Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva enligt didaktisk forskning, hur högläsning kan användas i undervisningen och vilka arbetssätt som finns med högläsning och boksamtal för att främja elevers lärande. Litteraturstudien riktas in mot årskurserna F-3.   Egna inklusionskriterier framställdes i denna litteraturstudie och urval har gjorts för att finna vetenskapliga texter som är av relevans. Dessa texter har sedan jämförts och analyserats. Analysen består av både nationella och internationella texter som är skrivna på engelska och denna litteraturstudie har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv.   Litteraturstudiens resultat belyser tre arbetssätt med högläsning: boksamtal, läsecirkel och läsloggar. Alla arbetssätt går ut på att elever ska diskutera texten med varandra men att det kan göras på olika sätt. Slutsatsen är att arbetssätt som utgår från högläsning bidrar till ökad språkförståelse hos elever.

Inledning En kommun i södra Sverige har investerat i ett utvecklingsarbete som heter Levande läsning för att stärka bland annat förskollärares roll i barns språkutveckling under boksamtal. Förskollärares medvetna förhållningssätt i boksamtal leder till att barns språk utvecklas i sociala samspel med andra samt att barns nyfikenhet och intresse för böcker uppmuntras. Syfte Utifrån en kommuns satsning på ett utvecklingsarbete som heter Levande läsning är studiens syfte att undersöka förskollärares uppfattningar om barns språkutveckling genom boksamtal. Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom de semistrukturerade intervjuerna lyfts förskollärares uppfattningar fram om barns språkutveckling genom utvecklingsarbetet Levande läsning. Insamlingen av data har utförts på tre olika enheter med sex olika förskollärare. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Resultat Resultatet visar att alla respondenter som deltog i vår studie ansåg att barns språkutveckling har ökat sedan de startade med utvecklingsarbetet Levande läsning. Förskollärarna läser mer frekvent för barnen och de reflekterar mer över sin egen roll i boksamtalet. Genom den kontinuerliga läsningen och det sociala samspelet kring boken i form av boksamtal har barnen fått ett bredare språk med nya ord och begrepp. Barnen visar ett större engagemang i bokläsningen och bokintresset har ökat nu när förskollärarna är mer aktiva i boksamtalen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap angående förskollärares förhållande till högläsning. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare, där frågorna handlade om deras syfte, metodik och material för högläsning. Förskollärarna i studien arbetade med högläsning med språkligt, socialt, emotionellt, identitetsskapande och styrdokumentsuppfyllande syfte samt för vila och lugn. Högläsningslitteraturen lånades oftast på bibliotek och oftast med barnens hjälp. De böcker som lånades var oftast kopplade till barns inflytande eller till projekt och tema. Vad gäller själva läsmomentet så visade pedagogerna i studien framförallt tankegångar kring placering av barn, läsare och bok, men också själva läshörnans placering. Resultatet visade även på vissa svårigheter för intervjupersonerna att förklara på vilket sätt högläsningen var språkutvecklande, motsättningar mellan avskildhet och öppna platser för högläsning, knapp användning av analytiska boksamtal och vikten av barnens delaktighet vid bibliotekslån.

Abstract The purpose of this study was to explore students’ ideas on the readability of classical literature andthe subsequent conversations about the literature. The teacher’s viewpoints were included, and shestated her teaching techniques and how these appeared to be perceived by the students. Theoretically,older literature can present a challenge to understand and interpret, in addition to the language beingold-fashioned. Furthermore, proven scientific strategies such as “deep reading” were explored. In thisstudy, a focus group with ninth year students discussed the texts Mor badar and Vägen ut by MoaMartinson and Harry Martinson and argued their views on the language and the readability in thetexts. The teacher was also interviewed to obtain her perspective of the students’ challenges, as well asher reading strategies to facilitate the students reading comprehension. To summarize, the results ofthe study showed that the students had difficulty in understanding the classic literary texts andrequired help and assistance from the teacher and fellow students, in order to understand the use of thelanguage and the message in the texts. According to the results, the students stated that they appliedreading strategies such as “deep reading” to decipher the meaning of the texts. In addition, havingconversations about the texts and the literary works proved to be a useful tool to them.

Denna litteraturstudie belyser möjligheterna att använda skönlitteratur som ett verktyg för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. I ett samhälle med sjunkande läsintresse och läsförmåga spelar skolan en allt större roll för att förmedla skönlitteraturens kraft. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur skönlitteratur kan användas i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. Den sociokulturella teorin ligger till grund för det analyserade materialet. Materialet består av både nationell och internationell forskning, och omfattar vetenskapliga artiklar, monografier, avhandlingar och bokkapitel. Resultatet visar att skönlitteraturundervisning kan gynna både läsförståelse- och identitetsutveckling. För att det ska lyckas krävs dock en undervisning som betonar det sociala samspelet där diskussionen är i fokus. Genom boksamtal kan eleverna utbyta idéer med varandra och de egna föreställningsvärldarnautvecklas. Det är viktigt att läraren använder och synliggör olika strategier för eleverna. Målet är att eleverna självständigt ska kunna reflektera om sin egen strategianvändning för att kunna utveckla identitet och läsförståelse.

Läsförståelse är en viktig faktor för att kunna ta del av innehållet i en bok och skapa förståelse för hur händelser hänger ihop med varandra eller hur det kommer sig att de sker efter varandra. Mening och förståelse skapas när elever får lyssna och samtala med varandra eller med lärare. Boksamtal bygger på att samtala om skönlitterära texter, som innebär att elever får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Följande litteraturstudie bygger på systematiska sökningar i olika databaser. Studiens syfte är att belysa forskningsläget kring hur boksamtal kan utveckla elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år. Det material som bearbetats under studien belyser resultatet av hur elever med hjälp av frågor kan förbättra sin förmåga att tolka, samt förstå textens sammanhang och handling. Resultatet visar att boksamtal är ett givande arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassas till elevers förmåga. Det skapar möjligheter till en förbättrad läsförståelse, ett läsintresse och en motivation till läsning hos elever. Det framkommer även att oavsett vilken metod som används eller vilket ämne undervisningen sker i, har boksamtal om skönlitterära texter en bidragande effekt till ökad kunskap hos elever. Vidare forskning inom området kan belysa hur skönlitteratur används inom SO-ämnena för att väcka intresse och skapa en djupare förståelse för ämnet genom texten.

Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om lågstadielärares syfte med och tillämpning av högläsning av skönlitterära böcker i klassrummet. De frågeställningar som ligger till grund för studien handlar om vad lågstadielärare har för syfte med sin högläsning av skönlitterära böcker samt hur de praktiskt tillämpar högläsning av skönlitterära böcker i undervisningen. Frågeställningarna undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare i norra Sverige. Resultatet bearbetades och strukturerades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och det teoretiska ramverk som denna studie grundas på är den sociokulturella teorin. Resultatet som framkom i studien var att lågstadielärare högläser för att skapa gemenskap, ta upp aktuella ämnen, utöka elevers ordförråd samt för att ge eleverna rika språkliga möjligheter. Resultatet visade också att lågstadielärare arbetar med högläsning av skönlitterära böcker genom boksamtal, diskussioner och bearbetningar av de lästa genom olika övningar.

Syftet med studien är att undersöka vad, hur och varför lärarna använder sig av högläsning i sin undervisning, samt vilka kringaktiviteter som kan uppstå och varför. Lärarnas olika uppfattningar om högläsningsböckerna och de olika delarnas betydelse blir även en central faktor i undersökningen. Studien lutar sig mot lärare med inriktning på årskurserna F-3. I det teoretiska ramverket utgår vi ifrån Vibeke Hetmars triangelmodell som beskriver relationen mellan eleven, läraren och litteraturen med hjälp av de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden som vi har använt oss av i arbetet är en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet i undersökningen visar att frekvensen av högläsningen varierar mellan lärarna, dock utgår alla från en viss kringaktivitet som gör eleverna delaktiga i undervisningen. Lärarna använder sig av modeller som läsfixarna och Chambers grundfrågor. Andra kringaktiviteter som lärarna använder är att eleverna får samtala med en axelkompis, lärarna läser med inlevelse och gör eleverna inkluderade i högläsningsundervisningen för att tillsammans uppnå en gemensam läsupplevelse. Det gör lärarna för att det kan bidra till en språk- och kunskapsutveckling. Det synliggörs att högläsningen tillsammans med ett boksamtal kan användas på många sätt för att uppnå det centrala innehållet, kunskapskrav och värdegrund som läroplanen lyfter.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken betydelse som läsning av skönlitteratur kan ha i ett mångkulturellt klassrum. Vi är särskilt intresserade av stödstrukturer för läsning såsom boksamtal. De tio redovisade källorna som ligger till grund för arbetet har valts genom en systematisk sökning. Källorna ger prov på både nationell och internationell forskning. Genom att bearbeta och tolka det insamlade materialet mynnade kunskapsöversikten ut i tre teman: boksamtal som undervisningsmetod, val av litteratur samt språk och identitetsutveckling genom läsning.  Kunskapsöversikten visar att boksamtal är en gynnsam metod för att arbeta med skönlitteratur. Boksamtal möjliggör elevernas identitet och språkutveckling. Forskare tycks vara överens om att boksamtalet först blir ett framgångsrikt didaktiskt verktyg om ”rätt” litteratur ligger till grund. I vår diskussionsdel definierar och problematiserar vi begreppet ”rätt litteratur”. Vi undersöker även hur lättläst som texttyp kan användas som litteratur i dessa samtal, samt att vi diskuterar texttypens syfte och vilka riskfaktorer som behöver ses över när elever läser lättläst litteratur. Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att skönlitterär läsning gynnar elevers språkutveckling såväl som deras identitetsutveckling. Vi upptäckte även att boksamtal var en effektiv metod för lärare att använda när de arbetar med skönlitteratur i flerspråkiga klassrum.

Syftet med studien är att undersöka sex elevers uppfattningar om boksamtal, med fokuspå deras läsförståelse och läslust. Detta görs inom ramen för läsprojektet 16-årsboken påKullagymnasiet i Höganäs och utifrån boksamtal om ungdomsboken Bergtagen avCamilla Sten (2020). Studien har en fenomenografisk ansats och den kvalitativaundersökningen utgörs av tre semistrukturerade intervjuer där sex gymnasieeleverintervjuas parvis. Studien visar att både lärarledda boksamtal i helklass, och boksamtal i mindregrupper utan lärare, uppfattas ha en positiv påverkan på såväl läsförståelse som läslust.Utbyte av tankar och idéer i den sociala interaktionen pekas ut som en främjande faktor.En annan är kunskap om litteraturvetenskapliga begrepp och metaspråk för att tala omdet lästa och kommunicera sin läsförståelse. Lärarens stöd och frågor fick informanternaatt utveckla sina tankar och resonemang i boksamtalen. Studien argumenterar för att boksamtalet ur ett lärarperspektiv bör ses som enenhet. Med en enhet avses ett vidare perspektiv som rymmer strukturerade, lärarleddasamtal utifrån litteraturvetenskapliga begrepp för att utveckla fördjupad förståelse ochförmåga att prata om det lästa, i kombination med mer spontana samtal mellan elever somkan främja läslusten.