En kvalitativ studie där syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av målet med boksamtal och hur de uppfattar en sådan måluppfyllelse, med följande forskningsfrågor: Vad uppfattar förskollärare att de vill uppnå med boksamtal? Hur uppfattar förskollärare att de arbetar med boksamtal? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där uppfattningsbegreppet är det centrala. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på två förskolor i södra Sverige. I den insamlade empirin framkom det fyra olika kategorier: uppfattningar om didaktiska val vid spontana boksamtal, uppfattningar om didaktiska val vid planerade boksamtal, uppfattningar om att tid styr innehåll och genomförande i boksamtal samt uppfattningar om hur barn blir delaktiga i boksamtal. Resultatet visar varierande uppfattningar om vad de vill uppnå med boksamtal och hur de uppfattar att de genomför boksamtal för att uppnå detta. En del deltagare genomförde boksamtal utan specifika syften medan andra deltagare genomförde boksamtal med pedagogiska syften för att uppnå det de ville med sina boksamtal.

Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Därtill kommer även studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Studiens undersökningsmetod utgick från SMART-modellen och den teoretiska utgångpunkt som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet. Åtta vetenskapliga artiklar samt tre doktorsavhandlingar har legat till grund för analysen och resultatavsnittet. Resultatet visar på en övervägande positiv attityd till skönlitteratur i kombination med boksamtal och att det har en god potential till ett mobbningsförebyggande arbete i grundskolans mellanår. Det framgår även att det är i det kollegiala samspelet elever fårinsikt om egna och andras, både lika och olika, tankar och värderingar.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.

Att tänka högt är språkutvecklande, det finns alltså en tydlig koppling mellan tanken och språket. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där de teoretiska perspektiv som fungerar referensram för studien är sociokulturell teori och konstruktivism. Denna studie syftar till att synliggöra på vilket sätt grundlärare stödjer elevers språkutveckling genom arbete med skönlitterära texter. I enlighet med detta syftar studien till att besvara dessa fyra frågeställningar: Hur säger sig yrkesverksamma grundlärare arbeta med skönlitteratur i klassrummet? På vilket sätt inbjuds eleven till en skönlitterär värld i svenskundervisningen, enligt yrkesverksamma grundlärare? Vilka möjligheter skapas, enligt grundlärarna för att eleverna ska tillägna sig djupförståelse kring de skönlitterära texter som läses? På vilket sätt kan skönlitteratur fungera som ett verktyg för att främja elevens språkutveckling, enligt yrkesverksamma grundlärare? För att besvara dessa frågeställningar som formulerats utifrån syftet användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem olika verksamma grundlärare intervjuades och dessa valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt deras antal verksamma år inom skolväsendet i åtanke. Det empiriska materialet tolkas och analyseras sedan genom en innehållsanalys där resultatet delas in i tre olika kategorier; bearbetning av skönlitterära texter, inbjudan till den skönlitterära världen och språkutvecklande arbetssätt. Resultatet visar på att grundlärare uppfattar skönlitteratur som något viktigt i skolan eftersom den inte läses mycket på fritiden. Det framkommer även att det finns en önskan om att arbeta mer med skönlitteratur i svenskundervisningen. Grundlärarna ser på skönlitteratur som viktigt och anser att den ska planeras in i undervisningen samt att det bör finnas en planering och ett syfte bakomliggande. Ofta är syftet, enligt grundlärarna att utveckla läsförståelse och djupförståelse eller att väcka lust till att läsa. I resultatet av studien framgår det att lärare anser att skönlitterära texter kan användas som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen men det uttalas inte på vilket sätt. Grundlärarna anser att bearbetandet av skönlitterära texter är viktigt för att det ska kännas meningsfullt för eleven. Boksamtal och gruppsamtal nämns vilket främjar språkutvecklingen enligt forskningen. Dock är frågan om yrkesverksamma grundlärare är medvetna om att de arbetar på ett språkutvecklande sätt?   Nyckelord; boksamtal, skönlitteratur, språkutvecklande arbetssätt, språkutveckling, svenskundervisning

Denna studie har i syfte att inrikta sig på förskollärare verksamma i förskolan och deras syn på högläsning och boksamtal. Frågeställningarna som vi har utgått från är: Vilka skäl anger förskollärarna för att genomföra högläsning och boksamtal, Hur genomförs högläsningsstunder och boksamtal i förskolan enligt förskollärarna? Samt Vilken är förskollärarens roll i samband med högläsning och boksamtal? För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. För att analysera det insamlade material har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där det sociala samspelet spelar en viktig roll för lärandet. Resultatet av studien visar att förskollärarna har högläsning och boksamtal bland annat för att det främjar ordförrådet och stimulerar barnens fantasi. Högläsningen sker både planerat och spontant. De planerade tillfällena sker utifrån specifika arbetsmetoder eller projektarbeten och de spontana tillfällena möjliggörs av följsamma pedagoger som skapar tillgängliga miljöer. Förskollärarna i studien menar att de har ett ansvar att både planera och fånga barnens intresse i genomförandet. I resultatet framkommer det att förskollärarna kompletterar den analoga boken med till exempel det digitala verktyget Polyglutt där barnen erbjuds en annan dimension in i sagovärlden.

Det här examensarbetets kunskapsområde är högläsning och boksamtal. Syftet är att öka kunskapen om hur förskollärare använder sig av högläsning och boksamtal i verksamheten för att främja språkutvecklingen hos barn. För att få svar på vårt syfte har vi valt att använda oss av halvstrukturerade intervjuer med fem informanter som är förskollärare på olika förskolor i Mellansverige. Genom intervju som metod har vi fått en inblick i deras tankar och resonemang kring ämnet utifrån deras perspektiv. Vi valde förskollärare för att de har det pedagogiska ansvaret för undervisningen och att det utövas enligt läroplanens mål (Lpfö 2018, s.7). Det insamlade materialet har tolkats och analyserats med inspiration av det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom att förskollärarna besitter relevant kunskap för att använda sig av högläsning och de tar vara på både spontana och planerade tillfällen. Genom förskollärares engagemang kan barnen lockas till att kommunicera och samspela kring bokens innehåll i form av boksamtal. Dock ges inte alltid de rätta förutsättningarna till det på grund av praktiska skäl och stora barngrupper. Förskollärarna tar vara på barnens intresse samt förkunskaper för att bidra till delaktighet. Genom upprepning av böcker bidrar förskollärarna till en större förståelse för bokens innehåll som leder till att barnen kan ha större inflytande i samtalen.

I den här studien undersöks hur sju lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka och få en större förståelse för högläsningens rolli lärarnas undervisning utifrån deras erfarenheter och argument för de didaktiska val degör. Alla medverkande lärare arbetar i årskurs 1, fördelade på tre olika skolor i Sverige.För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ insamlingsmetod genom semistrukturerade intervjuer. I den här studien ses undervisningen utifrån en sociokulturelllärarsyn men också utifrån transaktionsteorin som bygger på mötet mellan läsaren ochden som får en text uppläst för sig. Studien visar att det finns både likheter och skillnaderi hur lärare arbetar med högläsning och att en del av lärarna använder sig av strategierunder sin högläsningsstund medan andra inte planerar den alls. Det finns en stor medvetenhet hos alla svarande om högläsningens betydelse och vikten av att planera högläsningspasset efter eleverna. Resultatet i denna studie visar tydliga kopplingar mellan högläsning i undervisningen samt elevernas språkutveckling och den positiva effekten av ettinteraktivt klassrum där eleverna får en möjlighet att utbyta tankar och idéer.

Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte.  I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet samt läsande förebilder som viktigt för att utveckla elevers läslust. Slutligen dras slutsatser och en diskussion förs om dess relation till tidigare forskning. Vi diskuterar även hur studien kunde utförts annorlunda, vad vi har med oss i vår lärarprofession, samt ger förslag på vad vi anser som intressant vidare forskning.

This study investigates how preschool educators view reading aloud in preschool teaching. We investigate how they perceive the purpose of reading aloud, how they interact together with the children in book conversations, and the importance of the environment. By using aqualitative survey, we interviewed seven people working in preschool. The study uses a sociocultural perspective where communicative interaction between individuals is the core. The preschool is part of a social context and the preschool's teaching is based on interaction between preschool educators and children. Therefore, the choice of the perspective goes hand in hand with our purpose and the interaction between child-educator-books. The results of the interviews show that the respondents believe that reading aloud is very important in the children’s everyday life, although it can be difficult to carry out if there is shortage of time and large groups of children. Therefore, the purpose of reading aloud may vary, but an awareness among educators shows that there is always a purpose regardless of the form of reading aloud. The main purpose is to promote children’s language development and this is easiest at times with a small group of children. The respondents believe small groups are a necessary condition for having meaningful book conversations about critical literacy like diversity, gender and values. Therefore, the respondent’s ambition to have meaningful book conversations do not seem to be as frequent as they might wish

Syftet med denna studie är att ge en bredare bild av hur lärare, verksamma i årskurserna Fk - 3, ser på och använder sig av boksamtal vid högläsning av skönlitterära böcker i klassrummen. För att få fram resultatet gjordes en enkät med 14 frågor som var av både strukturerad och icke strukturerad karaktär. Lärarna fick svara på enkäterna via internet och de sammanställdes via enkätverktyget på hemsidan Easyquest.com/se. Enkäten besvarades av 58 lärare. Utifrån grundad teori identifierades tre kategorier: arbetssätt, motiv och viktiga faktorer. Dessa kategorier resulterade i studiens tre frågeställningar. Resultatet i studien visar att alla lärare använder sig av högläsning medan fyra av dessa aldrig har boksamtal med sina elever. Lärarna använder sig varierande av öppna och innehållsbaserade frågor vid boksamtalen och vissa låter sina elever samtala fritt kring boken, anledningen till detta beror på syftet med boksamtalen. Att eleverna lär sig nya ord och begrepp är ett motiv till att lärarna väljer detta arbetssätt, men även att eleverna får reflektera och diskutera med varandra och ta del av varandras perspektiv och erfarenheter. Lärarna skriver att eleverna får en djupare förståelse för innehållet i boken samt utveckla läs- och skrivförmågan. Lärarna anser att valet av bok är viktigt att tänka på. Böckerna bör behandla olika genrer, variera huvudkaraktärer med olika kön och innehållet kan anpassas efter olika situationer som uppstår i klassen. En annan sak som lärarna anser är viktigt är att alla elever skall få komma till tals och att det inte finns något rätt eller fel. Slutsatsen visar att lärarna har olika tolkningar av vad ett boksamtal är, däremot anser majoriteten att det är viktigt att samtala om böckerna som de läser högt.