No description available.

I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa. Båda ytterligheterna som att älska att läsa eller att hata läsningen förekommer. Vi drar slutsatsen att det är viktigt att som lärare vara medveten och se varje elevs individuella behov och förutsättningar inför läsningen i skolan. Att samtala och skriva efter avslutad läsning framstår som en viktig nyckel till att djupare förståelse och nya kunskaper ska kunna uppnås.

Svenska elevers läsförståelse har enligt den senaste PISA-mätningen (2022) visat ett dalande resultat som idag motsvarar samma nivåer som under mätningen år 2012 då de lägsta nivåerna för elevers läsförståelse utmättes. PIRLS-mätningen 2021 vittnar om ett likartat resultat, som berör elever i grundskolan, med försämrade resultat i läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa.  Forskning styrker att boksamtal är en framgångsrik metod för att öka läsförståelse och skapa läslust. Studiens syfte är att belysa och jämföra förekomsten av boksamtal i årskurs F–3 och 4–6. Det är en kvantitativ enkätstudie som riktat sig till lärare som arbetar i årskurserna F–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i literacy, vilket innebär text, på olika sätt, som bidrar till ett meningsskapande. I studien används ett modifierat analysverktyg, anpassat för det studien är ämnat att undersöka, inspirerat av Freebody och Lukes (2003) resursmodell. Studiens två forskningsfrågor är ”Ökar eller minskar arbetet med boksamtal i årskurs 4–6 jämfört med F–3, enligt enkätens respondenter?” och ”Vilka literacypraktiker berörs, och hur, i arbetet med boksamtal i årskurs F–3 och 4–6, enligt enkätstudiens respondenter?”.  Enkäten fick in 110 svar varav 79 klassades som boksamtal utifrån studiens definition. Studiens resultat visade att utförande av boksamtal skiljde sig mellan årskurserna, där F–3 var ledande trots att skillnaden var marginell. Resultatet visade också att boksamtal sällan pågick i mer än 5–10 minuter, vilket enligt Chambers anses vara för kort för att klassas som boksamtal, men som utifrån studiens definition inkluderats som boksamtal. En slutsats som drogs var att dessa boksamtal liknade mer dialogisk läsning, som också avser att öka elevers läsförståelse och bidra till en bättre läsupplevelse.

Homosexualitet är ett av flera ord som delar in oss människor i grupper beroende på vem viälskar. Vem man får och inte får älska har diskuterats genom historien och har idag lett till attvi har vad som anses vara normalt och icke normalt. Till det normala hör heterosexualitetenoch till det icke normala hör homosexualiteten, detta har skapat intresset för den häruppsatsen. Syftet är att se hur barn som är homosexuella gestaltas i två bilderböcker, för attsedan se hur detta kan leda till ett didaktiskt boksamtal. De två bilderböckerna jag har valt attanalyserar och jämföra behandlar barns homosexualitet. Bilderböckerna har likheter ochskillnader i hur de lyfter ämnet homosexualitet och de använder även en del typiska drag försagan och genusstereotyper. Intressant är att ingen av dem nämner benämningen homosexuell.Homosexualitet och homofobi är något som kan upplevas svårt att diskutera utan att man fåttstöttning och utbildning i hur man kan lyfta det som lärare. Därför är det viktigt för lärare attfå just det för att kunna föra goda samtal kring detta ämne. Boksamtal är ett bratillvägagångssätt i samtal som dessa då det gör att eleverna får sätta sig i någon annansperspektiv och situation utan att de själva behöver uppleva dem i verkligheten. Detta kan dåleda till goda boksamtal som skapar större förståelse hos eleverna och medför en medvetenheti hur man uttalar sig och agerar.

<p>Validerat; 20150306 (global_studentproject_submitter)</p>

The purpose of the study is to investigate how four teachers are working with literature by reading aloud and by booktalk. When it comes to reading out loud, i’m curious of how and why the teachers choose to use books for reading aloud and how these books can be connected to the discussions of literature. I also want to find out how the teachers use the discussions of literature and which various discussions of literature that are used in teaching. The study involved four teachers from different schools who worked in third grade. I went about it methodically and chose four educators that I observed and interviewed. I observed four different reading aloud moments and booktalks made by each teacher. During the observations, I assumed four different booktalks, the teaching hearing, the text interpretive booktalk, the culture and norm- oriented booktalk and the informal booktalk (Hultin 2006). I also took from the models Reciprocal Teaching (RT) and Questioning the Author (QtA) (Reichenberg och Emanuelsson 2014). In the survey, I assumed from the socio-cultural perspective that is advocated by Lev Vygotsky, and had a focus on zone of proximal development. The investigation has shown that all four teachers choose books based on what is current in their class, i.e. books that students can connect to their experience and reflect and discuss the plot. Half of the teachers are interested to venture out into the new world of literature, i.e. read aloud new fictions for the students. While the remaining two believes that classical literature are the favorites. The study has also shown that the teachers, most of the time, use the teaching hearing, the text interpretive booktalk and the cultural norms and orientation booktalk to check the students understanding of the text , reflect, discuss and analyze what they hear and to connect with their experiences with the book. The teachers use the Reading class in their teaching, which is based on the models RT and QtA, as help to get the discussion started during the discussion of literature .

Boksamtal används inom skolan för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelse är en grundläggande kunskap som är viktig för elevers utveckling såväl i skolan som utanför. Genom boksamtalet får elever gemensamt diskutera och skapa en gemensam förståelse av en text. Chambers teori kring boksamtal ligger till grund för undersökningen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse hos elever i årskurs 1. Enligt kvantitativ tradition görs ett antagande att boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Detta antagande ska nu prövas.MetodUndersökningen är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där experimentell studie har tillämpats för att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Sammanlagt ingår 18 elever i experimentet. I undersökningen läses en bok för fyra grupper varav två av dessa får ett efterföljande boksamtal. Efter att eleverna har lyssnat på boken samt diskuterat den görs en intervju med varje enskild elev om boken. Alla elever som varit med i studien får svara på samma frågor.ResultatUndersökningen tyder på att boksamtal ger en bättre läsförståelse då de elever som haft boksamtal i högre grad ger tillfredställande svar. Problematik som framkommer är att inte alla elever, sedan tidigare, känner till alla begrepp som används. Detta bidrar bland annat till att faktorer såsom ordförråd, i vissa fall spelar mer roll än själva boksamtalet. Positiva aspekter som framkommer är att boksamtal i högre grad än endast högläsning bidrar till att eleverna i större utsträckning kan läsa mellan raderna och koppla text till egna erfarenheter samt reflektera över detta.

Detta examensarbete inriktar sig mot de yngre barnen i förskolan. Studien belyser hur förskollärare tänker när de väljer böcker, hur de använder böcker som pedagogiskt verktyg samt hur lästillfällen kan se ut i förskolan. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare tillämpats. Därigenom har förskollärarnas syn på högläsning i förskolan lyfts fram. Resultatet visar bland annat att alla förskollärarna väljer böcker utifrån vilka budskap de vill förmedla. Däremot visas ett motsägelsefullt resultat angående boksamtalets befintlighet i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare uttrycker att de använder i klassrummet för att främja elevers intresse för att läsa skönlitteratur och vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Ramen för vår studie utgår från våra frågeställningar där vi har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en enkät och intervjuer. Materialet som analyserades består av 99 enkätsvar, en intervju med tre bibliotekarier samt en intervju med en lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare främst använder högläsning som arbetssätt för att stimulera elevers läslust, med efterföljande boksamtal som metod där alla elever kan känna sig inkluderade. I vår enkät framkom även bokvalet som en viktig faktor för elevers läslust. Många respondenter vittnar om lärarens och skolbibliotekets roll för att elever ska finna läslust. Det visar sig tydligt att skolbibliotekets vara eller icke vara ser väldigt olika ut på skolorna. Denna brist på likvärdighet mellan skolor och kommuner är oroväckande och kan vara en orsak till elevers bristande läslust.

No description available.