For the last fifty years the liberal feminist approach has been gaining grounds on the national state level, instituting women’s agencies, gender quotas and gender mainstreaming within nation states. Encouraged by larger international institutions, such as the United Nations, liberal feminism has come to be adopted broadly world-wise advocating for a close relationship between the state and the civil society (Squires, 2007 and McBride & Mazur, 2013). In the advancement of liberal feminism, questions of genuine political parity between these two actors - the state and civil society organizations - has been raised, as well as the state’s capability to promote equal change in accordance with the organizations’ many agendas and beliefs. The aim of this study is to describe and gain understanding of the political environment of the women’s rights organizations in Argentina and the possibilities and challenges that they experience in relation to this development. By using an interpretive research design and theoretical perspectives of social movement theory, this study addresses the ways in which women’s rights organizations in Argentina experience their political opportunities to participate in decision-making processes. Particularly women’s rights organizations that have experience of the state on a national, provincial and local level in Argentina and across political parties in power are addressed in this study. This study presents a novel contribution to the discussion of State Feminism concerning the subject of working from the inside or outside the state, to social movement theory with the conceptualization on political opportunity and by instantiating the discussion with a case study in which it is contextualized and tested.

Runt om i Sverige finns invandrade kvinnor som har organiserat sig genom att ingå i nätverk för att dags- och nattvandra i sitt bostadsområde. I samhället existerar stereotypa föreställningar att “invandrarkvinnor” är lågutbildade hemmafruar med många barn. Det finns även en föreställning att socioekonomiskt utsatta människor är passiva med ett obefintligt föreningsliv. Den svenska medierapporteringen från segregerade förorter handlar återkommande om en ökad kriminalitet, dödsskjutningar och andra oroligheter. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring de bakomliggande orsakerna till invandrade kvinnors organisering i nätverk för nattvandring i förorten. För att uppnå detta syfte har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två observationer med nattvandrande kvinnor i Stockholmsområdet. För att få ytterligare perspektiv kompletterade vi med två enskilda intervjuer dels i Stockholm och i Helsingborg vilka båda av dessa respondenter har anknytning till och insyn i nätverken. Materialet analyserades med hjälp av teoribegreppet socialt kapital. Vårt resultat visar att dessa kvinnogrupper är homogena när det kommer till ålder, etnicitet och hemspråk men att det även finns kvinnogrupper som organiserar sig över dessa gränser. Vi fann att den ursprungliga gemenskapen och det gemensamma hemspråket är av stor betydelse för kvinnorna. Dock tenderar detta att medföra att den homogena gruppen blir inåtblickande, isolerad och sluten för “andra”. Resultatet visar även att ur organiseringen skapas det ett “eget rum” där kvinnorna kan få vara sig själva. Organiseringen i nätverken för nattvandring stärker kvinnornas sociala kapital och främjar deras hälsa. Resultatet visar vidare att kvinnorna är en resurs inom det civila samhället vilka på eget bevåg driver ideellt socialt arbete. Vi menar att detta bör tas tillvara, särskilt av socialtjänsten som enligt lag ska främja jämlikhet i livsvillkor, öka deltagande i samhällslivet, frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. / Around Sweden there are immigrant women who have organized themselves by joining networks to organize themselves in night walking in their neighbourhood. In society there exist stereotypies imaginations “the immigrant women” as low-educated housewives with many children.  At the same time they are viewed as socio-economically disadvantaged with a non-existent association life. At the same time Swedish media reports and expresses an increase in crime, death shooting and disturbance in Sweden's segregated / polarized suburbs. We have chosen to meet immigrant women who have organized themselves in networks for night walks in their suburb. The purpose is to increase knowledge about underlying causes behind their organization. To achieve this goal, we conducted two focus group interviews as well as two observations with night-walking women in Stockholm. To gain further perspectives, we complement the observations with two individual interviews with people (both Stockholm and Helsingborg), both of which have connections to and transparency in networks in the suburb. The material was analyzed using the concept of social capital. The results showed that there are women's groups that are homogeneous regarding age, ethnicity and mother tongue. But there also exist women's groups who organize across these boundaries. We found that the original community or affinity that women have within the homogeneous group is of great importance for them. This tends to make the group look inward, separated and isolated from "others". The result shows that organization creates an "A room of one's own" where the women can be themselves. Organizers in the night-walking networks strengthen women's social capital and promote well-being. The results of the study showed that women are a valuable resource within civil society, which, on their own initiative, drives non-profit social work. We see the importance of this being utilized, chosen by the social service, which by law should promote equality in living conditions, be active participation in social life and develop the resources of individuals and groups.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur en kommun i Sverige arbetar kringatt förebygga ungdomsbrottslighet genom samverkan, hur uppfattningen avungdomsbrottslighet är av deltagarna i arbetet samt deras upplevelser av samverkan.Studien byggs på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter som deltari samverkan kring att förebygga ungdomsbrottslighet. Intervjuerna analyserades utifråntematisk analys. Vad studien har observerat var att sysselsättning och förebilder ärdominerande synsätt på hur brottslighet förhindras för ungdomar, och att detta stämmerin med insatser som finns i kommunen. Sekretess upplevdes som det största hindret isamverkan, detta eftersom socialtjänsten var bundna till sekretess vilket försvåradeåterkopplingar om individer. Relationskapande var en viktig punkt i arbete, speciellteftersom det finns en låg tilltro till myndigheter i områden i kommunen. Över lagfungerade samverkan bra där många aktörer var delaktiga. Skillnader från andra kommunersom studien har hittat var att civilsamhället var en viktig aktör inom denna kommun, därden används som en brygga för polis och socialtjänst att nå ungdomar och som ögon påområden för att skapa en bättre helhetsbild av områdena. / The purpose of this essay was to examine how a municipality in Sweden collaborates usingcooperation in preventive work around dealing with juvenile delinquency, how juveniledelinquency is seen by the actors in the collaboration and the experiences working usingcollaboration. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviewswith nine actors involved in collaboration with preventing juvenile delinquency. Theinterviews were analyzed using the method thematic analysis. The finding of the study wasthat occupation (leisure activities), and role models are the dominating views about howcrimes are prevented for youth, and that these views overlap with the kind of efforts thatare made to prevent crime in the municipality. Secrecy was seen as the main hindrance inthe collaboration, as the social service is bound by secrecy which leads to trouble regardingfeedback about individuals. Relationship building was an important part, especially sincein the areas there was a low trust towards authority. Overall, the collaboration worked well,and many actors were involved. Differences from other municipalities that the study hasfound were that civil society was an important player in this municipality, where it is usedas a bridge for police and social services to reach young people and as eyes on areas tocreate a better overall picture of the areas.

Syfte: syftet med denna undersökning är att undersöka om implementeringen av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Västerås kommun kan anses vara ett fall om kollaborativ styrning. Samt vilka hinder identifieras i arbetet nit hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: forskningsmetoden bygger på en fallstudie och kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna representerar den offentliga sektor, ideella sektor och civilsamhället från Västerås kommun. Material: allt styrdokument som används i denna undersökning är hämtat från Västerås kommuns hemsida, om deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt intervjuer med respondenter från offentlig sektor, ideell sektor och civilsamhället i Västerås kommun. Sammanfattning: analysen av styrdokument och intervjuerna resulterade i att arbetssättet i Västerås kommun mot hedersrelaterat våld och förtryck tillämpas på kollaborativ styrning. Detta beror på att kommunen, tillsammans med andra sektorer, samarbetar med varandra för att nå gemensamma mål. Samarbetet präglas främst av IOP avtal med ideella organisationer som Here 4U i detta fall. Civilsamhället är dock inte inkluderat i verkligheten som det framgår i Västerås kommuns handlingsplan i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hinder som uppstår i kommuns arbete är främst brist på resurser och ekonomiskt stöd. Forskningen avslutas med en reflektion över metod delen och förslag på vidare forskning om hedersrelaterat våld och förtryck. / Purpose: The purpose of this research is to investigate whether the implementation of the work against honor-related violence and abuse in Vasteras municipality can be considered a case of collaborative governance. And What shortcomings arise in the work against honor-related violence and abuse. Method: The research is based on case study and qualitative research interviews, where the interviewees represent different representative from the public sector, non-profit sector the civil society in Vasteras. Material: All the material used in this research has been gathered from documents from Vasteras municipality website regarding their work against honor-related violence and abuse, as well as interviews with officials and staff from other sectors in the municipality. Conclusion: The analysis of governing documents and the interviews resulted in the case of Vasteras municipality being applied to collaborative governance. This is due the municipality, together with other sectors, collaborates with each other to achieve the goals. Collaboration is mainly character by the signing of IOP agreements with non-profit organization such as Here 4U in this case. Civil sector is not sufficiently included on reality as it appears in Vasteras action plan, lack of resources and financial support has been common responded for the interviewers. The research ends with a reflation on the method section and further research on honor-related violence and abuse. / Nej

En stor del av Sveriges befolkning engagerar sig som volontärer i olika ideella organisationer och föreningar i civilsamhället. Samtidigt som ledarskapet pekas ut som en framgångsfaktor i projekt finns det tidigare forskning som visar att ledarskapet när det gäller volontärer skiljer sig från ledarskapet i vinstdrivande projekt och organisationer. Flera ledarskapsmodeller och teorier har prövats mot denna grupp för att utröna vad som kan vara ett framgångsrikt ledarskap i denna specifika kontext. Att undersöka hur det stora engagemanget i Sverige kan tillvaratas på bästa sätt genom ledarskapet är därför av yttersta intresse för såväl ideella organisationer som för samhället i stort. Syftet med studien var därför att undersöka hur projektledare i ideella organisationer upplever att det är att jobba med volontärer i ideella projekt samt vilka utmaningar de ser och hur de möter dessa. Undersökningen gjordes genom semistrukturerade djupgående intervjuer med åtta projektledare verksamma som projektledare i ideella organisationer. Materialet analyserades sedan genom tematisk analys som gav tre huvudteman: ”hitta balans mellan att vara förstående och att leva upp till intressenters krav”, ”att kratta manegen” samt ”utveckla relationer och få människor att växa”. Resultatet visar att respondenterna identifierade ett antal samstämmiga utmaningar och att de hade olika strategier för att möta dessa utmaningar genom sina sätt att leda. Det stod klart att de arbetssätt som respondenterna beskrev på flera sätt överensstämmer med ledarskapsteorin med benämningen ”servant leadership” (tjänande ledarskap). Detta kan vara en fingervisning vid rekrytering av projektledare till ideella organisationer samt som en guide för projektledare i dessa sammanhang för att uppnå goda projektresultat och en långsiktighet i organisationen. / A large part of the Swedish population is involved in volunteering in different nonprofit organisations in the civil society. While leadership is pointed out as a critical success factor in projects there are research suggesting that leading volunteers differs from leading projects in for profit organisations. Several modells and theories of leadership has been tested towards this group in trying to find out what could be a successful leadership in this specific context. Investigating how this great commitment in Sweden could be best taken care of should be of great interest not only for the organisations but for the society at large. The aim for this study is therefore to investigate how project managers in nonprofit organisations experience working with volonteers, what challenges they face and how they deal with these. The investigation was made through semistructured in-depth interviews with eight project managers working as project managers in nonprofit organisations. The material was then analysed by using thematic analysis which resulted in three main themes: ”finding the balance between being understanding and living up to stakeholders demands”, ”rake the manege” and ”developing relations and make people grow”. The result shows that the respondents identified several mutual challenges and that they had different strategies to deal with these challenges. It was clear that the approach that the respondents took in many ways respond to the leadership theory called ”servant leadership”. These findings might be a help when recruiting project managers for nonprofit organisations as well as a guide for project managers working in this context to achieve successful results and a resiliance in their organisations.

I Sverige sker varje år i genomsnitt 1500 dödsfall till följd av suicid och ungefär tio gånger fler suicidförsök. Bakgrunden till suicidala handlingar är komplex där biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer samspelar. För att effektivt kunna förebygga suicid är det viktigt att det finns en holistisk förståelse för suicidala handlingar, vilket bland annat förutsätter att offentliga aktörer samverkar med civilsamhället. Trots att det är ett prioriterat utvecklingsområde i det suicidpreventiva arbetet på lokal nivå är det förhållandevis få kommuner som samverkar med brukar- och anhörigorganisationer.  Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kommuner samverkar med brukar- och anhörigorganisationer i det suicidpreventiva arbetet. Vidare var syftet att undersöka vad som underlättat ett fungerande samverkansarbete genom att ta reda på vilka utmaningar och framgångsfaktorer samverkansparterna möter. Metod Studiedesignen var en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer med representanter från en brukar- och anhörigorganisation och kommunal verksamhet genomförts i tre kommuner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat och slutsats Kommunen och brukar-och anhörigorganisationen samverkade på både system- och verksamhetsnivå i det suicidpreventiva arbetet. Samverkansparterna upplevde att ett ömsesidigt värde och tillit, engagerade och drivna personer, strukturer för kraftsamling och nätverksbyggande och att kravställande och styrning som ger tyngd i arbetet, har underlättat samverkansarbetet. Samtidigt visade resultaten på utmaningar i att erbjuda reellt inflytande. Det är uppenbart att det även fortsättningsvis behövs fler insatser för överbrygga glappet mellan statens incitament i att arbeta holistiskt och lokala förutsättningar att omvandla detta i konkreta suicidpreventiva åtgärder. / In Sweden, an average of 1,500 deaths occur each year as a result of suicide and approximately ten times as many suicide attempts. The background to suicidal acts is complex where biological, psychological and environmental factors interact. In order to be able off effectively prevent suicide, it is important that there is a holistic understanding of suicidal acts, which requires, among other things, that public actors collaborate with civil society. Despite the fact that it is a prioritized area of ​​development in the suicide prevention work at the local level, there are relatively few municipalities that cooperate with user and family organisations. The purpose of this study was to examine in what way and to what extent municipalities collaborate with user and family organizations in suicide prevention. Furthermore, the aim was to investigate what facilitates a functioning collaborative work by finding out which challenges and success factors the collaborative parties face. Method The study design was a multiple-case study design where qualitative interviews with representatives from a user and family organization as well as municipal sector are conducted in three municipalities. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results and conclusion Municipalities and user and family organizations cooperated at both system and operational level in the suicide prevention work. The collaboration parties felt that a mutual value and trust, committed and driven people, structures for gathering power and network building and that setting demands and governance that gives weight to the work, have facilitated the collaborative work. At the same time, the results showed challenges in offering real influence. It is clear that more efforts are still needed to bridge the gap between the state's incentives to work holistically and local conditions to transform this into concrete suicide prevention measures.

Youth organizations in Sweden try to be a reliable part in the political agenda, to change and improve how the politics affect youths. This study aims to clarify how four different youth organizations work with their political questions: from hbtq-perspective and children’s rights to the right to hearing-aid and involvement in questions regarding youths. The method used for the study was both a comparative study of how the organizations work to improve and change the Swedish political agenda for the better, and interviews with the chairpersons of the four youth organizations for a bigger transparency in their methods. The results of this study are that there aren’t any strategy or method to affect and change how the political agenda works. Even though each of the four organizations are successful within their own area of expertise, it’s not always possible to apply the same methods on another organization with another structure.

The aim of the study is twofold. First, to provide a picture of what happens when groups of citizens cooperate with municipalities and administrations to produce services essential to the community, i.e., elderly care or road maintenance. Second, to compare this picture with the picture of citizens’ involvement that the civil society theories describe. This is done by comparing four different cooperation projects. The empirical material has been gathered through four qualitative case studies – two elderly care cases and two road maintenance cases – and the analytical frame has been drawn mostly from organization theory, especially the resource dependence and the institutional perspectives. In the dissertation it is shown that in the projects with less complications the processes developed in a way that balanced, to some extent, the asymmetry in the dependence relation, i.e., the resources controlled by the groups became more interesting for the administrations and municipalities. These processes did also develop in a way that made it possible for the actors to come to an agreement of what problem the project was supposed to solve. These findings covariates with how interested the municipalities and the Road Administration organizations were to participate in the cooperation projects. It also covariates with the use of institutionalized cooperation forms. The short cut of an already defined and legitimated cooperation form implied that less transaction resources had to be invested in the cooperation itself – but as a result the actors did not communicate sufficiently and therefore did not develop a mutual understanding and trust. Another finding is that both the groups and the municipalities and administrations had pragmatic motives for their involvement in the cooperation projects, which led to an organizational form that was effective for the purpose of solving the identified problem with the elderly care/road maintenance, but not for the unintended consequences described by the civil society theories. As the group of citizens really involved was small, the consequences – greater solidarity and responsibility, and a decentralized democratic process, only comprised a few, mostly resourceful, citizens. Finally, the study shows that the groups’ contributions to the democratic process were limited by their involvement in actually solving the problem in question, i.e., to build and run an elderly home or to work with the improvement of the roads. The findings suggests that the picture of citizens’ involvement often put forward in the political debate in Sweden – as both a complement to the service provided by the public sector and a way to improve the democratic process – ought to be the subject of further research.

In subsequent to Post-colonialism the African nations have dilated into different political directions. While some nations have established well-functioning democracies, others are still under authoritarian regimes. The aim of this thesis is to examine if civil society has an impact on democratic development in West Africa. Therefore the theoretical starting point is Putnam’s theory of social capital, but this study will also examine other possible causal explanations for democratic transition. This study will be based on a comparative analysis of Ghana and Guinea. Therefore these following questions will be answered: Does the civil society have any connotation in democratic development in West African countries? Has the military, international influence, socio-economic development and differences in the population affected the democratic development in Ghana and Guinea?  Which of the above factors is most beneficial for a regime change when transcending from an authoritarian rule to a civilian rule, and do they have a greater significance than the civil society? The main conclusion in this study is that civil society does not have any connotation for a regime change from authoritarian rule to a civilian rule in West Africa. The international influence is rather the most beneficial factor for such democratic development.

Denna uppsats avser att utreda om och i så fall varför folkhälsan i de postkommunistiska staterna Ryssland, Polen, Tjeckien och Estland har utvecklats olika sedan Sovjetunionens sammanbrott. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hälsoläget efter den så kallade rubelkrisen 1998. Skillnader i hälsoutveckling ställs mot å ena sidan ekonomiska - och å andra sidan sociala faktorer. Tänkbara samband mellan bland annat förväntad livslängd och bruttonationalprodukten (BNP) per capita samt inkomstfördelning prövas. Dödlighet och förväntad livslängd undersöks i respektive land för perioden 1989-2002. Mortalitetens eventuella samband med sjukdomen levercirros samt alkoholkonsumtion över samma tidsperiod analyseras. Datamaterialet är sekundärdata och en kvantitativ komparativ metod används för analysen. Data är konstruerad främst som medelvärden för ett specifikt årtal för respektive land. Materialet består således av ett populationsurval. Två olika teoretiska utgångspunkter gör anspråk på att försöka förklara problematiken med transformationen från kommunism till demokrati. Det är den nyliberala - samt den mer socialorienterade ekonomiska teorin. Dessa ställs mot varandra i början av denna uppsats. Tidigare forskningsresultat tyder på en kraftig försämring av folkhälsan efter 1989 i främst Ryssland och Estland medan Tjeckien och Polen uppvisat en positiv hälsoutveckling. Våra resultat visar att det troligtvis är sociala och psykosociala faktorer, såsom hur en familje- och arbetssituation exempelvis kan påverka en persons hälsotillstånd, som verkar vara avgörande för förståelsen av ökad ohälsa. Analysen visar vidare att en ojämn ekonomisk fördelningspolitik tillsammans med en svag institutionell infrastruktur har en stark inverkan på ovannämnda faktorer. Ryssland presenterar ett avvikande resultat i jämförelse med de tre övriga länderna för flertalet av undersökta variabler. Vi har funnit att Tjeckien och Polen står för den mest hoppingivande förändringen beträffande dödlighet och förväntad livslängd. Estland har dragits med svårigheter att komma tillrätta med landets hälsoproblematik, men har under senare år uppvisat mer positiva siffror. Ryssland representerar däremot fortsatt negativ hälsoutveckling trots en liknande ekonomisk tillväxt. Att landet så sent som år 2002 redovisar en mycket hög dödlighetsfrekvens och låg förväntad livslängd ser vi som anmärkningsvärt. Skillnader i dödlighet och förväntad livslängd mellan könen och mellan de olika länderna visade sig vara mycket stora. Det bör noteras att denna uppsats endast är inriktad på att belysa den skillnad i förväntad livslängd och dödlighet som uppkommit sedan sammanbrottet 1989 fram till 2002.