Bostadsbristen är idag ett faktum i många svenska kommuner och obalansen påbostadsmarknaden påverkar studenter. Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen ochmåste se till att den utvecklas på ett ändamålsenligt och behovsanpassat sätt. Ett sätt attmöjliggöra detta är genom att involvera ett kommunikativt planeringsideal iplaneringsprocesserna. Det kommunikativa planeringsidealet syftar till en ökad inkludering ochdialog med medborgarna för att främja en god planering. Syftet med uppsatsen är att undersökahur två universitetsstäder med olika förutsättningar arbetar med att tillhandahålla bostäder förstudenter utifrån ett kommunikativt planeringsideal. De universitetsstäder som undersökts ärJönköping och Linköping. Empiriinsamlingen har bestått av intervjuer och dokumentanalysersom kopplats samman med teori om bostadsbrist, kommunikativ planering och medborgardialog.Resultatet visar att kommunikativ planering kan användas för att skapa en ändamålsenligbostadsförsörjning för studenter. Det visar också att kommunikation, samverkan och dialog äranvändbara verktyg för att inkludera studenter i planeringsprocesserna och främja en merdemokratisk och jämlik planering. / The housing shortage is today a fact in many Swedish municipalities and the imbalance in thehousing market also affects students. The municipalities have a responsibility for housing supplyand must ensure that it is developed in an appropriate and needs-adapted manner. One way toenable this is by involving a communicative planning ideal in the planning processes. Thecommunicative planning ideal aims at increased inclusion and dialogue with citizens to promotegood planning. The purpose of the thesis is to investigate how two university cities with differentconditions work to provide housing for students based on a communicative planning ideal. Theuniversity cities surveyed are Jönköping and Linköping. The collection of empirical data hasconsisted of interviews and document analyzes that have been linked to the theory of housingshortages, communicative planning and citizen dialogues. The results of the study show thatcommunicative planning can be used to create an appropriate housing supply for students. It alsoshows that communication, collaboration and dialogue are useful tools for including students inthe planning processes and promoting more democratic and equal planning.

隨著環保運動的推展，環境影響評估制度也應運而生。然而長期以來，環評制度的發展多著重在開發行為的環境影響評估，其進行的時間點太晚、無法整體考量社經環境、缺乏累積性影響評估，也使環評制度難以發揮保護環境的效果。近年來受到重視的政策環評，則是將環評層次提升到政府的政策、計畫與方案，其評估的重點，在於整合的角度、多面向的關心並評估策略對整體國家發展的影響，過程中廣納各種意見，與公共政策緊密相關，以達到環境、經濟及社會永續發展的目標。相較於開發環評，政策環評過程中的民眾參與更加重要。然而，過去國內在政策環評的相關研究中，鮮少針對民眾參與進行研究。 本文以民眾參與為基礎，從規劃理論及審議式民主觀點中所重視的「溝通」為出發，探討各理論的理念，期望能以其為借鏡，爲我國政策環評民眾參與途徑尋得新的啟發。同時，全面檢視我國政策環評制度及實施個案，檢討制度缺失及民眾參與情形，以對我國制度提出建言。 經過檢討後發現，我國政策環評發展已超過十年，相關法令規則雖經過多次檢討修正並與世界先進國家發展趨勢相近，但實務執行案例有限，在民眾參與及社會反應情形上的評估，亦未落實，尚難見民眾參與在政策環評過程中的效果；而政策環評不論在評估時點、範疇、適用範圍或細節程度等，均與開發環評有所差異，兩者適用之民眾參與程序亦不應等同視之。本文借鏡審議式民主的落實方式，及行政程序法所賦予民眾表示意見的權利，嘗試將公民會議及聽證制度與政策環評流程結合，透過制度設計，讓一般民眾也能參與環評程序並實質對環評結果產生影響。實際作法為： 一、在政策、計畫或方案構想提出之際，即舉辦公民會議，提供公眾議題的相關資訊及討論場域。 二、結合行政程序法中「計畫確定程序之聽證」的舉行，使民眾意見透過政策環評程序納於決策之中。 最後，本文建議，未來在制度修正方面，應要能突破政策環評適用的侷限性，擴大其適用範圍，提早其進行的時間點；並且強化民眾參與機制，使其意見能在各階段發聲，納入決策，同時加強重視價值思考及追蹤管理，以使政策環評機制能更加完備。 / With the promotion of the environmental movement, environmental impact assessment (EIA) system also began to develop. However, the EIA system primarily emphasized the development process, and because the EIA was often conducted too late in the project cycle for the socio-economic environment to be considered on a larger scale, the lack of cumulative impact assessment makes it difficult for the EIA system to be effective for environmental protection. Strategic environmental assessment (SEA), which has received much attention in recent years, applies the EIA process to government policies, plans and programs. The focus of its evaluation is integrated perspectives, multi-oriented care, and the impacts of SEA on the overall national development. Integrated consideration of opinions and close association with public policies in the SEA process contribute to continuing environmental, economic, and social sustainable development. Therefore, public participation in SEA is more important than which in EIA. However, few domestic researches on public participation in SEA have been done in the past. This paper is based on public participation and written from the perspective of communication which is valued by planning theories and deliberative democracy. Through exploring the various theories, this paper intends to find a new way for which the public in Taiwan can opt to participate in the SEA. At the same time, the paper does a comprehensive review of the domestic SEA system and the implemented cases and evaluates the shortcomings of the system and the public participation in the cases to offer suggestions for the improvement of the system. Following the review, this paper finds that while the domestic SEA system has been developed for more than a decade and the related laws and regulations have been reviewed and revised numerous times to catch up with the world trend, cases of implementation of the SEA are few, and public participation and assessment of social responses have not yet been fully carried out. Moreover, since the EIA and SEA are different in terms of assessment timing, scope, or detail level, the EIA and the SEA should adopt different procedures of public participation. Referring to the practice of deliberative democracy and the Administrative Procedure Act which gives people the right to express their views, this paper attempts to combine a consensus conference, the hearing policy, and the SEA process to allow the general public to participate in the SEA process and influence decision-making. The implementations are described as the following: First, when a concept of a policy, plan or program is proposed, a consensus conference should be held promptly to provide the public with information and a forum. Second, combine the SEA and hearing with planned procedures to include the public’s feedback in decision-making. Finally, this paper suggests that when the government amends the system in the future, it should break the limitations of the SEA, expand its scope of application, conduct the SEA early in project planning, and strengthen the public participation mechanisms to include the public’s opinions at each stage of the process and in decision-making. Meanwhile, consideration of values and monitoring are strengthened to make the mechanisms more complete.

p. 1-174 / Submitted by Santiago Fabio (fabio.ssantiago@hotmail.com) on 2013-04-23T18:06:51Z No. of bitstreams: 1 5555.pdf: 1357429 bytes, checksum: 6db6b4954a8331edf2df5438d0ed6939 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Creuza Silva(mariakreuza@yahoo.com.br) on 2013-05-04T17:28:36Z (GMT) No. of bitstreams: 1 5555.pdf: 1357429 bytes, checksum: 6db6b4954a8331edf2df5438d0ed6939 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-04T17:28:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 5555.pdf: 1357429 bytes, checksum: 6db6b4954a8331edf2df5438d0ed6939 (MD5) Previous issue date: 2010 / Com o objetivo de compreender alguns dos grandes desafios vividos hoje pelo Sistema Único de Saúde (SUS), três aspectos importantes na gestão desse sistema serão abordados neste trabalho: a descentralização, a regionalização e o planejamento. Ao buscar passos que levem ao alcance de soluções para esses desafios, situando os aspectos com que o planejamento vem se desenhando no processo da gestão deste Sistema, por meio da prática ou do arcabouço normativo, constatamos que a articulação almejada entre os entes federados, por meio de um planejamento ascendente, não pode deixar de ser considerada para a consolidação do SUS, em um quadro da regionalização permeado por diversidades e dificuldades. É nesse panorama que os espaços regionais de gestão colegiada surgem, como alternativa viabilizadora do planejamento na gestão regionalizada. Para retratar o entrelaçamento: descentralização, regionalização e planejamento, procurando entender as várias correntes teórico-metodológicas que vêm orientando esse conjunto de práticas, foi realizada revisão de literatura, revisitandose conceitos, bem como do arcabouço normativo destes três aspectos no país. A partir dos limites e desafios da operacionalização das normatizações e instrumentos planejadores da regionalização, o estudo propõe uma metodologia de planejamento nos Colegiados de Gestão Regional, objetivando fortalecer a gestão neste âmbito, buscando a cooperação e compartilhamento entre gestores, de forma dialogada e consensuada. A modelagem metodológica, elaborada em consonância com os pressupostos básicos do PlanejaSUS, com os instrumentos de planejamento estadual e municipal e instrumentalizada com o planejamento estratégico-situacional, o planejamento comunicativo e analítico institucional, bem como com alguns aspectos da administração estratégica, tem como eixo estruturante a busca por um produto que configure a identidade do grupo, como espaço regional, sem perder de vista o caráter dinâmico e solidário que deve permear uma gestão compartilhada e que venha a contribuir para a conformação de uma nova roupagem para a regionalização no âmbito estadual. / Salvador

Många av våra samtida städer står inför en ökad urbanisering vilket kan leda till störrepåfrestningar och nya utmaningar för stadsplaneringen att handskas med. Smarta städer harkommit som en reaktion på den ökade komplexitet städerna står inför i samband med attfler människor kommer konkurrera om samma ytor. En av dessa komplexiteter är hurmobiliteten i städerna ska förbättras utan att äventyra andra värden. Idag sker det enintensiv utveckling av autonoma fordon vilket många tror kan vara en lösning påmobilitetsproblematiken. En identifierad problematik är den stora ovissheten, som härrörfrån de bristande erfarenheterna kring autonoma fordons effekter i staden. Denna ovisshetskapar behovet av en tvärsektoriell samverkan mellan kommunal planering ochteknikutvecklingsföretag för att åstadkomma en mer omfattande kunskapsbild.En fallstudie har genomförts i Göteborg där representanter från den kommunalaplaneringen, det privata näringslivet och konsultföretag har intervjuats. Observationsstudierhar genomförts för att få en uppfattning av hur kunskapsbildningsprocessen ser ut mellanden offentliga och privata sektorn. Detta för att få en bild av vilka utmaningar ochmöjligheter de olika aktörerna ser med en implementering av autonoma fordon i stadenslångsiktiga planering. Resultaten som har kommit fram i denna fallstudie pekar på problemsom kan uppstå när avgränsningen i ett kunskapsgenererande projekt leder till ettkunskapsbortfall. Undersökningen identifierar även den problematik som kan uppstå närolika fackspråk möts för att tillsammans generera en gemensam kunskapsbild. / Many of our contemporary cities face increased urbanization, which can lead to greaterstrains and new challenges for urban planning to deal with. Smart cities are a reaction tothe increased complexity that cities face, as more people will have to compete for the samespace. One of these complexities is how urban mobility should be improved withoutcompromising other values. Today there is an extensive development of autonomousvehicles, which many believe may be a solution to mobility issues. An identified problem isthe great uncertainty, that derives from the lack of experience regarding autonomousvehicle effects in the city. This uncertainty creates a need for cross-sectorial collaborationbetween municipal planning and technology developing companies in order to achieve amore comprehensive knowledge base.A case study has been conducted in Gothenburg where representatives from municipalplanning, private industry, and a consulting company have been interviewed. Observationshave been conducted to gain an understanding of how the knowledge-making processlooks like between the public and private sector, this to get a picture of the challenges andopportunities that the various actors identify in relations to the implementation ofautonomous vehicles in the city's long-term planning. The results that have emerged in thiscase study points to problems that may arise when the delimitation of a knowledgegeneratingproject leads to a loss of knowledge. The study also identifies issues that mayarise when different technical languages meet to mutually generate a comprehensiveknowledge base.

Uppsatsen undersöker hur makt kan förskjutas till medborgarna och ge verkligt inflytande. Forskning visar att makt finns inom planeringsprocessen och det behövs tas i beaktande för att skapa verkligt inflytande. För att undersöka detta fenomen studeras projektet Sigtuna stadsängar, ett stadsutvecklingsprojekt som genomförts med rådslag innan utförandet av detaljplan. Studien ämnar att genom intervjuer undersöka hur dialogerna var utformade och genomförda utifrån tre perspektiv: medborgare, kommun och exploatören. Intervjun användes för att jämföra svar och se hur de olika aktörerna upplevt dialogen och projektet. Vidare syftar studien med hjälp av dokumentanalys att undersöka huruvida medborgardialogen innebar ett faktiskt inflytande. Resultatet visar att det fanns en stor vilja att låta medborgarna vara delaktiga i processen där medborgarna har haft inflytande i flera steg på olika nivåer och tagit det slutgiltiga beslutet om projektet ska genomföras eller inte. I projektets slutgiltiga tekniska detaljer fanns makten hos exploatören och kommunen. / The essay examines how power can be shifted to citizens and provide real influence. Research shows that power exists within the planning process and it needs to be taken into account to create real influence. In order to investigate this phenomenon, the project Sigtuna stadsängar is studied, an urban development project that was carried out in consultation before the implementation of the detailed plan. The study aims to examine through interviews how the dialogues were designed and carried out from three perspectives: citizens, the municipality and the developer. The interview was used to compare answers and see how the different actors experienced the dialogue and the project. Furthermore, with the help of document analysis, the study aims to investigate whether the citizen dialogue meant an actual influence. The result shows that there was a great desire to let the citizens be involved in the process where the citizens have had influence in several steps at different levels and made the final decision whether the project should be implemented or not. In the final technical details of the project, the power was with the developer and the municipality.

Rådande situation med klimatförändringar och oroligheter i Europa kräver åtgärder för att kunna skifta från fossila bränslen och energikällor till mer hållbara alternativ. Elförbrukningen väntas öka signifikant i Sverige och ett alternativ för att tillgodose hållbar energi och klimatmål är utvecklingen av vindkraft. Satsningar sker alltmer på havsbaserad vindkraft eftersom det är goda vindförhållanden och mindre påverkan för människor i närområdet eftersom vindkraftverken kan placeras långt från kusten. I många fall är det projekteringsföretag, kommuner och politiker som beslutar placeringen av vindkraftverken. Ett problem som uppstår är när allmänheten anser att det uppstår störningar på grund av att vindkraftverken placeras i dess närhet och att de inte får deltaga i planeringsprocessen. Studien syftar till att hitta lämpliga platser för havsbaserad vindkraft utifrån metoderna medborgardialog och multikriterie-analys för att kunna integrera medborgarinflytande i planeringsprocessen. ”Mjuka kriterier” som ofta tas upp i sammanhang om vindkraft har tagits i beaktning och har skickats ut i en enkätundersökning för att få in vad som är viktigast för invånare i Gävle kommun. Dessa innefattar hur stor påverkan respondenterna uppfattas kunna påverkas av som till exempel ljud, utsikt och buller. Utifrån dessa kriterier fick respondenterna rangordna samtliga för att skapa en viktning till multikriterie-analysen. Beskrivande statistik på vad respondenterna är oroliga för att påverkas av vid byggnation av havsbaserad vindkraft togs fram för att styrka studiens legitimitet. Resultatet visar att det är en stor majoritet av respondenter som är positivt inställd mot vindkraft och att respondenter inte uttrycker någon signifikant oro. Metoden MKA med viktning av rank sum weights användes för att skapa olika kartor faktor- och restriktionskartor baserat på respondenternas svar samt en teknisk analys utifrån en omfattande litteraturstudie. Den tekniska analysen använder kriterier som havsdjup, avstånd till kraftstationer och hamnar som inte klassas som ”mjuka kriterier”. Resultatet visar att medborgardialogen påverkar vilken lokalisering vindkraftverken får jämfört med den tekniska analysen. En slutgiltig karta skapades för att visa var någonstans vindkraftparken kan hamna om båda delarna tillgodoses. Studien tyder på att ett större underlag för medborgardialog kunnat ge ett tydligare resultat samt att viss typ av data hade krävts för en ordentlig teknisk analys. Det nya som denna studie har utvecklat är en metod för att föra en medborgardialog gällande havsbaserad vindkraft och kvantifierat invånarnas åsikter till geografiska data. / The current situation with climate change and unrest in Europe requires measures to be able to switch from fossil fuels and energy sources to more sustainable alternatives. Electricity consumption is expected to increase significantly in Sweden and an alternative for meeting sustainable energy and climate goals is the development of wind power. Investments are increasingly being made in offshore wind power because it has adequate wind conditions and less impact for people in the immediate area since the turbines can be located far from the shore. In many cases, it is corporations, municipalities and politicians who decide on the location of the wind turbines. A problem that arises is when the public considers that disturbances occur due to the fact that the wind turbines are located in their vicinity and that they are not offered the possibility to participate in the planning process. The study aims to find suitable places for offshore wind power based on the methods citizen dialogue and multi-criteria analysis to be able to integrate citizen influence in the planning process. "Soft criteria" that are often raised in the context of wind power was taken into account and was included in a survey to address what is important for residents of Gävle municipality. These include how much impact the respondent is perceived to be affected by, such as sound, view and noise. Based on these criteria, the respondents were allowed to rank all of them in order to create a weighting for the multi-criteria analysis. Descriptive statistics based on what the respondents are worried about being affected by during the construction of offshore wind power were produced to prove the legitimacy of the study. The results show that a large majority of respondents are positive towards wind power and that respondents do not express any significant concern regarding the construction of offshore wind power. The MCA method with weighting method rank sum weights was used to create different factor and constraint maps based on the survey answers and a technical analysis based on an extensive literature study. The technical analysis uses criteria such as bathymetry, distance to power stations and ports that are not classified as "soft criteria". The results show that the citizen dialogue affects the location of the wind turbines compared to the technical analysis. A final map was created to show where the wind farm could end up if both parts are met. The study indicates that a more comprehensive citizen dialogue could have given a more concise result and that a certain type of data had been required for a more thorough technical analysis. The new thing that this study has developed is a method for conducting a citizen dialogue regarding offshore wind power and quantifying the inhabitants' opinions to geographical data.

No description available.

Förtätning beskrivs ofta som en planeringsstrategi för att uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Trots detta tenderar invånare att formera motstånd mot förtätningsåtgärder i sitt närområde. Varbergs kommun har haft en hög andel överklagade detaljplaner, vilket härrörs från att ett flertal av detaljplanerna rörde förtätningsprojekt. Uppsatsen driver därmed tesen att det existerar ett förtätningsmotstånd i Varberg. En god medborgardialog anses kunna minska ett medborgerligt motstånd och uppsatsen syftar därmed till att öka kunskapen om förtätningsmotstånd som fenomen, samt undersöka ett eventuellt samband mellan förtätningsmotstånd och medborgardialog. Därigenom bidrar uppsatsen till att stärka svenska kommuners strategiska och praktiska arbete med dessa frågor. Genom en dokument- och intervjustudie, samt en analys av dessa, bekräftar uppsatsen att ett förtätningsmotstånd förekommer i Varberg. Motståndet härrörs från projektspecifika faktorer, en brist på konsensus kring enskilda och allmänna intressen och ett kommunikativt glapp mellan kommun och allmänhet. Uppsatsen undersöker därtill vilken hänsyn som tas till invånares synpunkter i utvalda förtätningsprojekt, en frågeställning som det finns multipla svar på beroende på vilken aktör som tillfrågas. Vidare lyfter uppsatsen vikten av att invånare har möjlighet att utmana konsensus och att det tidigt i planprocessen finns utrymme för att ifrågasätta makthavare. Uppsatsen föreslår därför att kommuner ska befinna sig i utrymmet mellan motstånd och acceptans. / Densification is often described as a planning strategy to achieve social, economic, and ecological sustainability. Despite this, residents tend to form resistance to densification interventions in their neighbourhood. The municipality of Varberg has had a high proportion of appealed detailed plans, which stems from the fact that several of the detailed plans concerned densification projects. The thesis thus argues that there is resistance to densification in Varberg. A good citizen dialogue is considered to be able to reduce citizen resistance, and the thesis aims to increase knowledge about densification resistance as a phenomenon, and to investigate a possible connection between densification resistance and citizen dialogue. In this way, the thesis contributes to strengthening Swedish municipalities' strategic and practical work with these issues. Through a document and interview study, as well as an analysis of these, the thesis confirms that a densification resistance exists in Varberg. The resistance stems from project-specific factors, a lack of consensus on private and public interests, and a communication gap between the municipality and the public. The paper also examines how residents' views are taken into account in selected densification projects, a question to which there are multiple answers depending on which actor is being asked. Furthermore, the paper emphasises the importance of residents having the opportunity to challenge consensus and that space is provided early in the planning process to question those in power. The paper therefore suggests that municipalities should operate in the space between resistance and acceptance.

This study examines how well the children’s perspective is taken into account in modern day urban planning, according to professionals within the field. It highlights both positive and negative experiences of the implementation of this perspective, in order to distinguish both flaws and strengths in the current methods. The study shows that some adults still regard children’s ideas as unnecessary, and that this is caused by the misconception that children’s wishes have a tendency to be unrealistic. Despite this image still occurring, there is often a willingness to include the children’s perspective. However, the resources to do so are often lacking, resulting in an unsatisfactory inclusion of children and their thoughts, in favor of more demanding and technical perspectives. Because of this, what is phrased as a children’s perspective is sometimes rather the image of what adults believe the children want, without actually having communicated with them. The analysis furthermore shows that the children’s perspective is often considered only after issues have arisen, when important decisions have already been made. In order to emphasize the importance of the children’s perspective, the UN:s Convention of the Rights of the Child has been acknowledged as a law in Sweden. However, the actualization of UN:s convention into planning procedures is lagging, possibly because it has not been properly adapted for the planning context, and is therefore difficult to apply to real life planning. The Swedish Planning and Building Act (PBL) has however not been adapted to incorporate the values of the UN:s convention in an urban planning context. Even though PBL requires affected parties to be consulted during the planning procedures, children are not mentioned as a specific group and are therefore sometimes forgotten. The study concludes that the planning procedures today do not fully live up to the intentions of the UN:s convention. However, the development seems to be heading in the right direction, even though the change is taking time. / I denna studie undersöks, genom en nulägesanalys, hur väl yrkesverksamma planerare och BKA-konsulter upplever att barnperspektivet tas hänsyn till i dagens samhällsbyggnadsprocesser. Ambitionen är att identifiera god praxis för inkludering av barnperspektivet, genom att lyfta positiva erfarenheter av, och brister i, implementeringen av barnperspektiv i dagens planeringsarbete. Rapporten utforskar vidare till vilken grad det deltagande som sker idag upplevs leda till meningsfull förändring, och vad som kan vara anledningar till att barnperspektiv ibland fastnar i välvilliga ord i lagstiftning och styrdokument snarare än att omsättas i praktiken. Genom att belysa dessa frågor är ambitionen att rapporten ska bidra till en bättre diskussion angående inkludering av barnperspektivet i den fysiska planeringen. Synen på barn och barns deltagande lyfts under studien som problematisk. Det framgår att vissa aktörer i beslutsfattande roller har en förutfattad mening om att arbete med barnperspektiv inte är meningsfullt, eftersom man antar att barnens önskemål kommer vara orealistiska. Detta anges vara en av anledningarna bakom varför diskussioner med barn ibland inte förs, och är en bidragande faktor till att andra perspektiv ofta prioriteras högre. Trots denna bild finns det ofta en vilja att involvera barn i dagens planeringsprocesser, men det saknas i många fall resurser att kunna göra detta fullt ut. Både mer tid och ekonomiska resurser behöver avsättas för att barnperspektivet ska kunna analyseras i tillfredsställande grad. Ett resultat av det ibland otillräckliga arbetet med barnperspektiv är att mycket av det som presenteras som barnperspektiv ofta inte alls är barnens perspektiv, utan istället en bild vad vuxna tror att barnen vill ha, då man aldrig kommunicerat med barnen. En identifierad ofta motarbetande kraft sett till barnperspektivet, är dagens höga ambitioner på bostäder, kombinerat med en kommersiell planprocess, som båda tar fokus från barnperspektivet. Barnperspektivet undersöks ibland inte i tillräcklig grad i standardprojekt, utan ofta kommer ofta först in om och när problem uppstått och viktiga beslut redan fattats. Analysen visar därutöver att barnkonventionens inkorporering i dagens planeringsprocesser ligger efter, trots att barnkonventionen är antagen som svensk lag och därför bör följas. Ett problem med att lyfta in barnkonventionen som lag utan att anpassa den till en planeringskontext är dock att den blir svårapplicerad. Barnkonventionen är i sin natur generellt formulerad, vilket gör att den efter dess inkorporering blir svårtillämpad. Den säger inte så mycket eftersom den varken ställer krav eller mer specifik vägledning i planeringsfrågor. Däremot finns det sedan länge kravställning i PBL som uttrycker att samråd ska ske med berörda parter. Barn som specifik grupp nämns dock inte här och glöms därmed ofta bort, antingen avsiktligt eller omedvetet. Sammanfattningsvis visar studien på att dagens planeringsarbete inte fullt ut lever upp till barnkonventionens intentioner. Trots detta noteras att utvecklingen går i rätt riktning, om än långsamt.

No description available.