Det råder en ständig ökad konkurrens på marknaden där både kunder och teknisk utvecklingställer allt högre krav på både produkter och tjänster. Genom den ökade konkurrensen läggs det allt större vikt vid att tala om företags kvalitetssystem och en del kunder kräver att derasleverantörer ska ha ett certifierat kvalitetsledningssystem. Ett av de vanligaste kvalitetsutvecklingskoncepten är ISO 9001 och det är idag det enda system som går attcertifiera. Denna studie är baserad på en komparation mellan tre tryckerier och två mediebyråer med syfte ta reda på vilka effekter en certifiering enligt ISO 9001 kan ha på ett medieföretag. Resultatet är grundat på åtta kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät till medarbetarna på studiens företag. Resultatet indikerar att en certifiering inte innebär självklara kvalitetshöjande effekter. Vid en jämförelse mellan likvärdiga certifierade och icke-certifierade företag visar studien att arbetet med kundtillfredsställelse, ständiga förbättringar och medarbetarnas delaktighet snarare beror på ett organisatoriskt beteende än på en certifiering. Studiens slutsats är att det krävs avsatta resurser och att skapa delaktighet i hela företaget för att uppnå en lyckad certifiering där ISO 9001 blir mer än bara dokumentation och ett diplom på väggen. / There is a constant increased competition in the market where both customers and technological development sets increasingly higher demands on both products and services. Through the increased competition, there is a growing importance to talk about the company's quality system. Some customers require their suppliers to have a certified quality management system. One of the common quality concepts are ISO 9001 and it is today the only system that can be certified. This study is based on a comparison between three printing houses and two media agencies with the aim to find out which effects an ISO 9001 certification can have on a media company. The result is based on eight qualitative interviews and a quantitative survey of the employees in the studied companies. The result indicates that a certification does not mean obviously quality-enhancing effects. In a comparison between comparable certified and non-certified companies, the study shows that the customer satisfaction, continuous improvement and employee participation rather depends on an organizational behavior than a certification. The study concludes that resources must be added and in addition it is very important to create participation throughout the company to achieve a successful certification. This contributes that the meaning of ISO 9001 becomes more than just documentation and a diploma on the wall.

Obligationer är grundläggande för kapitalmarknadens funktion, och på senare tid kräver investerare möjligheten att diversifiera sina portföljer utefter miljömässiga och klimatfrämjande ändamål. Gröna obligationer omfattas av osäkerheter som exempelvis risker för greenwashing och obefintlig reglerad tillsyn över det öronmärkta kapitalet. Gröna certifieringar sägs motverka dessa risker och integreras därför i studien. Sedan gröna företagsobligationer introducerades på marknaden har det även florerat rykten om att investerare avstår en del av sin avkastning för att investera enligt sina gröna preferenser. Den gröna premien har undersökts i många utföranden, men alltför sällan på den svenska primärmarknaden. Studien använder sig av en matchningsmetod tillsammans med en hypotesprövning och korrelationsanalyser för att undersöka förekomsten av en grön premie. Matchningsparen består av likvärdiga gröna och konventionella företagsobligationer. Resultaten visar att det förekommer en svagt positiv premie för gröna obligationer och att gröna certifieringar har en stor betydelse för fortsatt marknadseffektivitet och minskad informationsasymmetri. Slutsatsen blir därmed att gröna företagsobligationer emitterade av svenska fastighetsföretag inte nämnvärt lönar sig ekonomiskt, men kommer med andra fördelar såsom en riskdiversifierad investeringsportfölj. / Bonds are fundamental to the functioning of the capital market, and more recently investors have been seeking the possibility to diversify their portfolios by making more environmental and climate conscious investments. Green bonds are accompanied by uncertainties, for example risk of greenwashing and insufficient regulations and supervision of the earmarked capital. Green certification has the possibility of minimising these risks and has therefore been integrated into this study. Since green certification has been introduced into the market, rumour has it that investing in green bonds results in losing part of one's profit margin. The green premium has been examined in many ways, but all too rarely in the Swedish primary market. To investigate if a green premium exists the study uses a matching method, together with a hypothesis test and correlation analysis. The matching method consists of equal parts of green and conventional corporate bonds.  The results show a slightly more positive premium of green bonds, and that green certification is both meaningful and important for continued market efficiency and reduced information asymmetry. The conclusion is therefore that green corporate bonds issued by Swedish real estate companies are not financially advantageous but do bring other benefits such as a risk-diversified investment portfolio.

Hållbarhets- och klimatfrågor har varit aktuella under en längre period. Inom bygg- och fastighetssektorn har miljöcertifiering av byggnader kommit att bli ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling genom att effektivisera sektorns resursanvändning och minska dess klimatpåverkan. Det har de senaste åren varit en uppåtgående trend att miljöcertifiera byggnader. Det är inte omöjligt att investerare i framtiden kommer att ställa krav på att byggnader skall vara certifierade. Utöver det ökade intresset för miljöcertifieringar har det även uppkommit ett intresse kring certifiering av smarta byggnader. I februari 2017 började exempelvis EU-kommissionen att utveckla “Smart Readiness Indicator” vilken är tänkt att användas för att gradera hur smart en byggnad är. Syftet med uppsatsen är att ta fram faktorer som kan påverka viljan att investera i en certifiering som är inriktad på hur “smart” en byggnad är. En kvalitativ litteraturstudie samt en semistrukturerad intervju på distans har genomförts för att uppfylla uppsatsens syfte. Av litteraturstudien har det framkommit att smarta byggnader till stor del skapar liknande värden som miljöcertifierade byggnader gör, men att det i smarta byggnader även uppstår nya möjligheter till värdeskapande. Det har även från intervjuer framgått att det kommer påtryckningar från samhället och myndigheter som kan ge incitament till smarta byggnader. I diskussionen kopplas litteraturstudie och intervjuer ihop för att förklara vad som gör en byggnad smart samt beskriva vilka värden som uppstår för smarta byggnader och därmed blir faktorer som kan påverka viljan att investera i en certifiering som är inriktad på byggnaders smarthet. Uppsatsens slutsats är att de värden som uppstår för smarta byggnader utgör faktorer som kan påverka viljan att investera i en certifiering som är inriktad på byggnaders smarthet. De uppstående värden som smarta byggnader har gemensamt med miljöcertifierade byggnader kommer inte väga lika tungt som de värden som uppstår specifikt för smarta byggnader. Påtryckningar från samhället och myndigheter kan också komma att bli en stor faktor för valet att investera i en certifiering som är inriktad på byggnaders smarthet. / Sustainability and climate issues have been a hot topic for a longer period of time. Environmental certification of buildings has come to be a tool within the construction and real estate sector to work with sustainable development by making the use of resources within the sector more effective and by reducing its impact on the climate. There has been a rising trend in environmentally certifying buildings for the past couple of years. It is not impossible that investors will demand that buildings should be certified in the future. In addition to the increased interest in environmental certifications an interest in certification of smart buildings has also arisen. For example, in February of 2017 the European Commission began to develop “Smart Readiness Indicator” which is intended to be used for rating how smart a building is. The purpose of this study is to identify factors that may affect the willingness to invest in a certification which focus on how “smart” a building is. A qualitative literature study and one semi-structured interview has been carried out to fulfill the purpose of this study. From the literature study it has emerged that smart buildings create similar values to those created by environmentally certified buildings, however smart buildings also create new opportunities for value creation. Through interviews it has also emerged that there is pressure from society and authorities that can provide incentives for smart buildings. The literature study and the information from the interviews is combined in the discussion section of this study to explain what makes a building smart and to describe what values arise for smart buildings. These values are the factors that can affect the willingness to invest in a certification which focus on the smartness of a building. The conclusion of this study is that the values that arise for smart building constitute factors that can affect the willingness to invest in a certification which focuses on the smartness of a building. The emerging values that smart buildings and environmentally certified buildings have in common will not weigh as heavily as the values that arise specifically for smart buildings. Pressure from society and authorities may also become a major factor in the choice to invest in a certification which focuses on how smart a building is.

Under det senaste decenniet har många, om inte samtliga certifieringssystem för byggnader varit utformade för att kunna certifiera utifrån en miljö- och hållbarhetsaspekt. Syftet med denna studie är därvid att undersöka i vilken utsträckning miljöcertifieringar tar hänsyn till smarta tekniker i byggnader och om det finns plats för ett nytt certifieringssystem för smarta byggnader. Studien jämförde tidigare forskning rörande smarta byggnader och gröna byggnader med fyra existerande certifieringssystem. Därtill genomfördes en intervju för att undersöka det potentiella behovet av certifieringssystem för smarta byggnader. Studien påvisade att det i dagsläget är möjligt att certifiera smarta byggnader men då ur en miljöaspekt vilket leder till att information om byggnadens digitala funktioner och komponenter inte nådde ut till marknaden. Därtill framkom det genom studien att utmaningen med ett certifieringssystem för smarta byggnader är att hitta lämpliga mätområden som ligger till grund för certifieringen samt hur implementeringen av ett sådant system skulle gå till. / During the last decade, many if not all building certification systems have been formed for the certification of environmental aspects only. The purpose of this study was therefore to examine to what extent environmental certifications take smart solutions into consideration and to see if there was room for a new certification system for smart buildings. Furthermore, the possible need for another certification system for smart buildings was evaluated. The study compared previous research in smart buildings and green buildings in relation with four existing certification systems. An interview was conducted to investigate the possible need for a certification system for smart buildings. The study found that it is possible to certify smart buildings today but primarily in an environmental aspect which leads to a loss of information about the buildings that never reach the market. Additionally, the study concluded that the challenge in smart certifications is to find appropriate measurements and how the implementation itself should be conducted.

This study focuses on LGBTQI related descriptors for fiction in Libris catalog from a knowledge organizational point of view, specifically domain analysis. It investigates how descriptors related to the LGBTQI-community are used, what different perspectives and points of views may have influenced how they are assigned, and whether it is possible to shed light on LGBTQI-certified and uncertified public libraries degrees of subject knowledge. Previous research indicates that in the absence of a guiding policy regarding intersectional collection development, libraries LGBTQI content consist mostly of representation for the white, gay, adult, male experience. A quantitative content analysis of 18 certified and 24 uncertified swedish public libraries collections showed that ”lesbian women” is the most used descriptor, but it is uncertain whether this group is the most represented one or if it is simply more visible due to the fact that it goes against the norm. The results also showed lacking representation in some areas in relation to descriptors. When it comes to certified and uncertified libraries we did not see any major differences in their work with the descriptors.

The thesis explores how social responsibility is addressed by firms importing certified organic food from developing countries to Sweden. The approaches to social responsibility of 13 Swedish firms were investigated, of which the majority were small or medium size (< 250 employees) and none belonged to the market-dominating group of grocery retailers. The results show that a majority of the firms consider social responsibility in relation with their suppliers but in view of scarce resources trust intermediary firms for follow up. Many mix ethical trading approaches focused on production conditions, and fair trade initiatives focused on community development. Companies experience uncertainty as to whether organic certification that includes requirements for social responsibility will render a higher price premium. The co-existence of multiple social schemes related to organic trade enables flexibility but in some cases resulted in a perception of subjectivity and differentiation of control measures, which risks to result in a loss of systemic trust. Working through intermediaries has benefits but at the same time leads to the loss of connection to the place and people that the social responsibility targets. Organic certification schemes need to be clearer about the scope and purpose of included social aspects. Further research is needed to understand and compare the social effects and differences at farm or factory level, in relation to the four identified approaches to social responsibility in organic trade. The four approaches were:  organic certification according to a standard with social requirements, combining organic certification according to minimum production standard either with a separate social label, or with a business supplier code of conduct, or finally the belief that conversion to organic farming will automatically bring about social benefits. / Uppsatsen undersöker hur företag som importerar certifierade ekologiska livsmedel från utvecklingsländer arbetar med socialt ansvar. 13 svenska firmor intervjuades om sina förhållningssätt, varav de flesta var små eller medelstora (<250 anställda) och ingen tillhörde de marknadsdominerade dagligvaruhandelskedjorna. Resultaten visar att en majoritet av företagen tar upp socialt ansvar med sina underleverantörer, men då resurserna är begränsade handlar de flesta via mellanhänder som också ansvarar för uppföljningen. Företagen upplever en osäkerhet kring om ekologisk certifiering som inkluderar socialt ansvar berättigar till ett högre pris på varan. Förekomsten av olika sociala program relaterat till ekologisk produktion möjliggör flexibilitet men uppfattas också av vissa som subjektivt och oklart i fråga om kontrollmekanismerna. Detta riskerar att minska tilliten till systemet. Det har fördelar att arbeta via mellanhänder men samtidigt förloras den direkta kopplingen till platsen för produktionen och till producenterna. Ytterligare forskning behövs för att förstå och jämföra vilka sociala effekter och olikheter på producentnivå som kan uppnås med de fyra identiferade förhållningssätten till socialt ansvar: Ekologisk certifiering enligt en standard som innehåller socialt ansvar, en kombination av minimistandard för ekologisk produktion och separat social certifiering eller kombinerad med företagets egen sociala uppförandekod, och slutligen synsättet att ekologisk produktion automatiskt resulterar i bättre sociala förutsättningar

The aim of this paper is to answer the questions ”What opinions do LGBT-youth have about libraries?” and ”What are LGBT-youths thoughts on the treatment they get at libraries?”. The theories that are used are the queer theory and norm criticism. The method that is used is interviews with LGBT-youth. The study shows that there is very little LGBT-themed media in libraries, especially media about less wellknown identities. It also shows that the treatment LGBT-youth gets at libraries generally is neutral. The concept of a seperate place in the library to keep the LGBT-themed media is debated between the people that were interviewed. Some think it is a good idea, this way the media would be easier to be found. Some think it is a bad idea because that puts younger LGBT-kids in a spotlight that they may not be ready for. Something that can help with this, and is also discussed, is a LGBTqualification libraries can get from RSFL, even if this also has both good and bad qualities.

<p>Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av<strong> </strong>personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen. Intervjuerna genomfördes med respondenter från turistbyrån i Västerås, Västmanlands kommuner och landsting samt turistbyrån i Skinnskatteberg. Den teori uppsatsen bygger på är turism och marknadsföring, destinationsmarknadsföring och kvalitetsmärkning. Utifrån denna teori har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats.</p><p>Med utgångspunkt i den genomförda analysen framkom det att Naturens Bästa inte har någon framskjuten roll i marknadsföringen av destinationer till stor del på grund av att kunskapen om kvalitetsmärkningen är dålig ute bland turistorganisationerna. Detta beror enligt vår mening på brist av information. Ytterligare en anledning är att det finns en ovilja att använda märkningen i broschyrerna.</p> / <p>The quality label Natures Best is committed to market experiences that are not only good for the tourist, but also for the environment.  Consumers today become more and more aware of their surrounding and the world we live in. Therefore, a quality label like Natures Best should be able to guide us to find arrangements within tourism that helps us choose arrangers that really lives up to the demands we have. The problem recognized, is that this quality label is not visible in the common marketing of destinations today. From this point of view, the purpose with this thesis is to investigate why the quality label Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations. </p><p>In our examination of why the quality labeling does not have a prominent role, we have used a qualitative method of collection in the form of personal interviews. The interviews were carried out with respondents from the tourist bureau in Västerås, “Västmanlands kommuner och landsting” and the tourist bureau in Skinnskatteberg. The theory which the thesis is based upon is<em> </em>tourism and marketing, destination marketing and quality labeling. The questions for the interviews and the analysis of the primary data have been formed based on this theory.</p><p>With a starting point in the conducted analyze, it emerged that Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations because there is a poor knowledge about the quality label among the organizations. According to us, this is due to a lack of information. Another reason is that it exist a reluctance to use the label in the brochures.</p>

<p>Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). </p><p>Det påstås att evaluering av komplexa/sammansatta system är svårt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) är en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) används för samma ändamål. Jag har undersökt vad som är möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjälp av CC/ITSEC, dock primärt enligt CC; där fokus hela tiden vilar på ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret. </p><p>Metoden som används bygger på kvalitativ och utredande analys vilken baseras på empirisk kunskap inhämtad från nyckelaktörer på marknaden samt en teoretisk referensram vilken utgörs av nyckelstandarder och för arbetet/uppsatsen relevanta dokument. </p><p>Jag har undersökt SYSn och FTA vilka är två ytterst intressanta lösningar för två olika typer av evalueringssituationer vid informell evaluering. Båda lösningarna fokuserar på systemevalueringar men produktevalueringar stöds även de. SYSn och FTA är framtagna av UK:s myndighet CESG vid GCHQ. </p><p>SYSn är en mer pragmatisk, kostnadseffektiv, snabb (med avseende på total evalueringstid) och flexibel lösning än existerande formella CCoch ITSEC-lösningar. Samtidigt bygger SYSn på CEM vilket gör att SYSn åtnjuter många av CC:s och CEM:s fördelar med avseende på bland annat återanvändbarhet och god struktur. SYSn erbjuder motsvarande assurans som CC: s EAL (SYS2 ≈ EAL2, SYS3 ≈ EAL3, SYS4 ≈EAL4).. Spårbarhet gällande utfall, testprocedurer, använd metodik etc. bibehålls. </p><p>FTA å andra sidan är ett avsevärt snabbare evalueringsinstrument där avkall på återanvändbarhet, struktur, dokumentation och förtroende görs. FTA är en lösning vilken fokuserar på best effort och ger inga direkta garantier om assuransnivåer etc. När det är ont om tid och inget certifikat eller ett formellt utlåtande för evalueringsresultatet efterfrågas är FTA en tilltalande lösning. Evaluering genomförs i enlighet med Fast Track Assessment Methodology (FTAM).</p>

<p>Audit is a common concept in Sweden. This occurs in many contexts and situations and may intend a wide spectrum of areas. It might consider environment audit, amateur audit, internal auditing, external audit etc. In the business community external audit and the associated external auditor is possibly, from the general public's side, the most recognized. The external audits purposes in big features are checking limited companies economic accounting along with the board and CEO: s management. In connection with increased requirements from the market, the own ranks and a row scandals where companies consistently created misled accounting which the external audit never detected, the internal auditing has grown himself stronger as well international as in Sweden. The internal auditing will according to their instruction from the company’s management in the specific company se to that nothing of the above occurs. Instead, this function will contribute to that the company is govern in better ways with fewer mistakes and a more reliable accounting as well financial as general. A big difference between the external audit and the internal audit which this thesis basically builds on is the theoretical knowledge that one is required to posses in order to conduct external opposite internal audit. In order to conduct external audit, the auditor need to, as described in Swedish legislation, hold a certain number academic points in specified subjects. The internal auditor however doesn´t have this kind of rules to follow. So how is quality in a function is that alone works with quality assurance assured? Well, through its own world extensive interest association, IIA, The Institute of Internal Auditors agency. This association provides a certification that persons that work with internal auditing can undergo. This certification which is standardized around in the entire world, is suitable to give the internal auditor fundamental knowledge of its intention and also to seem as a quality assurance for the internal auditing around in the globe. This certification is however rather extensive and requiring for the student. In Sweden only a minority of the internal auditors has undergone it. This thesis, which examine possible factors to why internal auditors choose to undergo this certification intend to answer this fact and the result that arrives is as follows:</p><ul><li>The employer requires this. </li><li>The employee wants to market her/him on the labor market, often on an international such. </li><li>The employee is on the verge to start up and the lead the organization in a new internal auditing department. </li></ul> / <p>Revision är ett vanligt förekommande begrepp i Sverige. Den förekommer i många sammanhang och situationer och kan avse ett vitt spektra av områden. Det kan handla om miljörevision, lekmannarevision, internrevision, externrevision etc. I den ekonomiska sfären av näringslivet är externrevision och den därtill hörande externrevisorn möjligen den, från allmänhetens sida, mest igenkända. Externrevisionen går i stora drag ut på att granska aktiebolags ekonomiska redovisning samt styrelse och VD:s löpande förvaltning av detsamma. Med anledning av höjda krav från marknaden, de egna leden samt en rad skandaler där företag konsekvent skapat vilseledande bokföring vilken revisionen inte upptäckt, har internrevisionen vuxit sig allt starkare såväl internationellt som i Sverige. Internrevisionen skall på uppdrag av företagsledningen i det specifika bolaget tillse att inget av ovanstående inträffar. Istället ska funktionen bidra till att företaget leds på ett bättre sätt med färre misstag och en mer pålitlig redovisning såväl finansiell som allmän. En skillnad mellan externrevisionen och internrevisionen vilken uppsatsen i stort bygger på är de teoretiska förkunskaper som krävs för att utöva dem. För att utöva externrevision finns det stadgat i lag och förordning att personen ska inneha ett visst antal akademiska poäng i på förhand specificerade ämnen. Internrevisorn har emellertid inte detta av lag stödda kravet. Hur kvalitetssäkras då en funktion som själva arbetar med kvalitetssäkring? Jo genom sin egen världsomfattande intresseförening, IIA, The<strong> </strong>Institute of Internal Auditors försorg. Förening tillhandahåller en certifiering vilken personer som arbetar med internrevision kan genomgå. Certifieringen är standardiserad runt om i världen och är avsedd att ge internrevisorn grundläggande kunskaper men avser även att verka som en kvalitetssäkring för internrevisionen runt om i världen. Certifieringen är emellertid tämligen omfattande och krävande för studenten och i Sverige är det endast en minoritet av internrevisorerna som genomgått den. I uppsatsen undersöks en rad tänkbara faktorer till varför internrevisorer väljer att genomå certifieringen och resultatet som framkommer är att:</p><ul><li>Arbetsgivaren ställer det som krav </li><li>Arbetstagaren vill marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden, ofta på en internationell sådan.</li><li>Arbetsagaren ska starta upp och leda arbetet på en nystartad internrevisionsavdelning. </li><p> </p></ul>