Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer. Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen. Intervjuerna genomfördes med respondenter från turistbyrån i Västerås, Västmanlands kommuner och landsting samt turistbyrån i Skinnskatteberg. Den teori uppsatsen bygger på är turism och marknadsföring, destinationsmarknadsföring och kvalitetsmärkning. Utifrån denna teori har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats. Med utgångspunkt i den genomförda analysen framkom det att Naturens Bästa inte har någon framskjuten roll i marknadsföringen av destinationer till stor del på grund av att kunskapen om kvalitetsmärkningen är dålig ute bland turistorganisationerna. Detta beror enligt vår mening på brist av information. Ytterligare en anledning är att det finns en ovilja att använda märkningen i broschyrerna. / The quality label Natures Best is committed to market experiences that are not only good for the tourist, but also for the environment.  Consumers today become more and more aware of their surrounding and the world we live in. Therefore, a quality label like Natures Best should be able to guide us to find arrangements within tourism that helps us choose arrangers that really lives up to the demands we have. The problem recognized, is that this quality label is not visible in the common marketing of destinations today. From this point of view, the purpose with this thesis is to investigate why the quality label Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations.  In our examination of why the quality labeling does not have a prominent role, we have used a qualitative method of collection in the form of personal interviews. The interviews were carried out with respondents from the tourist bureau in Västerås, “Västmanlands kommuner och landsting” and the tourist bureau in Skinnskatteberg. The theory which the thesis is based upon is tourism and marketing, destination marketing and quality labeling. The questions for the interviews and the analysis of the primary data have been formed based on this theory. With a starting point in the conducted analyze, it emerged that Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations because there is a poor knowledge about the quality label among the organizations. According to us, this is due to a lack of information. Another reason is that it exist a reluctance to use the label in the brochures.

Audit is a common concept in Sweden. This occurs in many contexts and situations and may intend a wide spectrum of areas. It might consider environment audit, amateur audit, internal auditing, external audit etc. In the business community external audit and the associated external auditor is possibly, from the general public's side, the most recognized. The external audits purposes in big features are checking limited companies economic accounting along with the board and CEO: s management. In connection with increased requirements from the market, the own ranks and a row scandals where companies consistently created misled accounting which the external audit never detected, the internal auditing has grown himself stronger as well international as in Sweden. The internal auditing will according to their instruction from the company’s management in the specific company se to that nothing of the above occurs. Instead, this function will contribute to that the company is govern in better ways with fewer mistakes and a more reliable accounting as well financial as general. A big difference between the external audit and the internal audit which this thesis basically builds on is the theoretical knowledge that one is required to posses in order to conduct external opposite internal audit. In order to conduct external audit, the auditor need to, as described in Swedish legislation, hold a certain number academic points in specified subjects. The internal auditor however doesn´t have this kind of rules to follow. So how is quality in a function is that alone works with quality assurance assured? Well, through its own world extensive interest association, IIA, The Institute of Internal Auditors agency. This association provides a certification that persons that work with internal auditing can undergo. This certification which is standardized around in the entire world, is suitable to give the internal auditor fundamental knowledge of its intention and also to seem as a quality assurance for the internal auditing around in the globe. This certification is however rather extensive and requiring for the student. In Sweden only a minority of the internal auditors has undergone it. This thesis, which examine possible factors to why internal auditors choose to undergo this certification intend to answer this fact and the result that arrives is as follows: The employer requires this. The employee wants to market her/him on the labor market, often on an international such. The employee is on the verge to start up and the lead the organization in a new internal auditing department. / Revision är ett vanligt förekommande begrepp i Sverige. Den förekommer i många sammanhang och situationer och kan avse ett vitt spektra av områden. Det kan handla om miljörevision, lekmannarevision, internrevision, externrevision etc. I den ekonomiska sfären av näringslivet är externrevision och den därtill hörande externrevisorn möjligen den, från allmänhetens sida, mest igenkända. Externrevisionen går i stora drag ut på att granska aktiebolags ekonomiska redovisning samt styrelse och VD:s löpande förvaltning av detsamma. Med anledning av höjda krav från marknaden, de egna leden samt en rad skandaler där företag konsekvent skapat vilseledande bokföring vilken revisionen inte upptäckt, har internrevisionen vuxit sig allt starkare såväl internationellt som i Sverige. Internrevisionen skall på uppdrag av företagsledningen i det specifika bolaget tillse att inget av ovanstående inträffar. Istället ska funktionen bidra till att företaget leds på ett bättre sätt med färre misstag och en mer pålitlig redovisning såväl finansiell som allmän. En skillnad mellan externrevisionen och internrevisionen vilken uppsatsen i stort bygger på är de teoretiska förkunskaper som krävs för att utöva dem. För att utöva externrevision finns det stadgat i lag och förordning att personen ska inneha ett visst antal akademiska poäng i på förhand specificerade ämnen. Internrevisorn har emellertid inte detta av lag stödda kravet. Hur kvalitetssäkras då en funktion som själva arbetar med kvalitetssäkring? Jo genom sin egen världsomfattande intresseförening, IIA, The Institute of Internal Auditors försorg. Förening tillhandahåller en certifiering vilken personer som arbetar med internrevision kan genomgå. Certifieringen är standardiserad runt om i världen och är avsedd att ge internrevisorn grundläggande kunskaper men avser även att verka som en kvalitetssäkring för internrevisionen runt om i världen. Certifieringen är emellertid tämligen omfattande och krävande för studenten och i Sverige är det endast en minoritet av internrevisorerna som genomgått den. I uppsatsen undersöks en rad tänkbara faktorer till varför internrevisorer väljer att genomå certifieringen och resultatet som framkommer är att: Arbetsgivaren ställer det som krav  Arbetstagaren vill marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden, ofta på en internationell sådan. Arbetsagaren ska starta upp och leda arbetet på en nystartad internrevisionsavdelning.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.  Studiens resultat visat att barnens delaktighet i arbetet med Grön Flagg-certifiering varierar i de olika förskolorna enligt de olika projekt som beskrevs under intervjuerna. Barnens ålder eller pedagogernas inställningar på det kompetenta barnet, påverkat utsträckningen i vilken barn gjorts delaktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Studien har visat att pedagogerna var väl medvetna om deras påverkan på barnen. De ser sina arbetsinsatser och sig själva som förebilder för barnen, men utifrån det jag funnit i min analys även för varandra för att arbete med certifieringen utvecklas. I studien gjordes ett utprövande av ämnet epigenetik samt begrepp från hjärnforskning lånades. Utifrån de olika begrepp och teorier som presenterats i studien tilldelats pedagoger rollen som primary attachment relationships samtidigt som det motiverats för pedagogers stora påverkan på barnen.

The use of dynamic positioning (DP) systems onboard vessels today is spreading to non offshore related areas such as heavy lift carriers, luxury yachts and cruise liners etc. As this technology spreads, the demand for skilled DP personnel should increase. In order to get certified, the training scheme for DP operators (DPOs) ends with 180 days of supervised DP watchkeeping experience offshore. A way to reduce the required 180 days is to attend a DP seatime reduction course. The aim of this study was to get the DP industry’s view on seatime reduction courses and also explore if there a need for speed to get certified DPOs on the market. Parties included were the Nautical Institute, International Marine Contractors Association (IMCA), one oil company, six offshore shipping companies, accredited DP centres and DPOs across the world. The results showed that although the participants in this study are aware of seatime reduction courses few companies use them regularly, but those who do express satisfaction. The DP industry’s view on seatime reduction courses is positive, however somewhat unclear. Many feel simulator courses in general are good since they can give operators experiences that will take years to achieve onboard. If they should replace seatime gained offshore was doubtful. However, the study showed that seatime reduction courses are needed, especially for trainees working onboard vessels that only occasionally use DP. It has also been recognized that trainee DPOs have a hard time obtaining the required seatime in order to apply for their DPO certificate. This indicates that even though shipping companies in this study do employ trainees, this is not done to the necessary extent. There was also expressed a certain desire to improve the DP training scheme of today in order to achieve a higher quality among DPOs. The study shows there is a need for speed to get more DPOs on the market, but not to the detriment of quality. It is advised that studies are made on DP training quality, given the importance to maintain and even raise the level of competency among DPOs. / System för dynamisk positionering (DP) ombord på fartyg sprider sig idag även till icke offshore relaterade områden såsom heavy-lift-fartyg, lyxyachter och kryssningsfartyg. I takt med att teknologin sprider sig, borde även efterfrågan på utbildad DP-personal öka. För att bli certifierad DP-operatör avslutas utbildningsprogrammet med 180 dagars handledd DP-tid som vakthavande befäl till sjöss. Ett sätt att minska de 180 dagarna är att gå en sjötidsreducerande kurs. Målet med den här undersökningen var att få DP–industrins syn på sjötidsreducerande kurser och även undersöka om det finns behov att snabba på processen att få ut certifierade DP-operatörer på marknaden. Deltagare i studien var Nautical Institute, International Marine Contractors Association (IMCA), ett oljebolag, sex offshorerederier, ackrediterade DP-center och DP-operatörer från hela världen. Resultatet visade att trots att studiens deltagare känner till sjötidsreducerande kurser så är det få företag som använder sig av dessa. De få som använder sig av kurserna tycker sig vara nöjda. DP-industrins syn på sjötidsreducerande kurser är positiva men dock oklar. Många känner generellt att simulatorkurser är bra eftersom de kan ge operatörer erfarenheter som annars kan ta år att uppnå. Om de ska ersätta sjötid var mer tveksamt. Dock visar studien att sjötidsreducerande kurser behövs, speciellt för trainees som arbetar på fartyg som bara emellanåt ligger på DP. Det har också framkommit att DP-trainees har svårt att få ihop sin sjötid som krävs för certifiering. Även om rederierna som deltog i denna studien anställer DP-trainees och erbjuder sjötid, så görs inte detta i tillräcklig omfattning. Det framfördes även en önskan om att förbättra dagens utbildningsprogram inom DP för att uppnå en högre kvalitet hos DP-operatörer. Studien visar att det finns ett behov av att snabba på processen att få ut DP-operatörer på marknaden, dock inte på bekostnad av kvaliteten. Det rekommenderas att studier av utbildningsprogrammets kvalitet görs, för att bibehålla och kanske även höja kompetensnivån hos DP-operatörer.

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset’s work procedures.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det påstås att evaluering av komplexa/sammansatta system är svårt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) är en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) används för samma ändamål. Jag har undersökt vad som är möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjälp av CC/ITSEC, dock primärt enligt CC; där fokus hela tiden vilar på ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret. Metoden som används bygger på kvalitativ och utredande analys vilken baseras på empirisk kunskap inhämtad från nyckelaktörer på marknaden samt en teoretisk referensram vilken utgörs av nyckelstandarder och för arbetet/uppsatsen relevanta dokument. Jag har undersökt SYSn och FTA vilka är två ytterst intressanta lösningar för två olika typer av evalueringssituationer vid informell evaluering. Båda lösningarna fokuserar på systemevalueringar men produktevalueringar stöds även de. SYSn och FTA är framtagna av UK:s myndighet CESG vid GCHQ. SYSn är en mer pragmatisk, kostnadseffektiv, snabb (med avseende på total evalueringstid) och flexibel lösning än existerande formella CCoch ITSEC-lösningar. Samtidigt bygger SYSn på CEM vilket gör att SYSn åtnjuter många av CC:s och CEM:s fördelar med avseende på bland annat återanvändbarhet och god struktur. SYSn erbjuder motsvarande assurans som CC: s EAL (SYS2 ≈ EAL2, SYS3 ≈ EAL3, SYS4 ≈EAL4).. Spårbarhet gällande utfall, testprocedurer, använd metodik etc. bibehålls. FTA å andra sidan är ett avsevärt snabbare evalueringsinstrument där avkall på återanvändbarhet, struktur, dokumentation och förtroende görs. FTA är en lösning vilken fokuserar på best effort och ger inga direkta garantier om assuransnivåer etc. När det är ont om tid och inget certifikat eller ett formellt utlåtande för evalueringsresultatet efterfrågas är FTA en tilltalande lösning. Evaluering genomförs i enlighet med Fast Track Assessment Methodology (FTAM).

Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC – certifierade. Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk. Den verkliga volymen var något större än den uppskattade för alla studerade virkesår. Andelen certifierade inköp låg runt 50 procent, de studerade virkesåren. Geografiskt sett var andelen PEFC - certifierade inköp större i de södra samt mellersta delarna av företagets inköpsområde än i de norra. Följande slutsatser har gjorts: - Företaget är geografiskt sett starkast i de församlingar närmast koncernens sågverk - Företaget måste satsa mer energi på att skaffa nya kontakter i de församlingar där få eller inga inköp görs - Andelen PEFC - certifierade inköp är större i södra och mellersta delarna av företagets inköpsområde - Inköparna måste bli bättre på att certifiera markägare / This report aims to get a geographic overview in which parish Derome Skog AB make many respective few purchase. How much different there is between the real and estimated volume and how big share of the purchase that are certified. Information about the wood year 2005-2007 collected and study’s from the company’s businessystem and mapprogramme. The result shows that the company has as most number of purchases the wood year 2005. Geographical has the company as most purchase in the parish nearest the groups own sawmills. The real volume was a little more than the estimated in all the year that have been study. The share of purchases that are PEFC - certified lie around 50 percent under the three study wood year. Geographical was the share of PEFC - certified purchases bigger in the south and middle of the company’s sphere of activities than in the north. Following conclusion has taken: - The company are geographical strongest in the parish close to the groups own sawmills - The company must put more energy to get new contacts in the parish there are week in - The share PEFC - certified purchase was higher in the southern and middle of the company’s sphere of activies - The inpurchaser have to get better in PEFC - certify the landowner

<p>Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC – certifierade.</p><p>Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk. Den verkliga volymen var något större än den uppskattade för alla studerade virkesår. Andelen certifierade inköp låg runt 50 procent, de studerade virkesåren. Geografiskt sett var andelen PEFC - certifierade inköp större i de södra samt mellersta delarna av företagets inköpsområde än i de norra.</p><p>Följande slutsatser har gjorts:</p><p>- Företaget är geografiskt sett starkast i de församlingar närmast koncernens sågverk</p><p>- Företaget måste satsa mer energi på att skaffa nya kontakter i de församlingar där få eller inga inköp görs</p><p>- Andelen PEFC - certifierade inköp är större i södra och mellersta delarna av företagets inköpsområde</p><p>- Inköparna måste bli bättre på att certifiera markägare</p> / <p>This report aims to get a geographic overview in which parish Derome Skog AB make many respective few purchase. How much different there is between the real and estimated volume and how big share of the purchase that are certified.</p><p>Information about the wood year 2005-2007 collected and study’s from the company’s businessystem and mapprogramme. The result shows that the company has as most number of purchases the wood year 2005. Geographical has the company as most purchase in the parish nearest the groups own sawmills. The real volume was a little more than the estimated in all the year that have been study. The share of purchases that are PEFC - certified lie around 50 percent under the three study wood year. Geographical was the share of PEFC - certified purchases bigger in the south and middle of the company’s sphere of activities than in the north.</p><p>Following conclusion has taken:</p><p>- The company are geographical strongest in the parish close to the groups own sawmills</p><p>- The company must put more energy to get new contacts in the parish there are week in</p><p>- The share PEFC - certified purchase was higher in the southern and middle of the company’s sphere of activies</p><p>- The inpurchaser have to get better in PEFC - certify the landowner</p>

This study examines the experiences of public library staff who works in an LGBTQ-profiled children’s library. The aim of the study is further to find out whether the library as an institution can challenge heteronormativity or if traditional gender identities are reproduced. I have conducted five qualitative interviews with librarians who all work in the same library, and who all work with children to some extent. The interview material is analyzed with queer theory and norm critical theories of pedagogy. These perspectives wish to critically examine heteronormativity and change what is defined as normal. The result of the study shows that the way the library works with separate rainbow shelves, where LGBTQ-themed material is gathered, is pointing out LGBTQ as something different. And although it may also shed a light on a group formerly made invisible, it is reproducing traditional gender identities and leaves heteronormativity unquestioned. By contrast, the way the librarians are working with always including LGBTQ-materials in programming as storytimes and book presentations, is challenging the dominant position of heterosexuality. It is also shown that the way the library staff has developed their written and oral communication with the patrons, including using the gender neutral pronomina ”hen” and alternatives to ”mom and dad”, is increasing the possibilities of an inclusive reception in the library. The oral communication is for various reasons not always used though. In conclusion the interviews show that the librarians are positive to working with LGBTQ-issues although they sometimes tend to forget. The study further concludes that the library’s way of working with LGBTQ-issues is both reproducing traditional gender identities, and challenging heteronormative structures. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna. Our main source of information has been through interviews with four individuals who have been involved in or has experience of the certification-process. As a theoretical framework we used queer-theory to understand how a normcritical perspective can influence the daily work in the library. The results showed that the certification has made the library staff aware of the social norms they have been replicate. We have come to the conclusion that the certification is a good entrance for public libraries to start implementing a normcritical view in their daily work for inclusion of a wide range of minority groups.