är ett relativt outforskat område, inte minst deras funktion i relation till situationer där mobbning förekommer. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur socialpedagoger i skolan samarbetar med föräldrar i mobbningssituationer och hur det kan förstås utifrån ett bildningsperspektiv. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. För att samla in data genomfördes tre enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju. Totalt deltog sex socialpedagoger verksamma inom skolan i en medelstor kommun. De intervjuade socialpedagogerna hade varierande erfarenhet av att arbeta i skolan men samtliga hade en utbildning i socialt arbete och socialpedagogik. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Begreppen möte, kommunikativ handling och delaktighet användes vid analysarbetet i relation till bildningsperspektivet och tidigare forskning. Identifierade huvudteman var det förebyggande arbetet, kommunikationen med föräldrar och relationernas betydelse som möjliggörare för att samarbeta med föräldrar. Resultatet visade på vikten av att informera, återkoppla, mötas i olika kontexter samt att skapa goda relationer till såväl föräldrar som elever. Svårigheter som identifierades var socialpedagogernas erfarenheter av kontakt med föräldrar som inte kunde se sitt eget barns delaktighet i en mobbningssituation och hur man kommunicerade med dessa föräldrar. Studien visade däremot inte på några handfasta sätt att arbeta för att stärka socialpedagogernas samarbete med föräldrar i mobbningssituationer, snarare sätt att upprätthålla en god kontakt. Sammanfattningsvis finns behov av socialpedagoger i skolan som kan skapa förutsättningar för ett bra samarbete med hemmet i mobbningssituationer.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa kunskap om rollen som lärarens interkulturella kompetens spelar i samhällskunskapsämnets medborgarfostrande uppdrag. Genom att belysa medborgarfostrande uppdraget som skolan har, identitet och språk samt interkulturell kompetens påverkan på inkludering redogör denna kunskapsöversikt för forskningen som finns inom ämnet. Det presenteras att teori skiljer sig från praktik vad gäller mål om inkludering, styrdokumentens implementering är ett sådant exempel i svensk skola. Vidare presenteras att identitet och språk är centrala i frågan om inkludering i klassrummet samt att lärarens interkulturella kompetens har en påverkan på elevers upplevelse av inkludering. Vidare presenteras ett forskningsgap där möjlighet för vidare forskning finns

This thesis studied how educational ideals (bildningsideal) were constructed for the working class in the socialist working-class newspapers Arbetet and Social-Demokraten and compared it to the education ideals for women in the feminist working class newspaper Morgonbris within the period 1900-1930. The purpose of this thesis was to analyze how the workers’ education-ideals were constructed in the newspapers, how they were communicated and to whom they were encouraged. The contents in the newspapers were deconstructed with the use of a qualitative content analysis to decipher manifest and latent content to find constructions of educational ideals. This was then analyzed with a gender-theoretical framework to decipher the gender relations that constituted these ideals. The results showed a multitude of refinement- and education-ideals that motivated workers’ education in various ways. In general, education and refinement were encouraged to a gender-neutral working-class subject. But the results showed that workers’ education and refinement was communicated and motivated in different ways when addressing it to women versus men. Women where to educate themselves to gain strength to the working-class movement, to rationalize and discipline themselves and to rise to the level of the working-class men and take responsibility within the organization. Men were to educate themselves to develop their personal character, the individual self-esteem and to develop a stronger mind to challenge the bourgeoisie intellectually. The common cause of workers’ education was characterized by a loyalty to the working-class organizations and its members. There was a distinguishable hierarchy between men in the organization and between women and men. Apathetic men were frowned upon and there was a clear educational ideal amongst working-class men that all men had to relate themselves to. The same was true for women, however; women also stood in relation to men, where they always were portrayed as subordinate, retarded and in need of stricter guidance and supervision.

Studien behandlar elevinflytande i läromedel i samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6 och har undersökt hur elevinflytande förmedlas via läromedlen och kan beskrivas, kvalitativt orienterat med ett teoretiskt ramverk för analys representerat av humanistiskt perspektiv. Studien tyder på att undersökta läromedel kan förmedla möjligheter till elevinflytande och främja såväl individutveckling som självständighet ur ett humanistiskt bildningsperspektiv, dock ses även utmaningar. Vidare studier genom elev- samt pedagogintervjuer behövs för kunskap om hur läromedlen uppfattas och brukas i didaktisk kontext. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, litteraturundervisningen och på bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar. / Regarding the perceptions of five teachers in Swedish of teaching native language and literature and their opinions of a Swedish literary canon