Kommunikationen har en viktig roll i en allt mer konkurrerande värld. Den är grunden för funktionella organisationer och nöjda medarbetare och därmed generar kommunikationen värde. Idag ses effektiv kommunikation som en tillgång inom organisationer som framgångsrikt har implementerat kommunikationsstrategier. Den här studien berör Peab, ett svenskt byggnadsföretag som har en stark marknadsposition som ett av de tre största i Sverige. Studien behandlar kommunikationen mellan tillvalshanterare och arbetsledare vid tillvalsprocessen i samband nyproduktion av bostäder. Problemet har bestått i att kartlägga hur kommunikationen ser ut mellan dessa och med syftet att ge förslag på vad som kan förbättras. För att åstadkomma syftet har intervjuer och observationer genomförts för att identifiera problem och möjligheter. En lista med förbättringsförslag presenteras i slutet av studien. Byggbranschen är konservativ och ovillig att förändras. När kommunikationen inte värdesätts som en viktig tillgång uppstår förseningar och fel vilket leder till stora onödiga kostnader. Kostnaderna hamnar i slutändan hos konsumenterna. Förbättrad kommunikation är till nytta för hela branschen och möjliggör högre kundnöjdhet. Studien visar att när svårigheter uppstår använder sig de flesta informanterna av informell och spontan kommunikation för att diskutera problemen och finna lösningar. Vidare har behovet av fler möten och tydlig arbetsstruktur nämnts av de svarande. Därför är det viktigt att skapa en miljö som tillåter och främjar den informella kommunikationen. Kommunikation gör att personer kan dela information och förstå varandra under både formella och informella förhållanden. Resultaten rekommenderar Peab att se över sina strategier och rutiner för kommunikation i tillvalsprocessen mellan tillvalshanteraren och arbetsledaren. Strategier och rutiner rör oftast formell kommunikation men det rekommenderas att även uppmärksamma riktlinjer for informell kommunikation. Kommunikation spelar en nyckelroll vid kunskapsutbyte, hantering av osäkerhet och vid förändringar där Peab kan göra stora vinster genom förbättringar. Förbättrad kommunikation skulle även möjliggöra erfarenhetsåterföring samt implementering av ”Lean Construction” på Peab.

The purpose with this study is to identify wich stressors construction managers experience and also how they cope with them. The purpose was answered with the questions: What stressors do construction managers experience in the construction industry? What copingstrategies do they use to cope with the stressors? The study is qualitative and eight semi structural interviews was implemented. The study shows that construction managers experience lack of information, time pressure and unpredictable changes as the primary stressors. The managers used physical training, social support among family and colleagues, changing the situation and changing the feelings as primary coping strategies. / Syftet med undersökningen är att identifiera vilka stressfaktorer som arbetsledare i byggbranschen upplever samt vilka copingstrategier arbetsledarna använder för att hantera dem. Två frågeställningar besvaras för att uppnå syftet: vilka stressfaktorer upplever mellanchefer i byggbranschen? Vilka copingstrategier används för att hantera stressfaktorerna? Studien är kvalitativ med åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetsledarna upplever informationsbrist, tidspress och förändringar/förseningar som stressfaktorer. Copingstrategierna som arbetsledarna använder är träning, socialt stöd, förändring av situationen och förändring av tankar.

The purpose of this study has been to generate an understanding of experience feedback in organizations in the construction industry and examine what motivates and inhibits this. The study was conducted as an inductive qualitative interview study. In-depth interviews were consequently conducted with nine project managers in the construction industry and the data were then analyzed thematically. The data analysis resulted in three different themes: (1) Experience - organizational but person-dependent, (2) Personal drive or an imposed requirement and (3) The desire to move forward. The results showed that the structure of organizations' feedback on experience differs. It is more organized in some organizations and not even a requirement in others. The time perspective, the prevailing pandemic linked to the fact that much of the knowledge is person-dependent and that it is not a requirement from management are challenges that the study identifies linked to experience feedback in organizations in the construction industry. The driving force to share their experiences with colleagues that has been distinguished as the most prominent is the desire to make it easier for colleagues in the future and that the process will not have to be reinvented.

Sverige är formellt och på ytan ett jämställt land med principer och policys som förordar jämställdhet men i praktiken finns det stora brister. Den svenska arbetsmarknaden uppvisar en tydlig uppdelning mellan könen där kvinnor och män arbetar inom olika yrken. Syftet och frågeställningen med studien var att få ökade kunskaper om de normbrytande yrkesval som en grupp kvinnor har gjort genom att arbeta inom den mansdominerade byggbranschen samt varför de stannar kvar i yrket. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer och urvalet utgjordes av sju kvinnor som alla arbetar i byggbranschen. Teoretiska utgångspunkter som kön, genussystem, karriärteorier samt studier av kvinnor i mansdominerade branscher och utbildningsval har varit grunden för att förstå och analysera vårt stoff. Resultaten visar att trivsel, karriärmöjligheter inom yrket och företag som månar om sina anställda är viktiga faktorer för att kvinnorna stannar kvar i yrket. Att vara kvinna i byggbranschen är synonymt med att vara i minoritet och kopplat till det redogjorde kvinnorna för framför allt en negativ aspekt, nämligen en exkluderande jargong som flertalet har upplevt. Men trots detta trivs samtliga kvinnor med sitt yrkesval. Seglivade könsstrukturer motverkar skolans och branschens jämställdhetsarbete.

No description available.

Denna kandidatuppsats fokuserar på implementeringen av en mobilapplikation på ett företag inom byggsektorn, en industri som är eftersatt när det kommer till digitalisering. Syftet är att identifiera vad företaget kan göra annorlunda för att öka användandet och användbarheten för att vidare kunna främja den fortsatta digitaliseringen av företaget. Studien har utförts som en induktiv studie, där information har samlats in genom litteraturstudier, intervjuer, användartester samt genom webenkät för att samla in data från användarna. När den samlade teorin sedan jämförs med det insamlade resultatet, är det tydligt att användarna har en annan åsikt kring applikationens användbarhet än ledningen. Studien ger, baserad på den insamlade forskningen, ett antal förbättringsförslag för hur användaren bör involveras, vilka återfinns i slutet av kapitel fem.Även om applikation har stor potential, finns det fortfarande möjlighet till förbättring, och utmaningen ligger i att involvera användaren i utvecklingsprocessen, för att på så sätt öka applikationens användbarhet i framtiden. / This bachelor thesis focuses on the implementation of a mobile application at a company within the building sector, an industry that is behind on digitalization. The aim is to identify what the company can do differently to its usage and usability to further fortify the digitalization of the company. The study has been conducted as an inductive research, gathering information through literature studies, interviews, usability tests and by conducting surveys to gather data from the users. When comparing the gathered theories with the collected result, it is clear that the users have a different opinion about the usability of the application than the management. The study gives, based on the gathered research, a number of suggestions for improvement and for how to involve the users, and these can be found in the end of chapter five. Although the application has a lot of potential, there is still room for improvement, and the challenge lies in involving the users in the development process, to be able to increase the usability of the application in the future.

Byggbranschen är projektbaserad och för varje projekt upprättas en ”tillfällig fabrik” som ofta leder till komplexa försörjningskedjor och tillfälliga projektorganisationer. Huvudentreprenören kompletterar sin organisation med underentreprenörer som bidrar med spetskompetenser och hindrar entreprenadsumman från att skjuta i höjden. UE-kedjan är oundviklig och bidrar tyvärr inte endast med problemlösningar. Språkbarriärer, produktivitetsineffektivitet och arbetskriminalitet är sådant som uppkommer vid flertalet involverade aktörer på byggarbetsplatser, det är viktigt för huvudentreprenören att få rutiner kring hur dessa problemområden kan hanteras och motarbetas. Kontroller och uppföljningar är två arbetsmoment för att motarbeta dessa problemområden, för att kartlägga branschens utvecklingsmöjligheter kring förbättringar av dessa genomfördes studien tillsammans med NCC med referensprojektet Riksväg 25 mellan Sjöatorp och Alvesta väst.   Studiens syfte var att undersöka hur NCC arbetar med kontroller och uppföljningar av de arbetssätt, lagar, regler och villkor som är överenskomna med underentreprenör i deras byggprojekt. Målsättningen var att implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet hos både NCC och liknande aktörer i byggbranschen. För att inhämta kunskaper och skapa sig en förståelse kring ämnet genomfördes initialt litteraturstudier. Författarna insåg snabbt att ämnet är ett nytt uppkommande problem och att det var brist på tidigare studier. Vidare genomfördes intervjuer och observationer vilket vägde in faktorer som erfarenheter, åsikter och upplevelser i datainsamlingen. Metodvalet gav författarna en djupare inblick och förståelse kring ämnet samt tankar kring hur NCC skulle kunna implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet.   Resultatet visade att NCC i dagsläget har stor tillit till sina underentreprenörer och jobbar på långsiktiga relationer. Vidare konstaterades att förarbetet innan man börjar samarbeta med en underentreprenör är väl utformat och konstruerat, det finns rutiner för vad man bör kontrollera och gå igenom med företagen som ska vara på arbetsplatsen. Det konstaterades att NCC inte har några tydliga rutiner kring hur kontroller och uppföljningar ska genomföras under projektets gång.   För ett lyckat arbete kring att motarbeta arbetskriminalitet i byggbranschen krävs ett gemensamt krafttag från samtliga aktörer. Myndigheter spelar en viktig roll i frågan och kan påverka branschen, ett samarbete och gemensamt krafttag med flertalet aktörer hade påverkat ämnet till det positiva. Aktörer i branschen behöver initialt kolla ”inombords”, arbetet kring kontroller och uppföljningar för att motarbeta arbetskriminalitet behöver genomsyra hela organisationer. Interna utbildningar för att informera och utbilda personal om problematiken är lämplig för att öka medvetenheten kring ämnet. I studien framgick att en lämplig metod som motarbetar arbetskriminalitet på byggarbetsplatsen är att införa och genomföra stickprov. / The construction industry is project-based and for each project a ”temporary factory” is established, often resulting in complex supply chains and temporary project organizations. The main contractor supplements their organization with subcontractors who contribute with specialized skills and prevents the contract sum from skyrocketing. Unfortunately, the subcontractor chain not only contributes with problem-solving but also brings language barriers, productivity inefficiencies and labor crime, which occur with multiple actors involved at construction sites. It is important for the main contractor to establish routines for handling and counteracting these problem areas. Controls and follow-ups are two work processes used to counteract these issues. To identify the industry's potential for improvement in these areas, the study was conducted in collaboration with NCC, focusing on the reference project "Highway 25 between Sjöatorp and Alvesta west."  The study aimed to examine how NCC works with controls and follow-ups of work methods, laws, regulations, and conditions agreed upon with subcontractors in their construction projects. The objective was to implement an improved approach to the subject for both NCC and similar actors in the construction industry. Initially, literature studies were conducted to gather knowledge and gain an understanding of the subject. The authors quickly realized that the subject was emerging and lacked previous studies. Interviews and observations were then carried out, incorporating factors such as experiences, opinions, and perceptions into the data collection. The chosen methodology provided the authors with deeper insights and understanding of the subject, as well as thoughts on how NCC could implement an improved approach to the topic.  The results showed that NCC currently has a high level of trust in its subcontractors and works towards building long-term relationships. Furthermore, it was noted that the preparation before collaborating with a subcontractor is well designed and structured, with routines for what should be checked and reviewed with the companies present at the worksite. It was observed that NCC does not have clear procedures on how controls and follow-ups should be conducted during the project.  To successfully combat labor crime in the construction industry, a joint effort from all actors is required. Authorities play a vital role in this matter and could influence the industry. Collaboration and collective action with multiple actors would have a positive impact on the subject. Industry actors need to look "inward" initially, focusing on controls and follow-ups to counteract labor crime, which should permeate throughout their entire organizations. Internal training to inform and educate staff about the issue is suitable for increasing awareness. The study revealed that an appropriate method to counteract labor crime at construction sites is to introduce and implement random checks. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med studien har varit att undersöka om kulturen och arbetet med feedback fungerar på ett tillfredsställande sätt mellantjänstemän inom byggproduktion. Om inte, ge förslag och rekommendationer påutveckling inom området. Genom kvantitativa enkätundersökningar har vi granskat dagsläget av feedbackkulturen på tre pågående byggprojekt i Stockholmsregionen. Vi har även genomfört semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med projektens chefer och utifrån det framtagna enkätunderlaget reflekterat över resultatet. Resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna har sedan ställts mot rapportens teoretiska referensram och analyserats. Det finns ett behov av mer feedback i de tre projektensom har undersökts. Slutsatserna av resultaten är att bristerna i feedbacksystemet finns inom hur atmosfären upplevs i projekten, vilken typ av feedback som praktiseras och frekvensen mellan feedbackutbytena. Positivtbidragande områden är ledarskap från chefer, resurser som ges av företaget och förtroendet mellan kollegor. / The   purpose of this study was to examine if the culture and the practice of   feedback works in a satisfactory manner between officials within the field of   construction. If not, make suggestions and recommendations on further   development within the area. Through the quantitative survey data, we examined the current situation of the   feedback culture in three ongoing construction projects in the Stockholm region. We also conducted qualitative semi-structured interviews with project managers based on the result from the questionnaire. The results from the questionnaire survey and the interviews were then set ​​against the report's theoretical framework and analyzed. There is a need for more feedback in the three projects that have been investigated. The conclusions that can be drawn from the results are that the shortcomings of the feedback system can be found in the atmosphere experienced on the   projects, the type of feedback that is practiced and the frequency between the exchanges of feedback. Positively contributing areas are the leadership from managers, resources given by the company and the trust between colleagues.

Byggbranschen har karaktäriseras av långa, avancerade och dyra projekt med ständig förändring. Byggprojekt består temporära projektorganisationer som ofta bryts upp efter färdigställande av projektet. Byggprojekt drabbas ofta av förseningar och oförutsedda kostnader. I byggproduktion är materialförsörjningen vital, utan rätt material på rätt plats vid rätt tidpunkt kan projektet inte fortlöpa. Byggbranschen ligger enligt många studier efter i implementering av effektiv logistik på byggarbetsplatsen. Branschen försöker ta inspiration från tillverkningsindustrin genom att implementera Lean i hela processen samt inkorporera just in time materialleveranser. Denna studie syftar till att undersöka vilka kvalitetsbrister som finns kopplade till byggplatslogistik. För att öka förståelsen kring hur logistik och intransport av material på byggarbetsplatsen går till har författarna besökt fem byggarbetsplatser och fört informella samtal med personer på plats. Utöver det har intervjuer utförts med 11 representanter från det undersökta företaget med olika kopplingar till byggplatslogistik. Resultaten visar att företaget har flera kunder varav den interna beställaren som styr projektet är viktigast. Dennes förväntan av kostnadseffektivitet i projekten prioriteras högst. Detta leder till att byggproduktion prioriterar att leverera projekten i tid och inom budget. Företaget använder sig av styrande anvisningar i samtliga moment, men när det inte fungerar som planerat improviserar och löser produktionsmedarbetarna de problem som uppstår. Förbättringsarbete ses inte som ett huvudansvar utan det är frivilligt att skicka in förslag på förbättringar under projektens gång. Författarna drar slutsatsen att den interna beställaren, projektets styrande kund, idag inte kravställer kvalitet till lika stor utsträckning som kostnad och tid kopplat till intransporter. Den generella inställningen till intransporter som framkommit vid intervjuer och informella samtal vid platsbesök är att det inte är ett problem i dagsläget. För att kunna öka kvaliteten behöver förutsättningar kopplade till intransporter säkerställas i tidigt skede i samråd med berörda parter. Slutligen följer författarnas rekommendation till företaget för att öka kvaliteten vid intransporter av material på byggarbetsplatsen. För att uppnå god kvalitet och därigenom även ökat kundvärde behöver företaget planera för logistik i tidiga skeden. Företaget bör arbeta med mer kontinuerlig kunskapsöverföring samt se till att de som arbetar med projektering är medvetna om eventuella konsekvenser som material och inredning har i logistikhänseende. / The construction industry is characterized by long, advanced and expensive projects with constant change. Construction projects consist of temporary project organizations that are often broken up after completion of the project. Construction projects are often affected by delays and unforeseen costs. In construction production, the material supply is vital, without the right material in the right place at the right time, the project can not continue. According to many studies, the construction industry is behind in the implementation of efficient logistics at the construction site. The industry tries to take inspiration from the manufacturing industry by implementing Lean in the entire process and incorporating just in time material deliveries. This study aims to investigate which quality deficiencies are linked to construction site logistics. To increase the understanding of how logistics on the construction site is carried out, the authors have visited five construction sites and conducted non-formal interviews with people on site. In addition, interviews were conducted with 11 representatives from the company with various knowledge on construction site logistics. The results show that the company has several customers, of which the internal customer and its expectation of cost efficiency in the projects is given the highest priority. This leads to construction production prioritizing delivering projects on time and within budget. The company uses guiding instructions in all steps, but when it does not work, the production workers improvise and solve the problems that arise. Improvement work is not seen as a main responsibility, but it is voluntary to send in suggestions for improvements during the projects. The authors conclude that the internal customer does not demand quality to the same extent as cost and time linked to construction logistics. The general attitude to construction logistics that has emerged from interviews and informal conversations during site visits is that it is not seen as a problem. In order to increase quality, prerequisites linked to construction logistics need to be ensured at an early stage in consultation with interested parties. Finally, the authors' recommendation to the company to increase the quality when transporting materials at the construction site follows. In order to achieve good quality and thereby also increased customer value, the company needs to plan for logistics in the early stages. The company should work with more continuous knowledge transfer and ensure that designers and engineers are aware of any consequences materials and components have in terms of logistics. The company should also reflect on its governance in regards to quality, time and money.

Den ojämna könsfördelningen i byggbranschen är än idag en utmaning för att förmå kvinnor att söka sig till, samt stanna kvar i branschen. Tidigare forskning gör det tydligt att det finns ett flertal orsaker till detta och pekar på olika tillvägagångssätt för hur könsfördelningen ska behandlas. Syftet med denna studie är att, genom tre kvinnors berättelser, undersöka deras upplevelser och erfarenheter från sina arbetsliv i byggbranschen, hur de återberättar om dessa och hur de framställer sig själva i sina återgivanden. Metoden för att inhämta data för att svara på studiens frågeställningar har varit genom livsberättelseintervjuer med tre kvinnor aktiva i byggbranschen. Resultaten från livsberättelseintervjuerna analyserades genom narrativ teori, varpå livsberättelser konstruerades. Därefter genomfördes analyser av livsberättelserna i enlighet med den narrativa teorin. Resultaten visade att de tre kvinnorna, var och en för sig, har haft unika upplevelser av och erfarenheter från sina arbetsliv. Deras unika berättelser visade även på hur deras handlande, vilka emotionsuttryck, relationer, meningsskapande och därigenom deras unika identiteter uttrycks i varje livsberättelse. De slutsatser som drogs från forskningsundersökningen var bland annat att byggbranschen har genomgått en förändring idag, jämfört med förr, avseende kvinnornas arbetssituation. Resultaten delvis motbevisar, men även styrker, den allmänna uppfattningen av byggbranschen som manlig och denna nyanserade bild bör efterfrågas mer i det offentliga samtalet. / The gender imbalance in the construction industry is still a challenge for attracting and retaining women in the industry. Previous research makes it clear that there are a number of reasons for this and points to different approaches on how to address the gender imbalance. The purpose of this study has been to examine three women's experiences from their working lives in the construction industry, how they recount these, and how they portray themselves in their accounts. The method for collecting data to answer the study's questions has been through life story interviews with three women active in the construction industry. The results of the life story interviews were analyzed through narrative theory, after which life stories were constructed. The life stories were then analyzed according to the narrative theory. The results showed that the three women, individually, have had unique experiences of their working lives. Their unique stories also revealed how their actions, emotional expressions, relationships, identity expressions and thus their unique meaning-making are portrayed in each life story. The conclusions drawn from the research study were, among other things, that the construction industry has undergone a change today, compared to the past, regarding the work situation of the women. The results partly refute, but also reinforce, the general perception of the construction industry as male and this nuanced picture should be requested more in the public discourse.