I litteraturstudien behandlas ämnesområdet boksamtal. Våra tidigare erfarenheter har visat på att boksamtal oftast saknas i samband med högläsning och läsning av barnlitteratur i årskurs F–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad forskningen säger om sambandet mellan boksamtal och läsutveckling samt elevers inställning till läsning av barnlitteratur, med en jämförelse av kapitelboken och bilderboken. Följande frågeställningar har valts ut: på vilka sätt påverkar boksamtal elevers läsutveckling, hur påverkar arbetet med boksamtal elevers inställning till läsning av barnlitteratur och vilka kritiska faktorer finns det i lärarens arbete med boksamtal?  Genom flera olika databaser samt en söktjänst har vi funnit relevant litteratur för litteraturstudien. Urvalet består av nio vetenskapliga tidskrifter och två doktorsavhandlingar, där övervägande studier är internationella. Materialet analyserades utifrån kriterier för inklusion och sammanfattades i Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Resultatet presenterar olika typer av boksamtal och vilka kritiska faktorer det finns i undervisningen som påverkar eleverna. Slutsatsen är att boksamtal har positiv påverkan på både elevers läsutveckling och deras inställning till läsning av barnlitteratur. Läraren anses vara en avgörande faktor då en alltför dominerande lärare kan förhindra elevens utveckling, samt att val av bok också kan ge olika konsekvenser för samtalskvalitén.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet. I vår undersökning visade det sig att samtliga pedagoger använder sig av högläsning. De lyfter fram boksamtalet som en viktig del i barns språkutveckling. Vi kunde även utifrån vår undersökning se att en barngrupps sammansättning kan påverka pedagogers arbetssätt med barnlitteratur. Pedagogerna på den mångkulturella förskolan lyfter vikten av det ”enkla” språket. Utifrån pedagogernas svar i våra intervjuer, visar det att de är medvetna om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, men att det sällan förekom spontana lässtunder på grund av tidsbrist. En annan viktig aspekt som framgick i vårt resultat av det empiriska materialet är ”läsvila”. Den tolkningen gjorde vi eftersom högläsningen oftast sker efter maten för de barn som inte sover middag.

The topic of this bachelor thesis is the art of book talk. Book talk is when a librarian orally presents a book in front of a group of people, in this thesis, a group of children. The first part of the thesis treats book talk as a method and its development. It will also go through which role book talk plays in the daily work of a children's librarian today, and if they got any education in book talk during their librarian education. The purpose of this study is to investigate and compare Lev Vygotskij's pedagogical theories on fantasy and creativity to book talk performed by children's librarians. Interviews were made with three children's librarians at two libraries in a quite big town in Sweden. Book talks were also observed at some occasions. The result of this study is that the interviewed librarians are not mainly aware of which pedagogical methods used in their book talks (and in preparing them). Yet it is possible, by analysing the material from the interviews and observations, to find similarities between book talk and Vygotskij's theories. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Pojkars eftersläpande läsutveckling är empiriskt konstaterad, och upplevs avoss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkarsläsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsättningarnaför läsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen är detsociokulturella perspektivet på lärande.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass respektiveskola arbetar med skönlitteratur med särskilt intresse för pojkars medverkan.Frågeställningarna behandlar vilka inslag av reflekterande läsning som finns iklassrummen, i vilken utsträckning de gynnar pojkar samt pedagogersuppfattningar kring pojkars kontra flickors läsning.METOD: Den genomförda undersökningen är en kvalitativ studie med inspiration frånden etnografiska ansatsen. Studien grundar sig på nio observationer i ensjätteklass respektive en förskoleklass, och på fem förberedda samt tvåoförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna.RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till högläsning genomfördes medbarnen i läsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas beträffandehur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal där eleverlämnades stort utrymme att lägga fram sina uppfattningar var de flestaeleverna passiva. Pojkarnas bidrag till diskussionerna var ringa, då flertaletav dem förhöll sig till läsningen genom att uttrycka sitt missnöje medbokvalet eller genom att inte uttrycka sig alls.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av ämnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien är inspirerad av.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de använder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lärande.MetodI vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att nå fram till ett resultat som har relevans för vårt syfte. Fenomenografi har använts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju använts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i två skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna. I enlighet med fenomenografi består resultatet av beskrivningskategorier, i detta fall tre stycken med relevans mot syftet; användandet av bilderböcker, tillvägagångssätt för ett matematiskt lärande och vårt pedagogiska perspektiv. Kategorierna är horisontellt ordnade utan inbördes ordning, vilket ger olika perspektiv på syftesfrågan där både skillnader och likheter mellan pedagogersutsagor beskrivs. / Program: Lärarutbildningen

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och få fördjupad inblick i hur förskollärare ser på boksamtal som förskolepedagogisk aktivitet och verktyg. Studien består av semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Utifrån studiens datainsamling presenteras resultatet utifrån tre huvudsakliga teman, med tillhörande kategorier. Resultatets teman är förskollärarens syn på boksamtalet som en fördjupning av den mer traditionella högläsningen, boksamtalets utformning och dess betydelse för aktiviteten, samt förskollärarens förhållningssätt och engagemang gentemot boksamtalet. Studiens deltagande förskollärare anser att boksamtalet är värdefullt för barns språkutveckling, framförallt i frågan om deras lärande om ordförståelse och samtalsvillkor. Det framgår även att aktivitetens utformning har stor betydelse för vilken kvalitet som boksamtalet får, samt att förskollärarens egna förhållningssätt och engagemang gentemot aktiviteten, även är angeläget i relation till boksamtalet och i vilken utsträckning det är möjligt att genomföra. Studien visar att strukturella aspekter, så som stora barngrupper fördelat på arbetslag som inte räcker till, skapar svårigheter för verksamheterna att verkställa boksamtal. Förskollärarna visar medvetenhet om detta och menar att det är en organisatorisk problematik som behöver diskuteras inom verksamheten. Med hänsyn till att boksamtalet tillfogas i den kommande läroplanen är förskolorna i behov av att finna strategier att hitta tid för att genomföra dessa aktiviteter, i meningen att fullfölja förskolans centrala styrdokument.

Studien syftade till att undersöka hur lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp gynnade läsförståelse och läslust framförallt hos elever med läsförståelsesvårigheter. Träningsstudien genomfördes på två olika skolor och i studien deltog 12 elever i åk 2 med varierad läsförmåga. Fokus i studien var 6 elever i läsförståelsesvårigheter. Träningsperioden bestod av 8 träningstillfällen à 60 minuter fördelat på 5 veckor under månaderna maj och juni. Träningen innehöll lärarens högläsning med reciproka samtal grundat i RT-modellen samt Chambers modell för boksamtal och fokuserade på lässtrategierna att förutspå, att ställa frågor, klargöra och sammanfatta. Träningsgruppen undervisades av oss i vår blivande roll som speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. En jämförelse avseende läsförståelse gjordes med en jämförelsegrupp som deltog i ordinarie klassundervisning och som matchats med träningsgruppen. Vi använde ett standardiserat för- och eftertest i läsförståelse för att kunna mäta läsförståelsen före och efter genomförd träningsperiod. För att bedöma huruvida läslusten ökat efter genomförd träning fyllde eleverna i träningsgruppen i en enkät efter första samt sista träningstillfället. Dessutom genomförde vi elevintervjuer med de 6 eleverna som uppvisade läsförståelsesvårigheter. Efter avslutad träningsperiod förbättrade samtliga elever i träningsgruppen sina resultat på det standardiserade testet. I jämförelsegruppen förbättrade de flesta eleverna sina resultat dock ej i samma utsträckning som träningsgruppen. Enkätresultatet i träningsgruppen visade att läslusten hade ökat obefintligt hos eleverna i läsförståelsesvårigheter efter genomförd träningsperiod. Även i elevintervjuerna framkom det att läslusten ökat marginellt efter avslutad träning. Vår slutsats är att studien visade att lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp är gynnsamma för elever i läsförståelsesvårigheter.

I dagens samhälle växer medvetenheten kring människors olikheter allt mer i takt med att samhällsklimatet förändras. Vi möter olika och unika typer av människor på daglig basis, både ansikte mot ansikte men också tack vare de olika medier vi omger oss med. Det blir därför mer och mer aktuellt att barnen tidigt får insikt i dessa olikheter och lär sig att ingen person är mer värd än någon annan oavsett vad hen har för kön eller sexuell läggning, vilket också lyfts i läroplanen. En väg mot detta är att arbeta med frågorna i klassrummet och genom den skönlitterära barnlitteraturen. I denna studie är syftet att undersöka vad forskning säger om genus inom modern skönlitterär barnlitteratur samt hur lärare kan arbeta med detta med sina elever för att öka deras förståelse om genus. De frågeställningar vi arbetat med är: Hur framställs genus i den moderna skönlitterära barnlitteraturen? Hur kan lärare arbeta för att öka elevernas förståelse om genus utifrån modern barnlitteratur? Vi har genom denna studie funnit att den moderna skönlitterära barnlitteraturen, i kombination med praktiska moment, kan vara ett fördelaktigt verktyg att använda då man som lärare vill arbeta med genus i klassrummet.

<p>Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa. Dessa läsförståelsestrategier framträdde i analysen av barnens handlande under boksamtalen. Receptionsanalysen visade att boksamtalen öppnade upp en dialog kring olika tolkningar och värdering av texten. Om en elev avvisar en text får denne chans att via dialogen förhandla om mening och ges därmed möjlighet att bekräfta eller förändra sin kunskap. Den didaktiska analysen av boksamtalen åskådliggjorde att detta var en undervisningsform där dialogen och den sociala interaktionen är de primära kunskapskällorna. Förhandling om mening uppstår i situationen och är inte bestämd i förväg. Studiens resultat gjorde tydligt att eleverna med hjälp av boksamtalet blir aktiva läsare, vilket är en förutsättning för god läsförståelse. Lärarens roll i boksamtalen var att stödja elevernas lärandeprocesser och inte att definiera vilken kunskap som skulle läras in. Boksamtalen visade sig också ta tillvara på det demokratiska uppdrag som skolan har.</p><p>This study is carried out within the teacher education and the course Språk och språkutveckling (language and language development). The aim of the study has been to examine how pupils in year 1 act during booktalk and what kind of learning that occurs in the booktalk sessions. Six pupils in year 1 have been participating in a series of booktalk, planned and carried out with inspiration from the Socratic Model of Conversation (Lindström, 2000). To analyse the results of the study, three theoretical perspectives have been used; a didactic perspective, a reader-response perspective and a reading comprehension perspective. Three categories of reading comprehension strategies were identified; to ask, to make inferences and to read. These reading comprehension strategies became apparent in the analysis of the pupils actions during the booktalk. The reader-response analysis showed that the booktalk made a dialogue about different interpretation and appraisal possible. A pupil who rejects a text gets a chance to negotiate about meaning through the dialogue and are thereby given the opportunity to confirm or change his or hers knowledge. The didactic analysis exhibited that the booktalk represents an educational model where the dialogue and the social interaction are the primary sources of knowledge. The construction of meaning originates from the situation and is not predestined by the teacher. The result of the study made it clear that the pupils due to the booktalk became active readers, which is required for developing good reading comprehension. The teacher’s part in the booktalk was to support the learning process of the pupils, not to define which kind of knowledge they should require. The booktalk also showed to have the possibility to put the democratic assignment of the school into practice.</p>

<p>This study covers reading comprehension and the introduction of the "Tell me" approach as proposed by Chambers (1993) to a group of teachers in a Swedish F-3 school. Five teachers got to use the method for three weeks and were interviewed before and after the experiment to analyze their current ways of working and reactions to using the method in everyday tutoring. The result from the first interview showed that all of the participants had been using methods to improve the children’s reading comprehension prior to the study, but no one had tried the "Tell me" approach. After trying the method throughout the test period, all of the participants were positive about the methodology and showed an interest in continuing the use of it. Several of the participants also pointed out the children’s positive responses to this way of working with texts.</p>