Som ett svar på de krav som ställs på dagens bostadsmarknad har kollektivhushybriden BO ritats med ambitionen att skapa en ny typ av hållbart boende. Bostadsmarknaden idag präglas i stor utsträckning av bostadsbrist, vilket uppbringar nya förutsättningar för bostadsbyggandet. Detta har gett upphov till en tendens där politiker och byggföretag i många fall förespråkar avsteg från de byggregler som finns, för att kunna bygga fler och billigare bostäder. Detta kan t.ex. ses i många av de små, nyproducerade bostäder som byggs där smarta kvadrat och multifunktionella ytor främjas. Lösningar som dessa kan vara nödvändiga för att kunna tillgodose fler med bostad, men det finns även en risk att detta kan komma att leda till en ökad bostadssegregation, där de med sämre ekonomiska förutsättningar tvingas bo under sämre bostadsförhållanden. Att omförhandla vårt sätt att bo är en nödvändighet, då resurser och plats inte räcker till, men hur ska det gå till? Som ett svar på denna fråga har vi i detta projekt landat i en kollektiv boendeform med delningsekonomiska inslag. Detta möjliggör ett resurssmart byggande som inte gör avkall på god bostadskvalité eftersom ytor och resurser kan delas av flera. Denna kollektivhushybrid har inspirerats både av den klassiska ’storfamiljen’, där flera vuxna individer delar bostad och kollektivhuset, där man både värnar om det privata och närheten till det gemensamma. För att testa denna idé har konceptet implementerats på en tomt i Gröndal. / As a response to the demands of today's housing market, the collective housing hybrid BO has been designed with the ambition to create a new type of sustainable housing. The housing market today is characterized by housing shortage, which creates new conditions for housing designs. This has given rise to a trend in which politicians and companies often advocate for new rules for building in order to build more and cheaper housing. This can e.g. be seen in many of the small, newly built apartments, where smart squaremeters and multifunctional areas are promoted. Solutions like these may be necessary in order to accommodate more people with housing, but there is also a risk that this may lead to an increased inequality, where those with inferior economic conditions are forced to live under poor housing conditions. Renegotiating our way of living is a necessity, as resources and space are no longer enough, but how should this be done? As a response to this question we have landed in this collective housing project. Collective housing enables a resource efficient design which does not compromise with good housing qualities, since areas and resources can be shared by several people. To test this idea, the concept has been implemented on a plot in Gröndal.

No description available.

Syftet med den här studien är att identifiera och analysera trender i bostadsplanering idag samt under tidigare planeringseror av intensifierat bostadsbyggande. Vidare är syftet att analysera vilka samhällsgrupper som gynnas av trender i bostadsplanering. I en komparativ fallstudie med kvalitativa riktade innehållsanalyser analyseras trender i bostadsplanering under tre olika planeringseror av intensifierat bostadsbyggande: folkhemmets bostäder, miljonprogrammets bostäder och dagens hållbara bostäder. Analysenheterna utgörs av planeringsdokument från bostadsprojekt under respektive planeringsera. Trendkategorierna som ligger till grund för analysen utgörs initialt av framstående planeringsideologier från studiens teoretiska ramverk. Forskningen avser bidra med förståelse för trenders roll i bostadsplanering och vad trender kan ge för avtryck i samhällsutvecklingen. Resultatet visar att trender i bostadsplanering är diskursiva fenomen med influenser från samhälle, politik och planeringsideologier. Vissa trender har identifierats över flera planeringseror och andra har utvecklats, förkastats eller ersatts. Olika samhällsgrupper gynnas av olika trender. Resultatet visar också att trender i bostadsplanering fyller en viktig funktion men kommer även med vissa risker. För att uppnå en jämlik bostadsplanering förespråkar jag ett holistiskt synsätt vid införandet av trender där en mångfald av trender är att föredra framför alltför stor betydelse av ensidiga trender.

I en tid med klimatförändringar har den hållbara utvecklingen blivit en allt viktigare fråga för planetens överlevnad. I och med Our common future uppkomst uppmärksammades behovet av balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, med den ekologiska aspekten som begränsning till övriga aspekter. I rapportens fotspår skapades Agenda 2030 för att skapa stöd till en hållbar utveckling med riktlinjer och mål hur världen ska ta sig i en positiv riktning innan år 2030. För att samhällsplaneringen ska gå i linje med Agenda 2030 bör bostadsbyggandet gå i enlighet med dess mål vilket har undersökts i denna studie. Empirin baseras främst på dokumentanalys av kommunal detaljplan över Kvarteret Hinderbanan i Gävle. Detta på grund av att kommunen har det yttersta ansvaret att uppfylla de globala målen i en lokal kontext. Resultatet i denna studie visade att detaljplanen berörde och även uppfyllde många mål inom Agenda 2030 men att bevarandet av naturen var minimal. / In a time of climate change, sustainable development has become an important issue for the planet's survival. Since the start of Our common future, has attention been drawn to the balance between ecological, social and economic sustainability, with the ecological aspect as a limitation. In the report's footsteps, Agenda 2030 was created in 2015 to create support for sustainable development with guidelines and goals for how the world should move in a positive direction by 2030. In order for community planning to be in line with Agenda 2030, housing construction should be in line with its goals which has been the analysis in this study. The empirical data is mainly based on document analysis of the municipal plan for Kvarteret Hinderbanan in Gävle. This is because the municipality has the main responsible for acting on the global goals in a local context. The results of this study showed that the detailed plan mentioned and also achieved many goals in Agenda 2030, but that the conservation of nature was minimal.

We are living in times of change. Except when it comes to the Swedish housing shortage, which is ever ongoing, year after year. Housing is a matter of importance to many and the shortage is therefore an engaging subject within different societal debates as well as within politics. Often, it is also the most vulnerable groups in society who are experiencing most difficulties due to the shortage: homeless, young, immigrants, unemployed, sick, elderly, low paid workers and students. The shortage is however affecting other aspects of society, like local, regional and national development. Still, the shortage has been allowed to continue and even though problems in the past have been dealt with, the situation of today seems difficult to solve. The aim with this study is to examine the Swedish parties in parliament’s current housing policies regarding the Swedish housing shortage, as an attempt to create an understanding about how politics try to deal with the situation. To fulfil this purpose, three research questions where formulated, namely: • What differences are there between the parties’ goals, problem analyses and measures regarding the Swedish housing shortage? • How could the parties’ measures be grouped so that different aspects of the measures could be analysed? • Which measures and groups of measures seem to create the largest unity within todays´ parliament? Through a desk-top study of documents produced by the parties in parliament and comparative thematic analysis of findings within, goals, problem analyses and measures regarding the Swedish housing shortage have been identified. 116 measures were then compared according to six overarching concepts: Measure-popularity measured in number of parties, Measure-popularity measured in percentage of seats in parliament, Measure-themes measured in number of parties, Measure-themes measured in percentage of seats in parliament, Centralizing and decentralizing measures measured in number of parties as well as Centralizing and decentralizing measures measured in percentage of seats parliament. These findings are then discussed according to what differences can be found between each party’s goals, problem analyses and measures as well as which measures and groups of measures seem to create the largest unity within todays´ parliament. The strongest conclusions this study can draw is that it seems to be a wider unity regarding decentralizing measures, which are demanding deregulations, ‘changes in the right of individual appeal of exploitation’, ‘increased possibilities to build closer to waterlines’, ‘abolishing the municipal planning monopoly’, ‘abolished taxation on moving to a new home’, ‘changed public authorities’ roles’, ‘market regulated rents’, ‘changed national interests’ as well as ‘encouragement of subletting’. One centralizing measure induces a wider unity in todays’ parliament, which is the ‘state investment support towards construction of rentals’. Keywords: Sweden, housing, shortage, production, policies, parliament, parties, goals, problem-analyses, measures, centralizing, decentralizing, mandate English title: The Swedish parliamentary parties’ goals, problem analyses and measures regarding the housing shortage – Before the general election 2018 to the Corona pandemic 2020 / Vi lever i en tid av förändring. Förutom när det kommer till bostadsbristen, där förändras situationen föga år efter år. Bostadsfrågor berör mångas privatliv och bostadsbristen är således ett engagerande ämne inom såväl samhällsdebatter som politik. Ofta är det även de mest utsatta i samhället som missgynnas mest av bristen: hemlösa, unga, invandrare, arbetslösa, sjuka, gamla, låginkomsttagare och studenter. Men bostadsbristen påverkar även andra samhällsgrupper samt aspekter så som lokal, regional och nationell utveckling i stort. Ändå har bostadsbristen tillåtits pågå länge och fastän historiska problem har kunnat hanteras verkar situationen idag vara svårlöst. Syftet med detta arbete är att studera de svenska riksdagspartiernas aktuella bostadspolitik angående den svenska bostadsbristen, i ett försök att skapa en förståelse kring hur politiken hanterar och söker lösa denna. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: • Vilka skillnader finns mellan riksdagspartiernas mål, problembilder respektive förslag till åtgärder? • Hur skulle riksdagspartiernas åtgärder kunna grupperas så att olika aspekter av dessa kan analyseras? • Vilka åtgärder och grupper av åtgärder verkar skapa störst gehör i dagens riksdag? Genom dokumentstudier av riksdagspartiernas egenproducerade dokument och tematisk och komparativ analys av dessa fynd har riksdagspartiernas mål, problembilder och åtgärder angående den svenska bostadsbristen kunnat identifieras. 116 åtgärder jämfördes sedan enligt sex övergripande koncept: Åtgärdspopularitet i antal partier, Åtgärdspopularitet i procent av mandat, Åtgärdsteman i antal partier, Åtgärdsteman i procent av mandat, Centraliserande och decentraliserande åtgärder i antal partier samt Centraliserade och decentraliserande åtgärder i procent av mandat. Studiens fynd diskuteras till sist enligt: vilka är de största skillnaderna som går att påvisa mellan partiernas mål, problembilder respektive åtgärder samt vilka åtgärder och grupper av åtgärder som verkar skapa störst gehör i dagens riksdag. Det som denna studie tydligast kan påvisa är att det verkar finnas större gehör för decentraliserande åtgärder, som bland annat förespråkar regelförenklingar, förändrad individuell överklaganderätt, upphävt generellt strandskydd, privat initiativrätt, borttagen flyttskatt, förändrade myndighetsansvar, marknadshyror, förändrade riksintressen samt gynnad uthyrning i andrahand. En centraliserande åtgärd skapar bredare gehör i riksdagen, vilket är investeringsstöd till nyproducerade hyresrätter. Nyckelord: bostadsbrist, Sverige, bostadsbyggande, bostadspolitik, riksdagspartierna, mål, problembilder, åtgärder, centraliserande, decentraliserande, mandat

Sweden has historically been self-sufficient when it comes to produce and manufacturing concrete. Nowadays Sweden’s epicenter for lime extraction is located on the eastern island of Gotland, and the extraction base called Slite. Slite which is owned by Cementa account today for roughly 60-75% of the country lime extraction and is a major competitor on the European market. When it comes to producing limestone and thereafter fabrication of cement paste which is one of the main ingredients in concrete. Slite limestone has many advantages beyond share mass of lime. The Lime from Gotland is considered one of better one in the field and has the right composition to be used in various construction types of use. Concrete has different mixtures depending on the intended use and climate. Other then the limestone itself Gotland has many strategic advantages when in comes to the logistic aspect of reaching many markets. The lime extraction site is located near to the port of Slite which making hauling large quantity of limestone straightforward, and with shipping by freight reach large market in Northern Europe and North America.In the last couple of years has the future of Slite been in question. This summer an environment court outside of Stockholm reach a conclusion that Slites agreement would be rejected after the current one expires last October. The decision has sent shockwaves through the Swedish business establishment amongst them unions and large corporations who makes up large part of the Swedish economy.Impact assessment made by civil society business core and government alike shows the effect could be horrendous for many sectors with thousands of layoffs and recessions for many years to come. Many experts and scientist forecast chain consequences for many industries, for example the mine industry in northern Sweden which is heavily depended on concrete to secure their mining activities. A loss of production would cause a standstill for the likes of LKAB and SSAB the two main mine companies, which itself would affect the process off producing iron ore for steel production. That could further badly effect manufacturing sector like car production, aviation sector and industrial components made by companies like Sandvik, ABB and Atlas Coco. View differs from the other side in the court hearing which is made up of some government authorities in likes of Naturvårdverket (Swedish Environmental Protection Agency) and Länstyrelsen (County Administrative Board of Gotland), and various environmentalist groups. Their view is that of that the lime extraction has affected the groundwater around the operating sites. According to test made administrative board has showed yet another problem, with a rise of chloride being above the normal level in water test made between 2015-2019. Critics view this concern to negatively affect nearby Natura 2000 natural areas. Natura 2000 is network introduce in the European union to sustain and develop protected areas for sustainable habitats for animals and fauna. On the other hand, one can argue that closing Slite would lead to worsening of the climate footprint, with higher emission and unsustainable alternatives abroad. Sweden would then completely change their format to importing cement from foreign markets, where some of them are way worse in comparison to Slites extraction method. If importing from China which is one of the largest markets in producing concrete, be an option which would increase the distance of shipping and relay on practices of producing cement which is inferior then Sweden’s way of heating up clay. In China this process is mostly made with the help of coal industries, which is one of the worse ways of producing energy.4However, steps have been taken in recent decades to evolve the process of producing concrete. Nowadays scientist and expert are experimenting with substitute clay variants in the mix which reduces degree it takes to heating up the mix to create cement paste. Engineers also works to optimize the use of concrete in future projects to minimize the use of concrete and therefore reducing the emissions of carbon dioxide. Furthermore, the concrete industry where Cementa is included has the past years invested in ways of decreasing the amounts of carbon dioxide entering the atmosphere. Carbon capture and storage (CSS) is an example of idea to capture CO2 and the discharge under the seabed.

<p>Who runs the development? A comparative study of the construction of residential buildings in Nacka and Södertälje.</p><p>The aim of this study is to identify actors involved in the initiation and implementation of residential house construction in two Swedish municipalities. This means who is taking initiative for new residential buildings, who affects the planning process, who finances these new buildings and who builds them. By exploring empiric material from the municipalities of Nacka and Södertälje, the above questions will be answered and by referring to pluralism, growth machine theory and regime theory a link to general theories of political science is made. The results found show that the analysed municipalities have quite different possibilities for acting and that these backgrounds are also important for which actors will take initiative for new residential buildings and which actors will be allowed to state their opinion during the planning process. Due to these differences I claim that the empirical material from the two municipalities are best described by two different theories from the above mentioned.</p>

<p>Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. </p><p>SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. </p><p>De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.</p>

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.

Bakgrund I Sverige har kommunerna ansvar för att alla invånare har tillgång till bra bostäder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosätta sig i kommunen krävs att det finns mark för bostäder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsändamål som inte har blivit bebyggda. I kommuner där det råder bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrågan på mark för bostadsändamål är det viktigt att ta reda på varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsägares motiv till att inte bebygga sina fastigheter är ett outrett område. Syfte Examensarbetets syfte var att undersöka vilka motiv fastighetsägare har för att behålla sina fastigheter obebyggda och undersöka vilka faktorer som kan hindra en fastighetsägare från att bebygga sin fastighet. Examensarbetet begränsades till att omfatta privata fastighetsägare och fastigheter bildade för småhusändamål samt geografiskt till att omfatta Uppsala kommun. Metod Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att ge en juridisk bakgrund till arbetet samt att undersöka vad som förhindrar byggandet av bostäder. För att besvara frågan varför fastighetsägare inte bebygger sina fastigheter samlades information in genom en enkätundersökning. Slutsats Slutsatsen är att de flesta fastighetsägare inte har för avsikt att bebygga fastigheten. Många har även fått fastigheten i arv eller gåva och därmed inte gjort ett aktivt val att förvärva fastigheten. Även att många innehar fastigheten i syfte att förhindra någon annan att bebygga den framkom av enkätundersökningen. För den enskilde fastighetsägaren är det särskilt plan- och bygglovsprocessen och kostnaderna för att bygga som förhindrar ett byggande. / Background The municipalities in Sweden have the responsibility for the inhabitants to have access to good homes. To be able to offer good homes so that more people could settle in a community it is necessary that there is land for housing construction. Today there are properties created to be used for housing construction that has not been developed. In communities where there are housing shortage and a high demand on land for housing it is important to find the reasons why the land is not developed. Earlier studies have been done that investigates the general elements that can stop the housing construction. However the reasons why private landowners do not develop their land are an uninvestigated area. Objective The objective with this thesis was to investigate which purposes private landowners has to keep their properties undeveloped and to see which elements can prevent a landowner not build on his property. The thesis was defined to comprise only private land owners and geographical to comprise the municipality of Uppsala. Method The thesis contain of one literature review with purpose to give a juridical background of the thesis and to explore what prevent the housing construction. To answer the question why landowners do not build on their land information was collected through a questionnaire. Conclusions The conclusion is that most of the property owners do not have an intention to build on their property. Many have received the property as a gift or through inheritance and consequently have not made an active choice to purchase the property. Also that many hold the property in order to prevent someone else to build was discovered in the questionnaire. For the private land owner the planning and building process and the costs for building are the most important