Syftet med detta arbete var att undersöka läromedel och läromedelsanvändning i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen för årkurs 4-6. Tre olika läroböcker undersöktes för att se hur de förhåller sig till det centrala innehållet ”livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer” i Lgr11. Böckerna analyserades utifrån tre olika huvudkategorier och en begreppsanalys genomfördes. En enkätundersökning utfördes också för att ta reda på hur lärare använder sig av läromedel i undervisning om samma centrala innehåll. Undersökningen visade att det finns många olika sätt att använda sig av läromedel i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen. Det vanligaste är att föreläsa utifrån innehållet i boken, även olika former av läsning av läromedel samt samtal och diskussion är vanligt förekommande. En majoritet av respondenterna ansåg att deras läroböcker är väl anpassade till Lgr11. Läromedel spelar en betydande roll inom undervisning och för elevers lärande och det är därför viktigt att lärare får möjlighet att granska de läromedel de använder sig av.

Enligt tidigare forskning har förskoleklassen haft ett otydligt syfte och dess uppdrag har osynliggjorts i skolans styrdokument fram till år 2016 då verksamheten fick ett centralt innehåll. Detta har varit problematiskt för pedagogerna då det inte har funnits specifika direktiv kring vilket innehåll de ska arbeta med. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att öka kunskapen om vad som formar verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling efter implementeringen av det centrala innehållet. Metoden för studien var intervjuer där deltagarnas uttalanden analyserades med hjälp av von Wrights (1983) handlingsteori. Resultatet visade att implementeringen av det centrala innehållet tydliggjorde verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling. Resultatet fann även att flera faktorer påverkar detta arbete då läroplanen fortfarande är tolkningsbar och pedagogernas åsikter om kunskap, arbetsmetoder och innehåll har en avgörande roll för arbetet med detta.

Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna.  Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.

Bakgrund: Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till undervisningstid. Ämnets centrala innehåll styr vilket stoff som skall behandlas. Det centrala innehållet har genomgått stora förändringar gällande dess komplexitet och omfattning sen införandet på 1800-talet. Timplanen har inte utökats följaktligen. Skolverket formulerar både timplan och det centrala innehållet i kursplanen. Skolverket erbjuder inga mallar för hur en terminsplanering bör utformas för att inrymma hela det centrala innehållet i timplanen för ämnet. Uppgiften åligger läraren utifrån dennes profession. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap resonerade kring arbetet med att upprätta en terminsplanering. Hur arbetade de för att överbrygga eller hantera motsättningen mellan ett stort innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med fyra lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analys. Resultat: I lärarnas arbete med att upprätta terminsplaneringar framkommer olika strategier för att hantera motsättningen med ett stort centralt innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar. Fyra teman identifierades: kompensera för få lektionstimmar, kompromissa med innehåll, kapitulera inför rådande förhållande och kämpa för rätten till 118 timmars undervisningstid. Slutsats: Få av strategierna syftade till att överbrygga motsättningen mellan tid och innehåll. Tiden ansågs för begränsande. Genom att utöka timplanen för HKK kan lärare ges rimligare förutsättningar att inrymma hela det CI på ett sätt som gynnar likvärdighet i skolan och elevers måluppfyllelse. Detta kan även innebära positiva effekter för miljön, folkhälsan och privatekonomin. Forskning kring de ämnesspecifika utmaningarna i den här studien kan tillsammans med lärarutbildningen ge blivande lärare viktiga verktyg, för hur de kan hantera utmaningen.

Syftet med studien var att belysa huruvida förlagspublicerade läromedel i engelska låter elever i årskurs tre arbeta med delarna från det centrala innehållet i kursplanen i engelska, för att stärka sina förmågor i ämnet, samt i vilken utsträckning läromedlen omfattar alla delar från det centrala innehållet. Tre läromedel ingick i studien (Magic!, Champ och Learn English). Som analysmetod användes en kvalitativ komparativ textanalys. Resultatet visade att endast ett av de analyserade läromedlen täcker alla delar i det centrala innehållet. I två av dem saknas kopplingar till filmer, dramatiserade berättelser för barn, respektive ramsor och dikter. Alla tre läromedel bidrar däremot till att eleverna utvecklar sina förmågor inom det engelska språket, genom olika arbetsformer och arbetssätt.

Studien behandlar hur ensemblepedagoger på olika gymnasieskolor väljer undervisningsinnehåll i ensemble. Syftet var att studera om hur syftet med ensemblekurserna samt det centrala innehållet genomsyrar ensembleundervisningen som bedrivs av varje ensemblepedagog. Kurserna Ensemble 1 samt Ensemble med körsång studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Även hur ensemblepedagogernas didaktiska val formar ensembleundervisningen undersöks. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra ensemblepedagoger. Data analyserades med hjälp av den didaktiska triangeln samt en didaktisk översiktskarta. I resultatkapitlet presenterades det ensemblepedagogerna diskuterade om. Resultatet visar att en klar majoritet av ensemblepedagogerna ansåg att vissa moment i kursen Ensemble 1 och Ensemble med körsång tar mer plats än andra i deras undervisning. Sammanfattningsvis talar både deltagare i studien och tidigare forskning om vikten av samspel och repertoarkännedom. I ensemblekurserna finns det olika föreställningar om vad som är mer centralt innehåll än annat. Denna studie fördjupar sig därför i forskningsfrågor som berör hur ensemblepedagoger väljer undervisningsinnehåll i ensemblekurserna.

Tidigare forskning visar att det finns flera fördelar med att integrera kulturella inslag och naturorienterande undervisning, och kulturella inslag omnämns som centralt innehåll i Biologi, Fysik samt Kemi för Naturorienterande ämnen i Grundskolans år 4–6. I det här arbetet undersöks vilka fördelar fem lärare kan urskilja i att arbeta med kulturella inslag i undervisningen i naturorienterande ämnen, samt exempel på hur sagda lärare har använt sig av detta i tidigare undervisning. Undersökningsmaterialet består av lärarintervjuer och genom analys kunde två teman gällande vilka fördelar lärarna kunde se med det centrala innehållet urskiljas från lärarnas svar: Förståelse och Utveckling över tid. Trots att lärarna visar sig vara positiva till det centrala innehållet är det svårt att ge exempel på hur kulturella inslag kan användas i undervisningen i Naturorienterande ämnen.

Syftet med denna studie var att se hur geometri hanteras i läromedlen i årskurs 4-6. Hur läromedlen beaktar det centrala innehållet i Lgr 11, kognitiva nivåer och konkretisering. Våra huvudfrågor var: hur stödjer läromedlen inlärning av geometri, vilka skillnader och likheter finns i läromedlen utifrån de tre aspekterna. Bakgrunden till vårt arbete var att forskning visar att läromedel i matematik tenderar att ha en låg svårighetsgrad. Forskning visar även att läromedelsknuten undervisning ofta saknar konkretisering. Resultatet i denna studie visar att Mattespanarna och MatteBorgen innehåller det centrala innehållet till stora delar. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att läromedlen har en relativt låg svårighetsgrad.  Även om Mattespanarna stimulerar en högre kognitiv nivå än MatteBorgen är svårighetsgraden relativt låg. Båda läromedlen innehåller konkretisering av såväl uppgifter som beskrivningar.  Slutsatser av denna studie är att det är av vikt att läraren är medveten om det använda läromedlets fördelar och nackdelar. Det är viktigt att konkretisering kan utmana eleverna genom en högre kognitiv nivå.

Syftet med denna studie är att belysa vad utvalda läromedel presenterar inom området språklig variation med fokus på sociolekter och multietniskt ungdomsspråk. Studien undersöker vilken syn tillfrågade lärarna har på undervisningen inom språklig variation, samt hur lärare hanterar attityder till språklig variation i sin undervisning. Examensarbetet ämnar belysa betydelsen av undervisningen om språklig variation. Undersökningen utgörs dels av en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läromedel, dels av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade gymnasielärare. Undersökningens material har bearbetats med hjälp av kvalitativa innehållsanalyser. Resultaten från läromedelsanalysen visar att läroböckerna presenterar språklig variation på ett representativt sätt i relation till det centrala innehållet för Svenska 1. Resultatet från intervjuerna visar att lärare undervisar om språklig variation, med fokus på attityder till olika varieteter. Dock vittnar lärarna om att en det fortfarande finns en statusskillnad mellan de olika varieteterna. Uppfattningen om att standardspråket ses vara den varietet som är eftersträvansvärd medans det multietniska ungdomsspråket ses som en varietet som helst ska försvinna. Dock visar denna undersökning att attityder till varieteter belyser det faktum att varieteterna har olika status. Resultatet i denna studie visar att såväl läromedel som lärare framhåller vikten av variation.