Membrane bioreactors (MBR) combined with biological phosphorous treatment (Bio-P) has been investigated if that could be an alternative to the future expansion with conventional active sludge treatment at Lundåkra wastewater treatment plant (WWTP) in the proximity of Landskrona, Sweden.The results showed that the surface demand in the biological treatment will be reduced with 67% with the MBR-alternative compared to a conventional activated sludge process. The nutrient removal in the MBR-solution was decreased or unchanged for nitrogen-, phosphorous- and organic parameters. However, the energy demand will increase with an estimated cost of approximately 1 million SEK annually. Moreover, the extra chemical consumption is estimated to cost 370 000 SEK annually.The disturbances caused by filamentous bacteria such as sludge dispersal could be resolved with MBR-technology because the membranes are not affected by these organisms. The Bio-P process combined with MBR-technology works if the wastewater recirculates from the membranes to an aerobic zone.In the proposal, there will be a new pre-treatment step, for instance hole screens. In addition, there will be an introduction of chemical precipitation in the biological treatment, use the present post-precipitation basin with lamella sedimentation as an overflow wastewater treatment and transform one of the clarifiers into a side stream hydrolysis. The new MBR-design will consist of a new basin built between the clarifiers and the lamella sedimentation building. An extended study of the MBR-alternative with respect to sludge treatment and hydraulics is required before it can be shown if that is a better solution than a conventional activated sludge process.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var främst att ta reda på om pedagogerna inom skolverksamheten såg det könsneutrala pronomenet hen som ett potentiellt redskap i genusarbetet, eller om de såg någon annan funktion med begreppet. För detta ändamål använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi etablerade 6 fokusgrupper med tre informanter i varje grupp. Materialet dokumenterades med hjälp av diktafon. Undersökningen visade en tvetydighet gällande de intervjuades syn på kön och genus. Det skiljde sig bland pedagogerna om de såg på både kön och genus som medfött, eller om de såg genus som socialt konstruerat. Oavsett deras syn på kön och genus tyckte de flesta pedagogerna i undersökningen att hen inte skulle kunna fylla en funktion i genusarbetet. Undersökningen visade även att de flesta av pedagogerna ville stärka ”han” och ”hon” var för sig via en uppdelning. Majoriteten av pedagogerna förkastade pronomenet hen eftersom det sågs som ett hot mot en enligt dem naturlig näst intill dikotom uppdelning av könen. Pedagogerna i vår undersökning var överens om att de redan bemötte barnen könsneutralt då de betraktade barnen som individer. I analysen såg vi dock att pedagogernas åsikter om att flickor och pojkar är olika till naturen kan medföra att de snarare bemöter individen som flicka eller individen som pojke och därmed riskerar att omedvetet reproducera traditionella könsmönster.

<p>Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. </p><p>Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.</p>

Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.

"Naturum Panorama" är ett centrum för besökare och information i kombination med biologisk forskning som ligger 40 minuter söder om Södertälje, i Farstanäs naturreservat. Syftet med projektet är att skapa en nod som kan locka besökare samt skapa en starkare cirkulation och gemenskap över hela området. Naturreservatet är i fokus både i utformningen av arkitekturen såväl som i programmets inkluderade aktiviteter (som består av ett bibliotek, en utställningshall, ett auditorium och ett biologiskt forskningscenter för att nämna några). Byggnaden ansluter till en strandpromenad längs vattenlinjen vilket gör den lättillgänglig och hjälper till att stimulera flödet mellan "Farstanäs Säteri" (en bondgård) och Stockholm Strandby Farstanäs (en campingplats). För att göra byggnaden sekundär i förhållande till den omgivande naturen integreras taket med marken och gör det till en del av strandpromenaden så att den kan användas som utsiktspunkt och landmärke även för förbipasserande. Den helt glasade fasaden och den upphöjda första våningen skapar en känsla av transparens och lätthet som behövs för att lyfta fram och bevara naturen istället för den massiva volymen byggnaden består av. / "Naturum Panorama" is a centre for visitors and information combined with biological research located 40 minutes south of Södertälje, in Farstanäs nature reserve. The aim of the project is to create a node, able to attract visitors as well as create a stronger circulation and community across the area. The nature reserve is in focus both in the design of the architecture, and also in the included activities of the programme (which consists of a library, an exhibition hall, an auditorium and a biological research centre to mention a few). The building connects to an added board walk along the water line which makes it easily accessible and helps stimulate the flow between "Farstanäs Säteri" (a farmhouse) and Stockholm Strandby Farstanäs (a campsite). In order to make the building secondary to the surrounding nature, the roof integrates with the ground making it a part of the board walk so that it can be used as a vantage point and a land mark also for those only passing by. The completely glazed fasade and uplifted first floor creates a sense of transparency and lightness that is needed in order to highlight and to preserve the nature instead of the great volyme that the building consists of.

Summer pasture contributes both to cultural-historical values and to positive effects on biodiversity. However, the usage of the term ”summer pastures” varies and there is no general definition. This lack of definition gives rise to a conflict: Should the summer pasture be preserved for its cultural-historical value by having it look just like before, or should it be preserved for its value in biodiversity? Today, the authorities’ image of summer pasture is what controls which summer pastures and what values are granted financial support. This means that the summer pastures risk being defined and developed on the basis of the authorities' image, not by the image the farmers themselves have, which is based on historical and conservational knowledge. Thus, the purpose of this study is to highlight the use of summer pasture as a phenomenon and an activity from the user's perspective. In order to discover how the farmers themselves view summer pastures, a phenomenographic method is used to analyze interviews of summer pasture farmers with varying backgrounds and activities. The results of the study show that the summer pasture of today varies with regard to the design of the business. The common denominator is the small-scale animal husbandry where summer pasture take place on the outskirts beyond the home farm, to where the farmer moves with the animals during summer. Summer pasture has traditionally never been an economic gain, nor does it provide much today. The farmers are enthusiasts who believe in a higher purpose of what they do. The lack of definition is something that affects them only in their contact with authorities, from where they are only met with ignorance. The farmers believe that the summer pasture have a cultural-historical value, one that also lies in the future with increasing environmental awareness and climate change. / Fäbodbruk bidrar såväl med kulturhistoriska värden som med positiva effekter på den biologiska mångfalden. Bilden av vad dagens fäbodbruk innebär varierar dock och ingen allmän definition finns. I och med bristen på definition uppstår en konflikt: Bör fäbodbruket bevaras för dess kulturhistoriska värde genom att det ska se ut precis som förr, eller ska det bevaras för dess värde för den biologiska mångfalden? Idag är det myndigheternas bild av fäbodbruk som styr vilka fäbodar och värden som beviljas ekonomiskt stöd. Detta innebär att fäbodbruket riskerar att definieras och utvecklas utifrån myndigheternas bild, inte av den bild brukarna själva har som är baserad på historisk och bevarandevärd kunskap. Syftet med denna studie är således att belysa fäbodbruket som företeelse och som verksamhet utifrån brukarens perspektiv. För att få fram den bild fäbodbrukarna själva har av fäbodbruk används en fenomenografisk metod för att analysera intervjuer av fäbodbrukare med varierande bakgrund och verksamhet. Studiens resultat påvisar att dagens fäbodbruk varierar vad gäller verksamhetens utformning. Den gemensamma nämnaren är att det rör sig om småskalig djurhållning där sommarbetet sker på utmarkerna bortom hemgården dit brukaren flyttar med djuren på sommaren. Fäbodbruk är inget som traditionellt sett är något som gett en ekonomisk vinning och knappast heller ger idag. Fäbodbrukarna är snarare eldsjälar som tror på ett högre syfte kring det de gör. Avsaknandet av definition är något som påverkar dem först vid kontakt med myndigheter av vilka de möts av okunskap. Brukarna anser att fäbodbruket har ett kulturhistoriskt värde men att fäbodbruket även hör till framtiden i och med en ökande miljömedvetenhet och klimatförändringar. / Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare

<p>Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.</p><p>Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.</p>

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal. Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.

The purpose with this study is to find out the experience of growing up in a family where the biological parents, has taken the assignment as family child caregiver’s. We have taken the help from the following question formulations to immerse ourselves in the subject. How do the biological children experience their relationship to their parents? How do the biological children experience their relationship to the children who are placed in their home? How do the biological children experience their participation in the family home? How do the biological children experience the need for support from outside the family? We have used a qualitative research method and interviewed six respondents with help from a semi-structured interview guide to get the respondents unique experiences told. In this way the respondents own perspective is presented in a phenomenological way, without coloring their stories with our own naive theories. We have processed the material with help from topics that affect our question formulation. Sibling relationship, relations to parents, participation and support from social welfare and also the family home assignment. The results from the interviews are introduced with help from the Attachment theory, KASAM, Systems theory, literature and research in the subject. Our conclusions are that the biological children have had a participation in the decisions concerning the family home. We have also established that the biological children in our study rarely had to take responsibility for the children placed in their home. The result also shows that the biological children experience varying relationships to the children placed in their home. Some respondents describe it as a sibling relationship while some describes their relationship to the placed children more like a friendly relationship. Our respondents experiences to their parents are good with some exceptions during some particular troublesome periods in their growth. Everyone told us that they could talk to their parents about most of the things regarding the family home but they also said that they felt the need of a person outside the family to talk to, like some support from the social services.

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.