現今產業環境變化加速，知識工作者高度流動、產品生命週期越來越短、以及研發成本不斷提高，「創新」出現了革命性的變化。封閉已經成為過去，現在是「開放式經營模式」的時代，要掌握決勝未來的關鍵，就必須掌握與合作夥伴創新的能力。這個新模式，不只改變了企業的成長動能，更重要的是它改變了遊戲規則。「開放式經營模式」已經成為跨越地理疆界、打破速度、解決資源匱乏的新存亡關鍵。 / 企業向外尋找創新來源的過程中，必須積極地自外界搜尋、截取新的想法、資源，同時也要讓企業內部所研發創新的技術向外流出，讓外界運用。此外，企業必須進行經營模式的創新，與更多的供應商、顧客形成一新的產業生態系，企業主導其經營模式成為平台，與經營的夥伴共同承擔風險，同時共享其利潤，從中為整個產業生態系創造更大的價值，也為自己的企業創造更大的價值，此即為「開放式經營模式」的典範。 / 本研究將分析探討究竟企業是如何逐漸從原先的經營模式逐漸演進為開放式經營模式，理解其演進發展的過程中關鍵的成功因素為何，企業需經歷哪些重大的變革，以及企業欲成為開放式經營模式之平台的主導廠商，需要哪些關鍵的能力及資源。本研究採用歷史研究法及個案研究法，以台積電作為個案之例進行研究，發現從企業的核心策略演進分析、策略性資源演進分析、顧客介面演進分析、價值網絡演進分析，分別找出了企業演進為開放式經營模式的關鍵因素，且發現這些關鍵之間彼此有著緊密地互動與連結，而「開放式經營平台」即扮演著此一重要的角色。 / 透過本研究的分析探討，提供業界企業經營模式的演進以成為開放式經營模式之模型參考，以及企業欲實踐開放式經營模式實務上的作法，對於Chesbrough（2006）所提出之開放式經營模式的理論得到了實務上的驗證。此外，本研究亦提供了一結合Chesbrough（2006）開放式經營模式觀點以及Hamel（2000）經營模式理論之基礎架構，可作為研究探討企業開放式經營模式之演進歷程分析的理論基礎，且針對原先學者所提出的理論進行相關的討論與進一步的詮釋與修正。此外此一基礎架構也提供產學界對於未來開放式經營模式相關的管理議題，有更多後續的研究與發展。 / The environment of industry is rapidly changing and highly turnover rate of knowledge workers. Product lifecycle become shorter. R&D cost increases constantly. “Innovation” has the revolutionary change. Closing has already become the history. Now, it’s the era of “Open Business Model”. For controlling the key of success in the future, we should control the ability to innovate with partners. This new model not only transforms the growth kinetic energy of the enterprise but also changes the game rule more importantly. “Open Business Model” have become the live or dead key of crossing over the geographical boundaries, breaking the limitation of pace, and solving the problem of deficient resources. / In the process of enterprise finding innovative sources from the outwards, enterprise must search for the external world actively, acquire the new ideas and resources, and let the internal technology of R&D innovation flow to the outwards for the application of external world at the same time. Besides, enterprises must proceed the innovation of business model and collaborated with more suppliers and customers to sustain in the new eco system. Enterprises will lead and change business model in e-platform, undertake the risks with business partners, and share the profits together at the same time. In the process, not only it creates more values for the entire eco system, but also it creates much more values for itself. It’s the paradigm of “Open Business Model”. / The research analyzed and observed how the enterprise developed from the original business model to the open business model gradually. We realized what the critical successful factors are in the development period of evolution process, what the significant changes the enterprise need to experience, and what the keys of capability and resources the enterprise need to become the leading manufacturer of the open innovation platform. The research adopts historical research and case study method, and takes the Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) as a case study for the research. Based on the open business model perspectives, “core strategy”, “strategic resources”, “customer interface” and “value network”, the research find out the key factors in the evolution period. Moreover, the research observed the “Open Innovation Platform” plays an important role on interactive relationship between these critical factors. / The research also provides enterprise the framework of how to evolve into open business model, as well as the practical experience of how to approach the open business model. The theory of open business model which Chesbrough (2006) proposed is verified in real business. In addition, the research also provides the basis of the theoretical framework which is the combination of Chesbrough (2006) open business model perspective and Hamel (2000) business model theory. It could be used as the foundamental theory of analyzing the open business model evolution for the following research. This research also provides the topics of the following open business model or other related managerial issues for the academic and practical research.

Le modèle de production et de consommation linéaire, qui se résume à: extraire, produire, utiliser puis jeter, menace la préservation de nos ressources naturelles, alors même que les Déchets d’Équipements Électriques et Électroniques (DEEE) constituent des « mines urbaines » riches en métaux de valeur. Les politiques publiques classiques des années 70, fondées sur une approche régalienne, se sont révélées inefficaces pour stimuler des démarches innovantes et collectives.Dans cette thèse, nous étudions une approche alternative fondée sur un principe de responsabilisation des producteurs, encadrés par une forme de co-régulation entre acteurs publics et privés. Alors que la responsabilité est souvent associée à une logique individuelle, qu’est-ce qu’une responsabilité collective? Plus encore, pour faire de la responsabilisation une technique politique de gouvernement, quels processus et instruments s’agit-il de mobiliser pour rendre des acteurs collectivement responsables?À travers le cas de la filière des DEEE, cette thèse propose des principes de la co-régulation. Nous nous appuyons sur la littérature sur les communs, où ont été discutées les conditions d’une gestion et d’une gouvernance collectives. La thèse repose sur une approche exploratoire, qualitative et longitudinale. Une analyse comparative au niveau européen permet une mise en perspective des propositions théoriques. / The Linear Economy is structured on: extraction, production, product use and landfill. This model prevails although it is a threat to the preservation of natural resources. Whereas, Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE) constitute “Urban Mines” that are rich in valuable metals. Public policies from the 70s, based on regulatory constraints, have proved to be inefficient in instigating innovative and collective processes.In this thesis, we study an alternative approach based on the responsabilization of producers through co-regulated action between public and private actors. While responsibility is often linked to individualism, this work scrutinizes the substance of collective responsibility. Furthermore, in consideration of responsabilization as a mode of political governance, we examine the processes and the instruments which could be engaged to bestow collective responsibility on private actors.Through an exploratory, qualitative and longitudinal approach in the context of the WEEE sector, we propose new co-regulation principles. The research is based on the literature of the commons in which the conditions of a collective governance are discussed. The theoretical propositions are considered in the perspective of a comparative analysis at the European level.

Les modèles économiques classiques sont remis en cause, c’est pourquoi il nous est apparu pertinent d’interroger l’innovation sociale comme levier de changement. Les pôles se retrouvent dans un contexte incertain, du fait d’un désengagement financier de l’état, d’une évolution de leurs missions et d’une perspective de réforme de cette politique publique. Nous sollicitons les deux conceptions de l’innovation sociale. En tant que résultat, elle correspond à une réponse aux besoins sociaux et aux effets positifs générés. Quant à son processus, il sollicite des acteurs hétérogènes locaux qui se mettent en réseaux et partagent des ressources pour créer un projet commun. A partir de celles-ci, une grille d’analyse de sept critères est élaborée. Afin de proposer un nouveau modèle des pôles, nous nous appuyons sur le "business model" de l’économie sociale et solidaire car ce champ est considéré comme propice au développement des innovations sociales. Nous élaborons un cadre épistémologique (constructivisme pragmatique) et méthodologique (étude de cas multiples, qualitatif et abduction) de la recherche. Nous retrouvons les sept dimensions de l’innovation sociale dans le fonctionnement des pôles, qui représentent des structures propices à son développement. Le business model de l’économie sociale et solidaire dans les pôles révèle des problématiques d’implication et de solidarité. Les communautés de pratiques, le développement des pôles vers une communauté de destin, une gestion démocratique peuvent être une solution ; ainsi que l'implication des pôles dans une attractivité territoriale durable pour les inscrire dans une chaîne de valeur locale en considérant le territoire comme bien commun / Nowadays, traditional economic models are questioned by researchers. It appeared relevant to analyze if social innovation can be considered as a lever for change. Innovation centers are facing an uncertain context, as there appears to be less financial involvement from the state, a real transformation of their missions and a potential public policy reform. We’re soliciting the two existing visions of social innovation. As a result, it represents an answer to social needs and to generate positive impacts. Its process mobilizes local heterogeneous actors, which are forming networks and sharing resources, in order to create a common project. So, we’re formulating an evaluation grid on seven criteria. Then, to offer a new model for innovation centers we’re drawing on the social and solidarity economy business model. This field seems to be conducive for social innovations development. We’re building the epistemological (pragmatic constructivism) and methodological frameworks (exploratory qualitative research, abductive logic, multiple-case study) for the research. For our results, seven dimensions of the social innovation are spotlighted in innovations centers functioning. The social and solidarity economy business model reveals mobilization and solidarity issues. We’re recommending to initiate communities of practice, an innovation centers’ development focused on a common destiny, a democratic management. Finally, we’re suggesting that innovation centers should be more committed in a sustainable territorial attractiveness, so they can be a part of the local value-chain, by considering the territory as a common good

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen. / Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.

Canvases gelten als leichtgewichtiges Werkzeug für die Darstellung komplizierter Sachverhalte. Die Arbeit „Organisierte Software-Startups mit kollaborativen Canvases" beschäftigt sich mit der Konzeption eines Canvas-Frameworks für die Unterstützung von Softwareprojekten. Ein Überblick über die Eigenschaften des Werkzeugs sowie existierende Canvases aus den Bereichen der Geschäftsmodellierung und der Softwareprojektsteuerung bilden die Einführung in das Thema. Im Anschluss werden zwei weitere Canvases für Projektplanung und Kundengespräche eingeführt, deren Eignung im Rahmen einer universitär durchgeführten Studie evaluiert wird. Aus den Feldern der insgesamt drei Canvases für den Kontext der Softwareentwicklung werden in einer Variabilitätsanalyse Kriterien herausgearbeitet, die die Anpassung des Werkzeugs für den individuellen Projektkontext ermöglichen. Den Abschluss bildet die Diskussion möglicher Ansätze zur Vollständigkeitsbewertung ausgefüllter Canvases.

在環境變遷劇烈的時代，改善流程、發展新商品、研發新技術已經無法讓企業在穩操勝算。近年來，企業開始關注商業模式之價值。但是，過往的商業模式創新多為組合式，但是對於複合商業模式卻所知有限。本論文分析出版業商業模式的複合創新過程，了解傳統產業如何藉由商業模式而轉型。本文以全球最大的出版公司培生為研究對象，分析培生是如何策劃其複合商業模式，於2000年到2013年間啟動四種商業模式之創新。本文發現，商業模式必須透過資源不斷的流動，引導其實驗性交換方能產生複合的效應。觀念上，本論文提出如何以資源流的方式來分析商業模式的複合效應。實務上，本研究指出複合商業模式的形成原來不是以混合或組合不同的商業模式進行；而是必須創造資源的綜效，才能有效的讓新與舊的商業模式產生「複合」的效果，提供創新的解決方案，完成企業轉型的任務。 / In this rapid changing environment, improving work processes, developing new products, innovate new technologies may not secure firms’ success. In recent years, firms begin to pay attention to the value of business model. However, our understanding of business model innovation is limited to the combinational form and the hybrid form of business model is less known. This thesis examines the innovation process of hybrid business model within publishing industry, and understands how a traditional industry could undertake transformation via business model renewal. This study examines Pearson Publishing, which is the world’s largest publisher at the time, and analyzes how Pearson strategized its hybrid business model while launching four types of business model innovation during 2000-2013. The findings indicate that business model must initiate constant flow of resources, guiding its experimental exchange so as to create hybrid effects. Conceptually, this thesis suggests how to examine business models’ hybrid effects through patterns of resource flow. Practically, this research warns that the shaping of hybrid business model may not simply blend or combine two different business models. It requires us to create some sort of synergy among resources so as to generate some kind of ‘hybrid’ effect between the old business model and the new business model, resulting in innovative solutions and achieving the mission of corporate transformation.

Utifrån Canvas analysmodell, hur ser Fantastic Franks E-business ut? Hur är synen på E-business hos en liten nischad fastighetsbyrå? Syftet med denna studie är att analysera Fantastic Franks E-business genom Canvas analysmodell och analysera hur differentiering genom E-business påverkar företagets framgång. Genom intervju med ledningsgruppsrepresentant från Fantastic Frank samt med fastighetsmäklare på Fantastic Frank applicerades företagets affärsmodell på modellen Källor till värdeskapande i E-business företag. Denna metod användes för att undersökningens syfte att se hur Fantastic Frank differentierar sig genom E-business skulle kunna undersökas. Nyckelresurser, nyckelpartnerskap och nyckelaktiviteter är de viktigaste blocken inom Canvas analysmodell för Fantastic Frank, för att de ska kunna erbjuda en värdeproposition och differentiera sig. Andra fastighetsbyråer börjar erbjuda liknande tjänster med bostadsstyling och Fantastic Frank bör vidareutveckla sin tjänst. För att skapa värde bör Fantastic Frank utveckla relationer med kunder som köpt eller sålt bostad genom gemensamma intressen inom inredning/design. Fantastic Frank ser möjligheter att använda sig utav E-business för att etablera sig i storstäder runt om i världen. Om de lyckas, kommer antagligen deras nuvarande partners att se möjligheter att växa med Fantastic Frank. Företaget differentierar sig genom att inte använda sig av tidningsannonser eller andra störningsmoment på sin hemsida utan skapar hellre inspiration. Genom att arbeta med målgruppsanpassad bostadsstyling ser ingen bostad ut som den andra vilket leder till att målgruppen återkommer för att söka efter bostad eller inspireras av bostäder. Fantastic Frank har spridit sina risker eftersom de satsar på flera olika medier. / How does the E-business of Fantastic Frank look like according to Business Model Canvas? How does a small and niched real estate agency perceive E-business? The purpose with this study is to analyse the E-business of Fantastic Frank real estate agency by applying it to the Business Canvas framework and analyse how differentiation through E-business affects the success of the company. By conducting an interview with representative from Fantastic Frank management as well as founder of Fantastic Frank real estate agency, and furthermore conducting an interview with one of the real estate brokers at Fantastic Frank, the business model of the company could be applied to the Value creation model by Amit and Zott (2001). The Value creation model was used in order to analyse how Fantastic Frank differentiates by their E-business. Key resources, key partnership and key activities are the most important parts within Business Model Canvas for Fantastic Frank, for the company to be able offer its value proposition and differentiate itself. Other real estate agencies have started to offer similar kinds of home styling services, and Fantastic Frank should have to consider how to further develop its service. To create value Fantastic Frank should develop relationships with customers who have used the company’s services by relating to common interests in interior/design. Fantastic Frank sees opportunities to make use of E-business to establish itself in major cities around the world. Their present partners will most likely appreciate the possibility to expand with Fantastic Frank. The company differentiates itself by not using ads and other kinds of disturbing elements on its homepage, and would rather be inspirational. With their target audience in mind during the styling session home stylings differ from each other with the result that people return to search for new homes or to get inspiration. Fantastic Frank also spreads its risks since the company can be found on many kinds of social media.

En marknadsförändring innebär utmaningar för de företag som verkar på marknaden, eftersom de då måste anpassa sig till nya marknadsförhållanden, ny konkurrenssituation och liknande. Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka utmaningar företag upplever när de utvecklar sina affärsmodeller. Detta har undersökts genom att läsa på om teori kring ämnet och intervjuer med representanter från elmarknaden i Sverige. Teorin visade att flera olika koncept kan kopplas samman till en övergripande bild där en förändring är katalysatorn. Fyra aspekter kring utmaningar kunde tas fram baserat på tidigare forskning, dessa är: (1) organisationen är inte van vid förändringsledning; (2) organisation är van vid förändringsledning; (3) ledningen vet inte hur de ska påbörja arbetet med BMI; och (4) ledningen vet hur de ska påbörja arbetet med BMI. Resultatet från intervjuerna visade att litteraturen återspeglas i verkligheten, då informanterna beskrev flera koncept från litteraturen. Informanternas organisationer kunde placeras i de aspekter som tagits fram, och baserat på tidigare forskning kunde hanteringsförslag på dessa utmaningar tas fram, några av dessa som informanterna redan applicerat (men ännu inte fullt ut). / A market change comes with challenges for the organisations which operate on that market, since they must adjust to the new market conditions, a new competitive situation and such. The purpose of this study was to examine which challenges organisations experience when they develop their business models. This was performed by doing a literature review as well as interviews with representatives from the electric market in Sweden. The result from the literature review showed that multiple concepts can be connected to form an encompassing view with the change as the catalyst. Four aspects regarding challenges could be developed based on previous research: (1) he organisation is not used to change management; (2) the organisation is used to change management; (3) management does not know how to start working with BMI; and (4) management knows how to start working with BMI. The result from the interviews showed that the literature was reflected in reality, since the informants described several concepts from the literature. The informants’ organisations could be placed in the aspects which had been developed and based on previous research suggestions of how to handle these challenges could be developed, some of which the informants had already applied (but not fully, yet).

Idélab är en statligt finansierad och icke-kommersiell inkubator inom Mälardalens högskola. Deras huvudsakliga uppdrag är att ge utvecklande stöd till idéägare och entreprenörer som har en direkt koppling till högskolan. Majoriteten är studenter som sällan har erfarenhet kring produkt- och affärsutveckling. Behov, ambition och kunskap hos studenterna skiljer sig när de kommer till inkubatorn. Idélab utmanas i att anpassa sina processer till att tillfredsställa alla, och att göra det med skäliga resurser. Istället för att ta reda på ifall Idélab kan öka antalet framgångsrika tillväxtbolag, ger uppsatsen en uppfattning om att verksamhetsstrategin bör vidareutvecklas. Verksamheten behöver mer djupgående kartlägga och kategorisera sina användare utifrån deras behov och inriktning. Därmed är rekommendationen att omformulera vision och interna samt externa mål. Detta skulle kunna förtydliga deras egen definition av vad framgång och hållbar tillväxt betyder för just deras användare och dom själva. / Idélab is a government financed and non-commercial incubator within Mälardalen University. Their main objective is to give developing support to idea holders and entrepreneurs who have a direct connection to the university. The majority are students that rarely have experience regarding product- and business development. The students need, ambition and knowledge differs when they enter the incubator. Idélab is challenged with adapting their processes to satisfy everyone, and to do so with reasonable resources. Instead of finding out whether or not Idélab can increase the number of successful and growing companies, the dissertation gives the notion that an operational strategy rather be further developed. The organization needs to map out and categorize their users with focus on need and direction. Therefore the recommendation is to redefine the vision and internal as well as external goals. This could help to clarify their own definition of what success and sustainable growth means to their users and themselves.

A linear economy, which usually describes the current economic model, has not considered the ecological and social perspectives. This can be explained by increased consumption patterns, especially in the western world, led to large amounts of waste, reduced limited natural resources and increased environmental problems. Circular economy has been presented as a sustainable economic model where resources are reused as far as possible and the production of goods is to be made without toxic substances and with renewable energy instead of fossil fuels. This thesis aims to examine what defines a circular business model and how companies' business models differ within linear and circular economic models from a perspective of sustainable development. It also examines possible problems that exist in the development of circular business models. Plastic is a case in point used in this thesis, as the material is well used within the linear economy and leads to increasing environmental issues. The theoretical framework the examination was based on has its origins in the business economics literature on business models. From this literature, an ideal circular business model was designed to be able to compile the results and compare business models within the companies. This thesis indicates a lack of perspicuity in what the circular business model looks like. With the help of ten desk studies and one semi-structured interview the difference between circular and linear business models in perspective of sustainable development has proven to be rather unclear. However, it was possible to show that the majority of the studied circular companies use more environmentally friendly materials and showcase more partnerships in regards to increasing social work. The study also identifies a certain problem within the creation of a circular business model as the meaning includes a lack of definition. This can validate companies that advocate the environment and consider themselves as circular when, according to the study´s ideal business model, they do not meet all criteria. / En linjär ekonomi, som vanligtvis beskriver den nuvarande ekonomiska modellen, har inte tagit hänsyn till ekologiska och sociala perspektiv. Detta kan förklaras av ökade konsumtionsmönster, särskilt i västvärlden, som lett till stora mängder avfall, minskade ändliga naturresurser och ökade miljöproblem. Cirkulär ekonomi har presenterats som en hållbar ekonomisk modell där resurser återanvänds så långt det går och produktionen av varor ska göras utan toxiska ämnen och med förnybar energi istället för fossil. Denna uppsats syftar till att undersöka hur den cirkulära affärsmodellen ser ut och hur företags affärsmodeller skiljer sig inom de linjära och cirkulära ekonomiska modellerna utifrån perspektivet hållbar utveckling. Vidare undersöks eventuella problem i utvecklandet av cirkulära affärsmodeller. Plast är ett typexempel i uppsatsen eftersom materialet används mycket inom den linjära ekonomin och leder till ökade miljöproblem. Den teoretiska ram som undersökningen baseras på har sitt ursprung i företagsekonomisk litteratur om affärsmodeller. Ur denna litteratur har en ideal cirkulär affärsmodell konstruerats för att sammanställa resultatet och jämföra företagens affärsmodeller. Studien visar att det inte finns en tydlighet i hur den cirkulära affärsmodellen ser ut. Med hjälp av tio skrivbordsstudier och en semistrukturerad intervju har skillnaden mellan cirkulära och linjära affärsmodeller i perspektivet av hållbar utveckling visats vara relativt diffus. Dock visar uppsatsens resultat att majoriteten av de undersökta cirkulära företagen använder mer miljövänliga material och har fler partnerskap rörande ett utökat socialt arbete. Studien identifierar även att det finns en viss problematik i utformningen av cirkulära affärsmodeller då innebörden innefattar definitionsbrister. Detta kan validera företag som förespråkar miljö och anses som cirkulära när de enligt studiens ideala affärsmodell inte uppfyller alla kriterier.