Med utgångspunkt i läroplanens centrala innehåll undersöktes lärares användning och komplettering av läroboken i undervisningen. Fem svarade på en enkät kring deras användning av läroboken. Enkäterna sammanställdes i stapeldiagram och textform. Undersökningen visade att läroboken användes för olika typer av läsning, instuderingsfrågor, bilder, idébank och läsa på för egen del. Läroboken kompletterades genom att skapa eget/ta del av andra pedagogers material, utomhuspedagogik, NTA, filmer, andra läroböcker samt arbetsblad från andra läromedel. Läroboksanvändandet skiljde mellan lärarna och de olika kunskapsområdena i det centrala innehållet. Inom exempelvis året runt i naturen användes läroboken mest och kompletterades minst. Material och ämenen i vår omgivning var kunkspasområdet där flest av lärarna använde läroboken lika mycket. Kraft och rörelse samt berättelser om natur och naturvetenskap är kunskapsområdena som hade störst spridning på lärobokens användning i undervisningen. Det visade sig att flera av lärarna använde läroboken i lika stor utsträckning för planering och undervisning i de olika kunskapsområdena. Läroboken har en plats i lärarnas bokhylla och används flexibelt tillsammans med andra kompletterande läromedel.

Syftet med undersökningen handlar om att analysera ett läromedel i ämnet svenska för att se om det är möjligt att uppnå kunskapskraven för betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för svenska i årskurs 4–6 genom att enbart arbeta efter läromedlet. Om det inte skulle vara möjligt skulle vi även redovisa för vilka delar som saknas och hur det kan kompletteras. Vi avgränsade oss till ett läromedel, Liber svenska, i denna undersökning. Metoden vi använde oss av var kvalitativ deduktiv innehållsanalys med strukturerade tabeller och teorin var didaktiskt forskningsperspektiv. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att det är möjligt för eleverna att uppnå betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för årskurserna 4–6 genom att arbeta utifrån läromedlet förutsatt att läraren är uppmärksam och varierar arbetssätten till uppgifterna så som att låta eleverna skriva både för hand och på digitala enheter.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade lärare i ämnet specialidrott inriktning fotboll resonerar om bedömning och betygsättning i kursen idrottsspecialisering 1, utifrån kursens centrala innehåll om ”taktik och teknik inom specifik idrott vid träning och tävling”. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem legitimerade specialidrottslärare. Läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande arenorna: transformeringsarenan och realiseringsarenan har använts som teoretiskt ramverk för analys. I studiens resultat går det att urskilja skillnader i specialidrottslärarna beskrivningar av vad som ska behandlas i undervisningen tillika vad lärarna anser sig bedöma i kursen idrottsspecialisering 1. Resultatet visar på att lärarna ges stor frihet till personlig tolkning av ämnet specialidrott varvid faktorer som ämneskunskaper, utbildningsnivå och erfarenheter får ett stort inflytande vid lärarnas bedömningspraktik. Vidare visar resultatet att specialidrottslärarna genomgående under kursens gång arbetar med en formativ bedömningspraktik, detta kommer i uttryck i form av instruktioner och anvisningar i undervisningen samt genom fortlöpande samtal med eleverna. Vid tiden för betygsättning finns tendenser som visar på att specialidrottslärarna värderar en del av kunskapskravet högre än andra. Resultatet pekar även på att NIU-elevernas klubblagstillhörighet har ett visst inflytande över lärarnas bedömningsarbete, detta då fyra av fem specialidrottslärares utsagor går att koppla till elevernas klubblagsverksamhet.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur lärarna tolkar styrdokumenten i förhållande till hur deras undervisningen konstrueras. Vi har lagt störst fokus på hur de tolkar ämnets innehåll d.v.s. det centrala innehållet. Under våra praktikperioder har vi, efter diskussioner med varandra, lagt märke till att lärare tolkar vissa moment i det centrala innehållet på helt olika sätt. Vi har även noterat att det är ett flertal olika faktorer som spelar in när lärare ska konstruera undervisning utifrån det centrala innehållet.Våra teoretiska verktyg och utgångspunkter kom att kopplas till läroplansteorin. Inom den har vi lagt fokus på olika ramfaktorer och de olika arenor som finns när styrdokumenten ska tolkas av lärarna. Detta tillsammans med ett svävande gemensamt yrkesspråk gör tolkningsutrymmet stort. Vi har även belyst hur tidigare traditioner kan påverka ämnets undervisningsstoff.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi gjort observationer och genomfört intervjuer med fyra utbildade lärare från två olika skolor. Dessa har blivit utvalda genom vårt kontaktnät och ligger inom rimligt avstånd.Resultatet vi har fått fram visar på att lärarens bakgrund inom t.ex. föreningsidrotten, påverkar läraren när det kommer till vilket stoff som väljs ut till undervisning. Det påverkar även vilka moment i det centrala innehållet som prioriteras mer eller vilka som prioriteras mindre. Resultatet kom också fram till att de traditioner som finns på en skola, påverkar lärarens urval av aktiviteter och hur de prioriteras. Det visade sig även att de förutsättningarna läraren ges påverkar stoffet i undervisningen. Några exempel är vilken tid läraren ges, vilka materiella förutsättningar som finns och resurser såsom lokaler och närhet till naturområden. När det kommer till tolkning av begrepp visade sig att lärarna kan tolka det centrala innehållet på helt olika sätt och ändå göra rätt för sig.Slutsatsen vi kom fram till är att tolkningsutrymmet i det centrala innehållet är för stort och strävan efter ett gemensamt yrkesspråk inte är uppnått. Lärarnas tidigare bakgrund och erfarenheter påverkar vilket stoff som prioriteras i undervisningen. Förutsättningarna för lärarna på olika skolor gör att undervisningens innehåll varierar kraftigt mellan olika skolor.

ChatGPT svepte omkull oss när applikationen släpptes i slutet av november under 2022. Det talades om domedagsprofetior, oändliga möjligheter och ett område som krävde reglering då det spås förändra samhället generellt och skolan i synnerhet. Men vad innebär det egentligen för skolväsendet? Denna studie ger sig ut på en explorativ upptäckarfärd för att utforska ett ännu relativt outforskat område. Studien syftar till att ta reda på om ChatGPT kan ses som ett möjligt verktyg för lärare i deras planeringsarbete med en kurs och vad det skulle innebära för lärarrollen. Studien lutar sig mot John Biggs (1996/2011) konstruktiva länkning för att analysera planering skapad av ChatGPT och ser även till relevanta styrdokument för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Tidigare forskning som tar upp möjligheter, farhågor samt rekommendationer gällande ChatGPT avhandlas för att sedan appliceras till resultatanalys, diskussion och slutsatser. Studien visar på flera resultat där dels möjligheter som mer tid till elevstöd, ChatGPT som ett användbart bollplank och ett verktyg till att skapa en grund för en planering presenteras. Dels belyser studien också flertalet brister i användningen av ChatGPT som ett planeringsverktyg då den bland annat genererar direkt felaktig information, kan skapa en övertro till verktyget, dels generaliserar för mycket för att anta funktionen som ett komplett planeringsverktyg. Slutligen diskuteras fortsatt forskning som är direkt nödvändig för att lärarkåren ska kunna anpassa sig till vad som ser ut som den nya verkligheten.

I detta arbete undersöks niondeklassares attityder gentemot bildämnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti är ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bildämne är omdebatterat. I förhållande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans rädsla för att införliva en radikal estetik i undervisningen framstår graffiti som ämnesstoff som en välkommen didaktisk utmaning. Skeptiker menar dock att undervisning kring graffiti i skolan riskerar att uppmuntra illegalt klottrande. Med utgångspunkts i didaktikens vad-fråga reds en del av denna problematik ut. Texten syftar dels mot att undersöka om ungdomar uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen. Med litteraturens definition av graffiti, en exkluderande, extremt sluten subkultur, tycks detta långt ifrån självklart. Utifrån en andra frågeställning undersöks dessutom huruvida infölivandet av graffiti i bildundervisningen påverkar elevernas attityder till dess illegala aspekt. I arbetet redovisas resultaten av en kvantitativ enkätundersökning, genomförd vid två olika skolor i södra Sverige. En analys av dessa visar att graffiti fungerar bra som svar på didaktikens vad-fråga. Niondeklassare uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen – vilket i förlängningen kan ha potential att motivera dem i deras lärande. I arbetet konstateras dessutom att undervisning kring graffiti tycks påverka elevernas syn på dess illegala aspekt, men på så sätt att de i.o.m. undervisningen blir mer benägna att ta avstånd från illegal graffiti.

I den svenska skolan ges undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer (SSR) under både högstadiet och i gymnasiet. På skolan där undersökningen genomfördes har eleverna haft SSR-undervisning i årskurs 8 på högstadiet och på skolan ges SSR-undervisningen först i årskurs 3. Denna undervisning kan verka tillräcklig för många men på en gymnasieskola i södra Sverige finns det några ungdomar som tycker annorlunda. I och med att kunskapsområdet innefattar aspekter som många tycker är jobbiga att prata om kan det vara tabu för vissa, men det är också centralt i människans liv. Detta gör att det är ett område som borde tas upp mer under skolgången. Detta arbete undersöker vilka uppfattningar några ungdomar på en gymnasieskola har om undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer som ges under skolgången. Denna undersökning genomfördes med hjälp av intervjuer tillsammans med 8 elever. Eleverna som genomförde intervjuerna var uppdelade i fyra olika grupper där det var två elever i varje grupp. Resultatet i denna undersökning visade att elevgruppen på gymnasieskolan tyckte att undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer inte är fullt tillräcklig. Eleverna hade alltså velat ha en mer omfattande undervisning i SSR. Eleverna vill generellt ha mer undervisning i SSR eftersom de inte tycker att undervisningen är tillräcklig. Exempelvis vill eleverna ha mer undervisning i pornografi och normer eftersom de inte tycker att detta har varit prioriterat i undervisningen som de blivit tilldelade. Dock stämde inte alla elevernas uppfattningar om undervisningen överens, en elev tyckte att undervisningen var bra som den var. Efter detta genomfördes en tematisk analys på resultaten i förhållande till en del av styrdokumenten, det centrala innehållet. Elevernas uppfattningar om undervisningen jämfördes med det egentliga centrala innehållet och förslag på förbättringar framfördes. Skolverket har nyligen uppdaterat sina styrdokument, men denna uppsats kommer inte lägga en större vikt på revideringarna, dock kommer delar som är intressanta för uppsatsen nämnas.

This study concerns the education of school friluftsliv in Physical Education in upper secondary schools in Sweden. The purpose of this study was to investigate the potential influence that frame factors may have on the teaching in school friluftsliv education with a particular focus on planned teaching hours, evaluation of the central content and assessment. The study has done so by using a quantitative approach where the material has been collected through a questionnaire survey. In order to present a result from the surveys, two different analyses were made where a univariate analysis was used on the closed questions and a content analysis was used on the surveys' more open questions. The result showed that planned teaching hours, evaluation of the central content and the assessment within school friluftsliv, all varied a lot where the influences of the frame factors showed to have both positive and negative effects. The study thus reached a conclusion where the positive and negative effects made a difference in relation to the students’ conditions within school friluftsliv. Such conditions have a subsequent impact on the students’ possibilities to learn the correct abilities in relation to the curriculum and also how the students are allowed to show these abilities in relation to a certain grade. This ultimately leads to some students' more beneficial circumstances when it comes to the assessment of school friluftsliv which questions the reliability and righteousness in relation to an equivalent education.

För mig är en riktigt bra lärare någon som kan inspirera och motivera sina elever i klass-rummet och få dem att vilja utvecklas och lära sig nya saker. Till det krävs det utbildning men också erfarenhet. I skollagens första kapitel, 5§ står det att undervisningen i skolan ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 2010:800). Den vetenskapliga grunden får man som lärarstudent under utbildningen, men den beprövade erfarenheten, hur kan man ta del av den erfarenhet som redan finns?I den här studien vill jag ge en bild av hur några tekniklärare didaktiskt tar sig an sin undervisning, hur de planerar och genomför den. Syftet med studien är att undersöka hur tekniklärare i grundskolans senare år, utifrån sin beprövade erfarenhet, resonerar kring sin undervisning med avseende på val utifrån de didaktiska frågorna VAD? och HUR?.Undersökningen genomfördes med intervjuer av tre utvalda lärare i teknik samt observationer i deras klassrum. Resultatet blev tre berättelser om tre olika lärares sätt att hantera sin undervisning, en om Stina som letar efter autentiska uppgifter, en om Mikael som vill blanda mycket och en om Harald som gärna låter eleverna bygga saker.Trots att de tre lärarna i min undersökning har helt olika upplägg av sin undervisning har de alla tre samma uttalade utgångspunkt när de planerar sin undervisning: kurs-planens centrala innehåll och förmågor. Däremot skiljer det sig mellan dem hur de resonerar när de ska välja vad de ska undervisa om utifrån det centrala innehållet. Alla tre informanter är överens om att variation är viktigt, både när det gäller undervisning och bedömning av förmågorna. Jag tycker att man kan se hur respektive lärare undervisar till stor del bygger på personlig övertygelse, vad de tror på och hur de tolkar kursplanens centrala innehåll.Genom att jämföra med tidigare forskning om framgångsrik undervisning anser jag att det finns en vetenskaplig grund för att den beprövade erfarenheten som lärarna i min undersökning ger prov på till stor det kan kallas för framgångsrik.

Läsåret 2013/2014 saknar nästan var tionde elev i årskurs 6 godkänt betyg i matematik. Matematik är ett av tre ämnen som en elev behöver godkänt i för att senare under sin skolgång kunna få gymnasiebehörighet. Skolan har ett lagstadgat uppdrag att ge alla elever förutsättningar att nå godtagbara kunskapskrav och om så inte sker ska ett särskilt stöd sättas in och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram får kontinuerligt utstå en hel del kritik för att de alltför ofta brister i kvalitet. Genom en kvalitativ textanalys granskas 15 åtgärdsprogram med syfte att utveckla kunskapen kring hur arbetet med särskilt stöd i matematik skrivs fram och bearbetas. Studien visar att det finns en koppling mellan åtgärdsprogram och kunskapskrav i 22 av 29 behovsbeskrivningar i 11 av 15 åtgärdsprogram. Det saknas i fyra av 15 åtgärdsprogram helt en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd utifrån kursplanen i matematiks centrala innehållsområden och angivna förmågor. Av 38 åtgärder i åtgärdsprogrammen är sex av tydlig karaktär och resterande 32 av diffus karaktär. En klar majoritet av åtgärderna uppfyller inte kriterier om utvärderingsbarhet och konkretion som anges i Skolverkets allmänna råd. Studien visar att 26 av 38 åtgärder har en anknytning till aktuell forskning kring vad som är att betrakta som gynnsamma åtgärder för elever i matematiksvårigheter. Enbart i två av 15 åtgärdsprogram syns ett tydligt samband mellan elevens framskrivna behov och de inskrivna åtgärderna. / Academic year 2013/2014 almost every tenth student in grades 6 lacks passing grade in mathematics. Mathematics is one of the three subjects that a student needs to pass in order to later in their schooling get high school eligibility. The school has a statutory mandate to provide all students with opportunities to achieve acceptable knowledge requirements and if this is not done, a special support should be deployed and documented in an education plan. Education plans must constantly endure a lot of criticism because they do often lack in quality. Through a qualitative text analysis 15 education plans will be reviewed for the purpose of developing knowledge about how the work with special support in math are projected and processed. The study shows that there is a link between education plan and knowledge requirement in 22 of the 29 necessary descriptions in 11 of the 15 education plans. In four of the 15 education plans a description of the student's special needs based on the Mathematical Syllabuses core content and given abilities is missing entirely. Of the 38 measures in the education plans there are six with distinct character and the remaining 32 are of a diffuse character. A clear majority of the measures do not fulfill the criteria of evaluability and concreteness specified in Skolverkets general advice. The study shows that 26 of the 38 measures are related to current research on what is considered to be favorable measures for students in mathematics difficulties. Only two of the 15 education plans shows a clear connection between the students written needs and measures.