Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur några förskollärare använder sig av boksamtal vid högläsning för att bearbeta dess innehåll, samt om de upplever boksamtal som en metod för att förstärka språkutvecklingen hos barn i 3-5 års ålder. För att undersöka förskollärares arbete med boksamtal, har en kvalitativ metod tillämpats genom enkätutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, boksamtal, bokval, metoder inför och under boksamtal samt pedagogens betydelse. Vi erfar att den litteratur som finns att tillgå vad det gäller språkutveckling via boksamtal är liten. Det kan påvisa att boksamtal i ett språkutvecklande syfte fortfarande är ett relativt nytt begrepp. Resultatet från undersökningen visar dock på en medvetenhet hos förskollärarna att boksamtal kan vara en språkstimulerande metod, däremot används boksamtal på olika sätt beroende på syfte, bokval, metod eller mål. Det framgår emellertid att boken som redskap kan inspirera till samtal om bokens innehåll och tema och att barn får prova olika ord och språkljud, vilket kan bidra till en större språkförståelse.

”Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag”. Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust. I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna. Lärarna som har medverkat i studien har inte arbetat efter någon specifik metod i genomförandet av boksamtalen. De har genomfört samtalen på olika sätt vilket har gjort att det har varit svårt att jämföra resultaten. Samtalen och läsningen har endast skett i ämnet svenska och vid relativt få tillfällen. Men det går ändå att utläsa vissa resultat. Undersökningen visar att elevernas läslust i allmänhet inte har förändrats i någon större grad. Däremot har läslusten till klassboken förändrats positivt hos framförallt de två äldre eleverna genom de boksamtal som har hållits. De intervjuade eleverna uttrycker också att boksamtal är något positivt och som de vill fortsätta arbeta med i sitt litteraturarbete under förutsättning att de får läsa och samtala i mindre grupper. / In this study I wanted to investigate if childrens´ motivation of reading through booktalks would increase if reading the same book in their class. I have interviewed four pupils in fifth and ninth form in the beginning and at the end of this study , and also their teachers of Swedish on one occasion. I have performed a questionnaire about reading and booktalks in both classes in the beginning of the study.The teachers of Swedish have not used any specific method in their booktalks; therefore it has been difficult to compare the results between the classes. The booktalks and the reading have been done in the subject of Swedish and on rather few occasions. However, there are still some results possible to understand. The study shows that chidrens´motivation of reading has not changed a lot. However, their motivation to read their mutual classbook has increased through booktalks, especially among the older pupils. The pupils who have been interviewed express that they would like to have booktalks more often if they were to read and talk in small groups.

No description available.

Att läsa för barnen är något som sker dagligen i förskolans värld. Vi vill med denna studie undersöka förskollärarnas tankar om hur barnlitteratur används som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att ta reda på det har vi använt oss av semistrukturerade inter-vjuer som metod och intervjuat sex stycken förskollärare på två olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fo-kus om att barn lär genom samspel med andra. Studiens analys visar att förskollärarna anser att barns utveckling av språket är en viktig anledning för att läsa för barnen på förskolan. Det framkommer också i studien att förskollärarna använder sig av många olika metoder och strategier för att bearbeta litteraturen på förskolan. Vi vill genom vår undersökning synliggöra användandet av barnlitteratur på förskolan. Genom att upp-muntra och inspirera de som arbetar med barn om hur viktigt det är att läsa för barnen och även belysa olika sätt att arbeta med literattur på. Vår förhoppning är att fler förs-kollärare ska våga och vilja använda sig mer av litteraturen i förskolans dagliga verk-samhet i framtiden.

Syftet med denna intervjustudie var att ta reda på hur högläsning används för att främja elevers språkutveckling. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Hur beskriver lärarna arbetet med högläsning? Vilka arbetssätt anser lärarna är mest effektivt för elevers språkutveckling genom högläsning? Genom kvalitativ intervjumetod intervjuades fem F-3 -lärare på en skola i Mellansverige. Resultatet visade på att lärarna använde högläsning i stor utsträckning och de vanligaste arbetssätten var boksamtal och att stanna upp vid, för eleven, obekanta ord för att förklara dessa. Den forskning som ligger till grund för denna undersökning talar för att arbetssätten kring högläsning är nog så viktigt som läsningen i sig. Samtal innan, under och efter läsningen är enligt forskningen viktig för att eleverna ska förvärva de tänkta kunskaperna. / <p>Svenska</p>

Inledning Skillnaden mellan tjejers och killars kläder från ett identitetsperspektiv har debatterats i media de senaste åren, liksom vikten av att få klä sig hur man vill samt att få vara den man vill vara. Utifrån detta är det angeläget att undersöka barns uppfattningar om kläder utifrån ett könsperspektiv. Syfte I vår studie vill vi undersöka vad förskolebarn anser vara ett accepterat klädval utifrån enpersons kön. Genom observationer av barns reaktioner när en förskollärare läser den normkritiska boken "Viktors nya tröja” hoppas vi kunna få en inblick i hur barn resonerar kring innehållet i boken och hur de ser på vad som är accepterat i klädväg utifrån olika könsnormer. Metod Vi har valt att genomföra observationer av ett boksamtal. Den kritiska hermeneutiken användes som metod för analys. Vi gjorde sex observationer och dessa genomfördes i grupper om två-tre barn per grupp, födda 2011-2012, samt en förskollärare. Under observationerna fördes löpandeprotokoll. Resultat I vår studie såg vi att barnen reagerade med nyfikenhet på den normkritiska bok som lästes avförskollärarna. Barnens åsikter var ganska samstämmiga när det gällde hur normer för tjejkläderrespektive killkläder ser ut. De var dock öppna för att killar kunde gilla de kläder och färger som ansågs tillhöra normen för tjejer och tvärtom, men det fanns en viss oro för att ett normbrytande klädval kunde leda till att man blev retad.

Vi skriver denna uppsats om högläsning och boksamtal med verktyget En läsande klass. En läsande klass är ett verktyg som innehåller olika strategier som kan gynna elevers läsförståelse. De fem strategier som finns till materialet En läsande klass är spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur En läsande klass används och fungerar i klassrummet. Ett delsyfte är även att jämföra webbplatsen för En läsande klass med hur lärarna använder sig av materialet i skolan. I bakgrunden berättar vi om hur En läsande klass är utformat. Vår undersökning bygger på tre teorier: sociokulturellt perspektiv, pragmatism och multimodalitet. I avsnittet Tidigare forskning berör vi högläsning, boksamtal, högläsning och boksamtal i kombination samt multimodalitet.   Vår undersökning är en kvalitativ studie där fenomenologi och multimodal textanalys används som analysmetoder. I studien genomför vi fyra intervjuer med lärare i årskurserna 1–3 för att ta del av deras erfarenheter och tankar kring En läsande klass som bygger på högläsning och boksamtal. Studien genomförs på tre skolor i Mellansverige. Intervjuerna består av semistrukturerade frågor vilket betyder att respondenten ges tid och utrymme för att reflektera. I vår multimodala textanalys analyserar vi webbplatsens olika delar för En läsande klass där vi ser på webbplatsens uppbyggnad och struktur. I vår resultat- och analysdel gör vi en sammanfattning av intervjuerna som vi genomfört och jämför respondenternas svar med varandra.   Studien visar att respondenterna använder delar från En läsande klass men att de inte använder hela materialet. Samtliga respondenter använder sig av de strategier som finns i materialet En läsande klass under högläsning och boksamtal. Strategierna kan därmed ses som det mest centrala i vår undersökning. Avslutningsvis för vi en diskussion där vi tar upp respondenternas uttalanden. Slutsatsen är att samtliga respondenter använder sig av En läsande klass i olika utsträckning men en gemensam faktor är att alla använder sig av de fem strategierna på olika arbetssätt.

Abstract Detta utvecklingsarbete inom ämnet svenska för gymnasieskolan studerar gymnasieelevers attityder till en serie boksamtal. Dessa skedde i form av både två boksamtal med grupparbete till grund för diskussion i helklass och av avslutande examinerande boksamtal i mindre grupper i kursen Svenska 3 på det ekonomiska programmet. Utvecklingsarbetet anlägger ett perspektiv av dialogicitet, som i egenskap av bakgrund också inkluderas implicit i attitydundersökningen om boksamtalen. Undersökningens metod var pappersenkäten, genom vilken följande forskningsfrågor sökte sina svar: hur ser de deltagande gymnasieeleverna på boksamtalet som lärandeform, och hur uppfattar de betydelsen av dialog i fråga om förståelse av litteratur. Dialogicitet presenteras i rapportens teoridel främst genom Bakhtin (1963/1991, 1981/1988) samt genom tolkningar av dennes teorier (Dysthe, 1995/1996, 2001/2003). De viktigaste resultaten av undersökningen är att gymnasieeleverna såväl tycks känna sig tillfreds med arbetsformen boksamtalet som uppskatta dess betydelse för att främja den egna läsningen och litterära analysen. I enkätsvaren betonas betydelsen av gemensam diskussion för att nå de bästa resultaten i litteraturanalysen. Farhågor uttrycker eleverna exempelvis om rättvisa talturer. Resultaten tyder på en potential för att i hög grad använda boksamtalet vid litteraturläsning i gymnasieskolan. Genom ett perspektiv av dialogicitet och flerstämmighet förenas litteratur med dialog på ett naturligt sätt.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur fyra svensklärare på högstadiet arbetar med boksamtal för att främja elevers läsförståelse. Genom semistrukturerade intervjuer har resultaten visat att det ges för lite tid för förarbete inför läsningen. Klassuppsättningar är begränsade och skönlitteratur prioriteras inte på skolorna vid läromedelsbeställningar vilket begränsar lärarnas förutsättningar till att anpassa sitt val av litteratur. Vidare har studien visat att många elever på högstadiet har en bristande avkodningsförmåga och saknar motivation vilket blir problematiskt för att få till reflekterande samtal.

Studien syftar till att synliggöra i vilken utsträckning och med vilka motiv boksamtal och högläsning av skönlitteratur sker på lågstadiet. Dessutom undersöks vilka faktorer som inverkar på hur F–3-lärare arbetar kring boksamtal och högläsning av skönlitteratur utifrån Aidan Chambers teori, Läsandets cirkel (2011).   Denna studie innefattar både kvalitativa och kvantitativa perspektiv och baseras på en digital enkät som delats via två lärargrupper på Facebook, under hösten 2021. Utifrån dessa enkätsvar har vi kunnat utläsa att majoriteten av respondenterna anser att högläsning är en mycket viktig aktivitet i klassrummet där högläsning är en del av den dagliga undervisningen. 80% av högläsningen syftar till att stimulera elevernas läsförståelse och visar således på högläsning som en aktivitet utifrån ett färdighetsperspektiv. Detta motsätter en samlad forskningsbild som visar på de många möjligheter som skönlitteratur kan främja utifrån litteraturens premisser, där en bredare världssyn och identitetsskapande är två viktiga aspekter. Även boksamtal anses vara en viktigt aktivitet hos respondenterna, dock har faktorer som brist på tid, stora- eller oroliga elevgrupper samt intresset hos både elever och lärare, en inverkan på undervisningen. Vi har kunnat utläsa att arbetet med högläsning och boksamtal har utvecklingsmöjligheter då vår studie visar att lärare i hög grad önskar ha mer boksamtal, söker struktur i sitt arbete med boksamtal och efterlyser mer tid för främst förberedelse samt inläsning av litteratur. Diskussionsavsnittet diskuterar samtliga resultat i förhållande till tidigare forskning, bakgrund samt studiens teoretiska utgångspunkt. Avslutningsvis belyser denna studie intressanta aspekter för vidare forskning med litteraturdidaktisk relevans.