Bakgrund: Folkhälsan på landsbygden är sämre än i städer. Bristen på forskning om folkhälsa kopplat till ideellt engagemang på landsbygden är stor och eftersom över hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt skulle det kunna vara en outnyttjad resurs för det folkhälsofrämjande arbetet. Syfte: Studien undersökte ideellt engagerades upplevelser av att främja hälsa på landsbygden. Frågeställningarna har belyst ideellt engagerades upplevelser avmöjligheter och hinder för att nyttja ideellt engagemang för att främja hälsa. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare som varit ideellt engagerade i minst fem år. Innehållsanalys har använts som analysmetod och ansatsen var induktiv för att få ökad kunskap inom området. Resultat: Ideellt engagemang kunde kopplas ihop med både demokrati, socialt kapital, empowerment och KASAM. Möjligheterna som respondenterna upplevde var bland annat sociala fördelar, inflytande och påverkan i dels den engagerades liv, dels att lösa utmaningar i lokalsamhället, samarbete med kommunen samt ökad kunskap. Hinder som upplevdes var den urbana normen, bristen av stöd från kommunen samt hur engagemanget organiseras. Slutsats: Det ideella engagemanget har en viktig roll i det folkhälsofrämjande arbetet för att öka folkhälsa, demokrati, jämlikhet och på så vis bidra till ett hållbart samhälle. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Engagemang är avgörande för en fungerande demokrati, men något man aldrig kan ta för givet. I ett samhälle med ökad polarisering och där traditionella sätta att engagera sig blir alltmer avlägset så är det viktigt att förstå vad som främjar ett demokratiskt engagemang ,framför allt hos unga. Denna uppsats syftar till att undersöka om, och i så fall hur, idrottsföreningar fungerar som demokratiskola för unga. Den syftar till en fördjupad förståelse av idrottsföreningars syn på vad ett aktivt deltagande i civilsamhällets föreningsliv gör med ungas medborgerliga engagemang och demokratiska färdigheter. Många forskare har visat på föreningslivets bidrag till demokratin. Det teoretiska ramverket bygger på teorier kring föreningars bidrag till demokrati och begrepp som bland annat demokratiskola och demokratiska kompetenser. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av 10 kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt styrdokument från två nationella idrottsförbund har analyserats med kvalitativ ansats. Totalt innefattar empirin åtta lokala idrottsföreningar inom idrotterna gymnastik, friidrott, fotboll och handboll, samt två nationella förbund. I intervjuerna ger respondenterna sin bild av föreningens påverkan på unga, där de beskriver vad föreningslivet bidrar med. Uppsatsens huvudsakliga slutsats visar på att idrottsföreningar kan beskrivas som en skola i demokrati. Men föreningar har delade uppfattningar om ifall de anser att idrottsföreningar kan fungera som demokratiskola eller inte. Grunden till denna ambivalens skulle kunna komma från ett bristande demokratiskt språk inom idrottsrörelsen, eller en ovana att prata om idrottens demokratiska dimension. Detta trots att det utifrå studiens resultat att döma är högst närvarande i verksamheten. Föreningarna själva lyfter de kompetenser man får med sig i form av gemenskap, samarbete, glädje i att arbeta för och uppnå gemensamma mål, lära sig att ta ansvar m.m. Dock benämner de inte detta som demokratiska kompetenser.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

The purpose of this thesis is to analyse what risks an NGO faces when entering collaboration agreements with a corporation. This is done through a case study of Energifallet, a collaboration project between The Swedish Society for Nature Conservation and global furniture company Ikea. The project seeks to improve learning for sustainable development in Swedish schools and is funded by the corporation, which raises legitimacy questions about the independence of the NGO. By conducting contextual text analysis combined with semi-structured interviews, the study concludes that the NGO manages to keep its independence. This is due to an agonistic interorganizational relationship with the corporation, built-in independence mechanisms in the project implementation and the corporation’s political view of CSR. The results also indicate that collaborations between companies and NGOs are a new type of societal phenomenon that has the potential to bring the agenda for sustainable development forward.

Det finns många jämställdhetsmål som planeringen idag ska jobba efter, såväl globala, nationella som kommunala. Likaså finns jämställdhetsmål som planeringen av fysiska miljön kan på ett indirekt sätt bidra till att uppnå. Bland annat finns idag både en viss ojämställdhet i individers rörelsemönster, i deltagandet i det offentliga rummet och i deltagandet i planeringsprocessen och beslutsfattande. I denna uppsats studeras hur samverkan mellan civilsamhälle och planering kan bidra med ny kunskap och nya perspektiv som kan användas för att främja jämställdhetsperspektivet i planeringen. Detta görs i en fallstudie av upprustningen av Husby Centrum. I samband med upprustningen av Husby Centrum har flertalet dialoger förts. Ett av de var projektet Praxagora, där kvinnor från civilsamhället bjöds in för att delta i fem workshops om vad ett jämställdhetsperspektiv i upprustningen av centrumet skulle innebära. Resultatet visar på att samverkan kan bidra med ny kunskap, både lokal kunskap som kan bidra till nya perspektiv i planeringen, men även ny generell kunskap för de som arbetar med planering. Samverkan påverkas bland annat av vilket förtroende som finns mellan civilsamhället och planeringen i området, hur väl kommunikationen mellan aktörerna fungerar samt hur resultatet från dialogen tas till vara på. / Urban planning today has several equality goals to work toward, both international, national as well as municipal. Among other things, there is both a certain inequality in individuals’ movement patterns, in participation in the public space as well as in participation in the planning process and decision making. This essay studies how collaboration between the civil society and the planners can contribute to new knowledge and new perspectives which then can be used to promote the gender equality perspective of the urban planning. This is conducted in a case study of the renovation of Husby Centrum. In connection to the renovation of Husby Centrum, several dialogs have been conducted, as well as project, Praxagora, where women from the civil society were invited to participate in five workshops on what gender perspective in the renovation of the center could mean. The results show that collaboration can contribute with new knowledge, both local knowledge that can contribute to new perspectives in the planning, but also general knowledge for the planners. Collaboration is affected, among other things, by the level of trust that exists between the civil society and the planning in the area, how well the communication between different participating actors work, as well as in which way the results are taken care of.

I denna uppsats har vi undersökt ledarskap och motivation i ideella organisationer. Vårt syfte var att ta reda på om det krävs någon specifik ledarskapsstil för att leda arbetet i en ideell verksamhet samt om det krävs någon specifik form av motivation för att lyckas med frivilligt arbete. Vi har genom kvalitativ metod utfört nio semistrukturerade djupintervjuer med tre olika organisationer vilka har legat till grund för vårt empiriska material. Då vi inspirerats av hermeneutiken gick vi in i processen med en förförståelse som handlade om att det krävs mer av en ledare i en ideell organisation än hos ett kommersiellt företag. Vår uppfattning var att kommersiella och ideella organisationer använder sig av motivation på olika sätt då ekonomisk ersättning saknas för arbete i en ideell organisation. För att bearbeta vårt empiriska material har vi använt oss av kodning för att på ett enkelt vis få ut viktig information ur vårt utskrivna material. För att vidare analysera materialet har vi tagit hjälp av fyra vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt begreppen ledarskap, motivation och makt. Vårt resultat visar att det ledarskap som passar bäst i en ideell organisation är ett situationsanpassat ledarskap. Det krävs dock ingen specifik ledarskapsstil utan detta beror på verksamhetens syfte, värderingar samt dess arbetsform. Motivationen hos volontärer kommer främst från eget intresse, engagemang och deltagande i organisationen. Därmed bestrids den förförståelse vi gick in med då de individer som engagerar sig ideellt har ett grundat intresse för organisationens arbete och därför inte är i behov av ytterligare motivation. / In this bachelor’s thesis we have studied leadership and motivation in non-profit organizations. Our purpose was to find out if there is a specific leadership style required in a non-profit organisation and if it there is a special form of motivation needed to succeed with volunteering. We have, through qualitative method, performed nine semi-structured in-depth interviews with three different organizations, which have been the base for our empirical material. Inspired by the hermeneutics we went into the process with a pre-understanding that it requires more from a leader in a non-profit organization than it does in a commercial enterprise. Our understanding was that commercial and non-profit organizations use different ways of motivation because financial compensation is lacking in non-profit organizations. In order to process our empirical data, we used coding to easily retrieve important information from our printed material. In order to further analyze the material, we have taken the help of four scientific articles, a doctoral dissertation and the theories of leadership, motivation and power. Our result shows that the leadership that works best in a non-profit organization is a situational leadership style. However, no specific leadership style is required, it depends on the purpose of the business, its values ​​and working methods. The motivation of volunteers comes primarily from their own interest, involvement and participation in the organization. Thus, the pre-understanding we entered into is disputed, as the individuals who engage voluntarily have a basic interest in the organization's work and therefore are not in need of further motivation.

The aim of this master thesis is to investigate the ideas about functions that public libraries have in the local society. We have used the method idea analysis on four municipal library plans, to find out which ideas about library functions that frequented each plan, and what similarities and differences there were between the ideas about functions in each plan. As a theoretic base, we have used a theory about three dynamic spheres in modern society: the state market and civil society, and examined how these three spheres influence and control the library functions. We have extracted six different ideas about library functions: educational, social, economical, entertaining, serving and democratic functions. The most dominating ideas in this study are ideas that the public library should be an educating and formative institution. As the public library is a public institution depending on the state, are the most ideas of functions connected to this sphere. We can also see a tendency that the public library is a service institution that acts on the demands from users and other authorities in society. This can be a result of influence from the market, just as ideas that the public library should be engaged in economic development, though this idea is scarce in the documents analysed. The civil society is mostly represented in the social ideas, that the public library is a public meeting place and a room for recreation and entertainment. We have found these ideas in all plans but as these are of a more voluntary character are they not as visible. / Uppsatsnivå: D

Jag vill med denna uppsats belysa frågan om man i Sverige bör införa en allmän skyldighet att hjälpa nödställda. Syftet är att undersöka vilken betydelse en sådan så kallad civilkuragelag skulle kunna få för samhällsmoralen. Genom att använda mig av relevant samhällsvetenskaplig teori om bland annat medmänsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sätta frågan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att få deras perspektiv på frågan. Frågan har jag sedan analyserat utifrån deras svar och utifrån de teorier och den tidigare forskning jag använt mig av. Resultaten av intervjuerna visar att informanterna i allmänhet är skeptiskt inställda till införandet av en civilkuragelag i Sverige. Nackdelarna, bland annat risken att färre skulle våga träda fram som vittnen till brott om en civilkuragelag införs, tycks överväga fördelarna i frågan. Man kan konstatera att lagen möjligen skulle kunna stötta människors moraliska tänkande. Informanterna såg dock andra faktorer, bland annat goda förebilder och en trygg omgivning, som mer betydelsefulla för samhällsmoralen.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden.

This study is carried out during the spring of 2015 and six semi-structured interviews are conducted to form the basis of a case study. Its aim is to map and analyze the integration work performed in the municipality of Nässjö. The purpose of this study is to survey the work being performed in the municipality of Nässjö regarding integration of immigrants, and to identify crucial factors related to a potential collaboration between actors from the public sector and the civil society. - How are the chosen participants working with integration in the municipality of Nässjö? - In what way are the chosen participants currently cooperating with the public sector and the civil society in the municipality of Nässjö regarding integration? - How do the chosen participants find the idea of a joint collaboration regarding integration, between the public sector and the civil society in the municipality of Nässjö? With the use of an analyze model called “the constant comparative method”, the study compares and interprets the collected data. All of the informants are representatives of their respective establishment which either belonged to the civil society or to the public sector in the municipality of Nässjö. To assess whether the integration actors are susceptible to the idea of working collaboratively, their responses are compared to a theoretical framework called “collaborative governance”. The collected data is also set in relation to previous research regarding the situation of integration policies in Sweden. The result chapter displays the work performed by the interviewed establishments and the extent of their cooperation to improve the integration process of immigrants in the municipality. It also lists the various challenges the actors face and the possibility for one of them to have a leading role in a comprehensive and joint collaboration. The case study illuminates a reality where no common goal regarding integration exists amongst the selected actors. Complicated bureaucracy and regulations constitute discouraging factors that adversely affect the will of civil society actors to engage in collaboration with the public sector. The level of communication within the municipality is highly fragmented, it is found to be more developed within the civil society and to a lesser extent within the public sector. Finally, the case study suggests that there is no history of antagonism among the actors within the civil society. / I den pågående globala övergången till allt mer mångkulturella samhällen sker stora folkförflyttningar och effekterna av dessa blir allt tydligare för var dag. Förändringen som följer med en ökad immigration till ett mottagarland kan ibland vara svårhanterlig och i vissa fall resultera i ökad främlingsfientlighet, segregation och utanförskap. I Sverige existerar för närvarande ingen svensk nationell definition av vad integration innebär eller när denna process skulle kunna anses vara fullständig. Detta har lett till att de integrationsinsatser som görs runt om i landet kan vara både bristfälligt koordinerade och utan klara målsättningar. Via en beskrivande och kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer genomförs, granskar denna studie existerande integrationsarbete i Nässjö kommun, Småland. Fokus ligger kring ett eventuellt utvecklande av samverkan mellan den offentliga sektorn och det civila samhället i kommunen. För att identifiera existerande faktorer, vilka kan vara av relevans vid skapandet av en sådan samverkan, har sex stycken integrationsaktörer fått delge sina tankar och åsikter. Fallstudien identifierar fyra faktorer vilka kan komma att visa sig inverka på möjligheterna till en utökad samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhälle, två nationella och två lokala. De två nationella faktorerna, vilka är av försvårande karaktär, är: avsaknaden av integrationsdefinition och existerande svensk byråkrati med tillhörande regelverk. De två lokala faktorerna, vilka istället har en främjande karaktär, är: fördelaktigt kommunikationslandskap och avsaknad av tidigare motsättningar mellan aktörer i Nässjö kommun.