The poor results of 15 year old Swedish students in the 2012 PISA-investigation serve as the main inspiration for this essay. Though aware that PISA measures a range of skills, including math-, science- and reading abilities, a deliberate focus has been placed on the latter. Unsatisfactory math- and science results are sure to bare consequences ahead, but poor reading skills affect the comprehension of all other subjects combined and is therefore of utmost importance.This essay explores the roles of teachers and school librarians in the promotion of reading, as well as their ways of cooperating in strengthening students' reading abilities. Questions of particular interest are: In what ways do teachers' and school librarians' views of ongoing reading promoting activities differ? How does the school and school library contribute to reading promotion and reading comprehension among students? What factors unite teachers and school librarians in their attempts to promote reading, as far as pedagogical roles are concerned?Working on this essay, a total of seven qualitative interviews were conducted. The interviews were spread among three different schools, elementary-through-high school. The material was weighed against the sociocultural perspective of learning, serving as this study's main theoretical framework. The sociocultural view states the importance of interaction in the process of learning. In accordance, my results show that reading comprehension is best approved by the interaction between students, teachers and school librarians.

Denna studies syfte är att undersöka hur barn konstruerar kön utifrån normbrytande barnböcker. Därmed vill vi skapa förståelse för hur barn kan tänka och resonera kring könskonstruerande. Studiens upplägg är inspirerat av Davies (2003) forskning och den teoretiska utgångspunkten är den feministiska poststrukturalismen. För att söka svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilken har integrerat en kombination av boksamtal och barnintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av åtta 5-6 åringar, varav det var lika många barn av respektive ålder och kön. Genomförandet ägde sedan rum vid två olika tillfällen, det ena med 5-åringarna och det andra med 6-åringarna. Böckerna vi utgick ifrån var Kenta och barbisarna och Så gör prinsessor, utifrån dessa hade vi sedan formulerat intervjufrågor som diskuterades under boksamtalen. Därefter analyserades materialet i förhållande till den feministiska poststrukturalismen. Resultatet har stora likheter med Davies (2003) slutsatser, detta trots att hennes undersökning genomfördes på 1980-talet. Vi kan konstatera att det inte skett någon större förändring gällande barns syn på könskonstruktion. Majoriteten av barnen i vår undersökning intog så kallat traditionella diskurser gällande hur en flicka respektive pojke ska vara. Dock upplevde vi att de under diskussionernas gång kunde ändra sitt förhållningssätt och acceptansen för normöverskridandet ökade.

No description available.

I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.

Syftet med studien var att skapa förståelse för förskolepedagogers uppfattningar av boksamtal samt vilka förfaranden som sker vid boksamtal för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att studera detta då undersökningar visar att högläsning inte alltid är någon prioriterad aktivitet hos varken vårdnadshavare eller pedagoger på förskolan. För att uppnå vårt syfte utgick vi från två frågeställningar: Hur beskriver förskolepedagoger att de arbetar med boksamtal som metod för att främja barns litteracitetsutveckling i förskolan? Vilken inställning har förskolepedagoger till boksamtalets betydelse för barns litteracitetsutveckling? För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra verksamma förskolepedagoger med kunskaper och erfarenheter av boksamtal. Våra teoretiska ramverk som utgjorde utgångspunkt för vår analys och tolkning var fenomenografi samt det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij. Resultatet av vår studie visade att förfarandet runt boksamtalet kan gå till på olika sätt. Men alla respondenterna var överens om att små barngrupper, avskild miljö och gott om tid är avgörande för om det ska ske ett lärande vid boksamtalet. Respondenterna belyste att pedagogens förhållningssätt är avgörande för lärandet hos barnen. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att boken kan användas som ett verktyg för att främja barns litteracitetsutveckling.

The aim of this study is to examine how book conversations goes in the swedish education in grade 3, and also which perception teachers have of book conversations in their own education. The survey is supported by theories that focuses on book conversations in the education. These are text to text, text to world, text to self, qualitative book conversation, multi-purpose classroom, proximal zone and scaffolding. To achieve the aim, following questions has been formulated: • How do book conversations go in the swedish education in grade 3? • Which perception do teachers have on book conversations in their own education? In summary, the results of this study are that there are three types of book conversations in the swedish education called a structural book conversation, open book conversations and closed book conversations. These three types of book conversations explain how book conversations go in the swedish education in grade 3. Beyond this, the results of this study are also that teacher’s perception on book conversation in their own education are that book conversations are significant and of importance in the swedish education.

Läslust är viktigt för att skapa skickliga och intresserade läsare. Syftet med denna uppsats är att komma fram till hur lärare samt skolbibliotekarier arbetar för att främja läslust i årskurs 1-3. För att ta reda på detta utfördes fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var två klasslärare i grundskolans lägre år samt tre skolbibliotekarier, totalt arbetade dessa aktörer på  10 skolor. Resultatet visar att det finns flera olika metoder för att främja läslust. Den viktigaste faktorn för främjandet av läslust visade sig vara människor runt omkring eleven som lärare, skolbibliotekarier samt andra vuxna förebilder. De viktigaste momentet visade sig vara bokvalet. Ytterligare viktiga punkter för att främja läslust var högläsning och bokprat. För att främja läslust krävs således en engagerad förebild som sprider positiva känslor kring läsning och handleder eleven vidare i sin läsning.

Syftet har varit att undersökahur förskolor arbetar med språkutveckling och åtgärder kring barn med senspråkutveckling. Anledningen till vårt undersökningsområde är att språket avgörhur precist du kan uttrycka dina behov så att andra förstår eller för att kunnasamspela med andra. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2016a) ska förskolanstimulera barns språkutveckling samt andra uttrycksformer. Studiens metoden harvarit observationer och intervjuer. I intervjuerna framkom att pedagogerna ärmedvetna om sitt förhållningssätt och att boksamtal användes som enspråkutvecklande aktivitet. Roberts (2008) menar att boksamtal är den bästametoden för att utöka ett ordförråd på. Andra menar också att samtalensstruktur avgör hur väl barn förvärvar det verbala språket (Svensson, 2012;Wasik, 2010). Vår slutsats är att förskolorna i studien är så kalladespråkstarka förskolor som använder sig av ett nyanserat språkbruk, boksamtaloch öppna frågor med barnen.

Detta examensarbete syftar till att skapa ett didaktiskt material i form av en barnbok med konkret material som kan stödja förskolläraren vid undervisningstillfällena högläsning och boksamtal. Innehållet som formgetts under arbetsprocessen är en barnbok, ett konkret material med tillhörande handledning som utprovats av en förskollärare och en barngrupp. Det didaktiska materialet bygger på metoder som det ”Chamberska” samtalet och multimodalt lärande samt det förhållningssätt som används vid critical literacy. De färdigställda produkterna utmanar barnens språkförståelse och väcker deras intresse för bin och deras värld.

Syftet med den här studien är att undersöka hur bilderboken används av pedagoger vid fyra förskoleavdelningar, där 3-åriga och 5-åriga barn befinner sig. För att uppnå mitt syfte utgick jag från tre frågeställningar som på olika sätt ringar in syftet och dessa är: hur använder pedagogerna i förskolan bilderboken vid högläsning, på vilket sätt inbjuder pedagogerna i förskolan barnen att samtala under högläsning av bilderboken och hur blir bilderboken synlig i andra sammanhang i verksamheten än under högläsningsstunden. För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av kvalitativa ostrukturerade observationer när jag besökte förskoleavdelningarna. I resultatet framgår att skillnad mellan de olika avdelningarna är hur de berörda pedagogerna väljer att genomföra högläsningen på. Skillnaderna visade sig vara hur pedagogerna valde att positionera sig i den omgivning de befann sig i, vilka val av bilderböcker pedagogerna gjorde i samband med högläsningen, hur pedagogerna bjöd in till samtal vid högläsningen och om/hur pedagogerna kopplade bilderboken till andra aktiviteter i verksamheten.