Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Title: Beach time and knowledge management – a comparative case study on the impact of beach time on IT-consulting firms’ knowledge management Background: The consulting industry has a cyclic nature, where the consultant enters and exit projects. The time between projects is called downtime (or beach time) and contractors show three approaches to this downtime: minimizing, embracing and scheduling. Consultants sell their knowledge and is in constant need of developing it. Downtime enables time for competence development. Downtime is however a rather unresearched subject and therefore there is a knowledge gap on its effect on knowledge management. Aim: The aim is to increase the understanding beach time’s impact on knowledge management. Methodology: This study is qualitative and has been conducted through a comparative case study, where interviews have been used as a method for data collection. In total, three firms within the IT-consulting industry participated in the study, resulting in seven respondents. Conclusion: The study shows that there is an additional approach to downtime and that swedish IT-consulting firms have a combination of the four identified approaches. The firms of the study have different combinations of approaches to downtime but they have in common that they all try to minimize downtime. Firms working closely with softwares show more of a scheduling approach. Firms that do not have full occupancy on their consultants can have a continuous competence development during work hours and need less planning. The study also shows that downtime is a problem for the consulting firms since the length of the downtime affects the consultant’s motivation. / Titel: Ställtid och kunskapshantering – en komparativ fallstudie om ställtidens påverkan på IT-konsultföretags kunskapshantering Inledning: Konsultbranschen har en cyklisk karaktär där konsulten går in och ut ur uppdrag. Tiden mellan uppdrag benämner vi ställtid och fristående konsulter har tre förhållningssätt till denna ställtid: minimerande, inplanerande och anammande. Konsulter säljer sin kunskap och behöver ständigt arbeta med dess förnyelse. Ställtid frigör tid för kompetensutveckling. Ställtid är dock ett ämne som väldigt få har forskat om, och därför saknas kunskap om dess påverkan på kunskapshantering. Syfte: Syftet är att öka förståelsen om ställtidens betydelse för kunskapshantering. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts genom en komparativ flerfallsstudie, där intervjuer har varit den datainsamlingsmetod som har använts. Totalt tre företag inom IT-konsultbranschen har deltagit i studien, vilket resulterar i att studien har sju respondenter. Slutsats: Studien visar att det finns ytterligare ett förhållningssätt till ställtid och att de studerade företagen har en kombination av de fyra identifierade förhållningssätten. Företagen i studien har olika kombinationer av förhållningssätt men gemensamt är att de alla försöker undvika ställtid. Företag som arbetar med en specifik programvara visar på ett mer inplanerande förhållningssätt. Företag som inte har full beläggning på sina konsulter kan ha en kontinuerlig kompetensutveckling under arbetstid och behöver mindre planering. Studien visar även att ställtiden är ett problem för konsultföretagen då ställtidens längd påverkar konsulternas motivation.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Kompetensutveckling är en viktig del i dagens föränderliga samhälle. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser kring vem och vad som styr samt driver den egna kompetensutvecklingen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där chefer från en kommunal organisation och en privat organisation har intervjuats och ett jämförande perspektiv mellan organisationerna har tagits i beaktande. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt har använts och teman identifierades utifrån chefernas upplevelser. Resultatet påvisade att den egna påverkan var den största påverkansfaktorn på chefers kompetensutveckling men att cheferna även upplevde personalens behov, HR och verksamhetens behov som betydelsefulla påverkansfaktorer. Andra utmärkande teman som uppmärksammades av cheferna som påverkansfaktorer var: den egna chefen, organisationen samt myndigheter. Ämnet kring vad som upplevs styra och driva chefers kompetensutveckling är mindre beforskat och studien bidrar till djupare förståelse och en grund för vidare forskning. / Competence development is an important part of today's changing society. The purpose of the study was to investigate managers' experiences of who and what directs and drive their competence development. The study was conducted through a qualitative method in which managers from a municipal organization and a private organization have been interviewed and a comparative perspective between the organizations has been considered. A hermeneutical approach has been used and themes were identified based on the experiences of the managers. The results showed that their own impact was the greatest factor of influence on the managers' competence development. However, they also experienced the needs of staff, HR and the business' needs as significant impact factors. Other distinctive themes that were noted by the managers as impact factors were: their own manager, the organization and the authorities. Research on what is perceived to direct and drive managers' competence development is scarce and the study contributes to deeper understanding and a foundation for further research.

Tidigare forskning visar att användandet av datorer gynnar elevers skrivande genom den hjälp de kan få av olika ordbehandlingsprogram. Forskning har också visat att det finns en risk att lärare väljer bort datorn i undervisningen om de egna kunskaperna eller det egna intresset inte tycks vara tillräckligt. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer lärare upplever påverkar dem att använda datorer i undervisningen för att utveckla elevers skrivande i åk 4-6. För att besvara studiens syfte ställs följande frågeställningar: Vad beskriver lärarna påverkar dem att använda datorer i sin undervisning? Vilka faktorer behöver, enligt lärarna, utvecklas eller förändras för att arbetet med datorer ska bli mer gynnsamt för elevernas skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie genomförd med semistrukturerade intervjuer med sex  verksamma lärare i ämnet svenska i årskurs 4-6. Studien inspireras av den sociokulturella teorin. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar. Bland annat tillgången till datorer men också lärares intresse och kunskaper. / Previous research has shown that the use of computers in education is good for students’ writing development. Research has also shown that there could be a risk that teachers choose to not use computers in education because of their own lack of knowledge and interest. The aim of this study is to explore what factors teachers experience affect them to use computers in teaching to develop students’ writing in grades 4-6. To answer this, the following questions were asked: •What do the teachers describe influence them to use computers in their teaching? • What factors, according to the teachers, need to be developed or changed in order for computer work to be more beneficial for students' writing development? This study is a qualitative study based on interviews with six teachers in the Swedish subject in grade 4-6. The study is inspired by the sociocultural perspective. The result shows that there are several factors that affect. For example, access to computers but also teachers’ interests and knowledge.

Med anledning av dagens Covid-19 pandemi har svensk arbetsmarknad drabbats hårt vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet bland ungdomar. Forskning visar att arbetslöshet har en negativ påverkan på både den enskilda individen och samhället i stort genom bland annat ökad risk för psykisk ohälsa, försummad kompetens och höga samhällskostnader. Detta påvisar vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring situationen som ungdomar som är arbetslösa befinner sig i. Syftet med studien var därför att beskriva och identifiera aspekter som skapar en meningsfull och kompetensutvecklande arbetslöshet utifrån arbetslösa ungdomars egen upplevelse. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin KASAM och den pedagogiska teorin transformativt lärande. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien bestående av sex semistrukturerade intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldersspannet 19–24 år. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket medförde i tre huvudkategorier innehållande totalt sex underkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande aspekter som skapar en trygg, hanterbar och motiverande arbetslöshet. Fortsättningsvis visade resultatet att kompetensutveckling sker både individuellt och kollektivt, vilket förutsätter dialog med andra och eget ansvar. Studiens resultat belyser också att samhället kan tillämpa mer individanpassade insatser för att främja välbefinnandet och lärandet under arbetslösheten. Slutsatsen för den här studien visar att ha individuella resurser tillsammans med stöd från samhällets instanser är viktiga för att främja kompetensutveckling och hälsa hos ungdomar som befinner sig i arbetslöshet. Slutligen kan det även vara väsentliga förutsättningar för att motverka den växande arbetslösheten och skapa en mer jämlik hälsa bland den svenska befolkningen.

Bakgrund: Allt fler patienter vårdas inom kommunal hälso- och sjukvård och sårvård upptar en stor del av den kommunalt anställda sjuksköterskans arbetstid. Undertrycksbehandling är en medicinteknisk produkt som blivit vanligare och är en effektiv metod för sårläkning. För att en sjuksköterska ska kunna använda sig av undertrycksbehandling krävs formell och reell kompetens. Syfte: Att undersöka och beskriva sjuksköterskors kompetens och behov av kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En mixad metod användes och datainsamling gjordes med hjälp av en enkätundersökning. Det insamlade kvantitativa materialet analyserades med deskriptiv och jämförande analys och den kvalitativa datan analyserades med manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av deltagarna skattade sin formella och reella kompetens lågt, och den formella kompetensen skattades lägre än den reella kompetensen. Mer än hälften av deltagarna ansåg sig behöva både formell och reell kompetensutveckling och de flesta av deltagarna ansåg att deras arbetsgivare ej erbjöd tillräcklig kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling. Slutsats: Resultatet indikerar att sjuksköterskors formella och reella kompetens behöver öka gällande undertrycksbehandling. Resultatet kan användas för att ge arbetsgivare en överblick av sjuksköterskors kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård. Erbjuds sjuksköterskor individanpassad kompetensutveckling skulle det kunna gynna deras yrkesutövande och öka den evidensbaserade vården. Det i sin tur kan gynna patienterna genom att sårläkningstiden förkortas och risken för vårdskador minskar. / Background: All the more patients are cared for in municipal health care and wound care occupies a large part of the municipally employed nurses' working hours. Negative wound pressure therapy (NPWT) is a medical device that has become more common and is an effective method for wound healing. For a nurse to be able to practice NPWT; formal and real competence is required.  Aim: To investigate and describe nurses' competence and need for competence development regarding NPWT in municipal health care.  Method: A mixed-method was used, and data were collected through a survey. The collected quantitative material was analyzed with descriptive and comparative analysis, whereas the qualitative data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach.  Results: Most of the participants rated their formal and real competence low, while the formal competence was rated lower than the real competence. More than half of the participants felt they needed both formal and real competence development. However, most of the participants felt that their employers did not offer sufficient competence development regarding NPWT.  Conclusion: The results indicate that nurses' formal and real competence regarding NPWT needs to increase. The results can be used to give employers an overview of nurses' competence in municipal health care. If nurses are offered individualized competence development, it could benefit their professional practice and increase evidence-based care. This in turn can benefit patients by shortening the wound healing time and reduce the risk of medical injuries.

Syftet med studien är att ur ett arbetsgivarperspektiv undersöka sex organisationers strategiska förhållningssätt till kompetensutveckling och hur kompetensutveckling kan bidra till att organisationen får behålla sin personal. Följande frågeställningar besvaras: Hur beskriver organisationerna kompetensutveckling som en del av arbetet med kompetensförsörjning? Hur arbetar organisationerna strategiskt med kompetensutveckling av sin personal? Kan kompetensutveckling beskrivas som en bidragande faktor till att organisationerna får behålla personal över tid? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex arbetsgivarrepresentanter som, i sina HR- eller chefsroller, arbetar med kompetensutveckling i sina respektive organisationer. Resultatet visar att organisationerna till stor del har ett liknande strategiskt förhållningssätt när det kommer till kompetensutveckling av sin personal. Vidare är samtliga intervjupersoner överens med den tidigare forskningen som hävdar att organisationer ökar sina chanser att behålla personal genom att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. / The purpose of the study is to investigate, from the employer’s perspective, six organizations’ strategic approaches to competence development and whether they consider it a contributing factor to the organization being able to retain employees. The study answers the following research questions: How do the organizations describe competence development as part of the competence-based management? How do the organizations work strategically with competence development of their employees? Is it possible to describe competence development as a contributing factor to the organization being able to retain employees? In order to answer the purpose of the study and the research questions, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with six employer representatives who, in their HR or managerial roles, work with competence development in their organizations. The results show that the organizations have a similar strategic approach in terms of competence development of their employees. Furthermore, all respondents agree with the previous research, which claims that organizations increase their chances of retaining employees by offering opportunities for competence development.

For several years now, the healthcare service has been facing major recruitment challenges where the shortage of nurses is a reality. As time goes by and experienced employees leave the profession, managers are facing a transition to not only having a lack of resources but also a lack of competence. Insufficient staffing or competence can create negative consequences and further aggravate the basic problem of competence management. The overall purpose of this study is to create knowledge about the situation of unit managers regarding the competence management of nurses, by examining what conditions and tools   unit managers have in their leadership to handle this. The study examines the conditions and tools that unit managers describe that they have for managing competence and need thereof in the department. What tools regarding competence management / needs, how the tools look like and how they are used in relation to competence management, and whether the unit manager lacks any tools. Finally, the study describes how the unit manager handles the unit’s competence needs and competence management, through leadership. The study is based on theories in competence management, learning organizations, learning in the workplace and leadership. Specifically, four different departments are examined at an emergency hospital in central Sweden using a qualitative method. The empirical material comes from completed semi-structured interviews with a total of eight unit managers, which were analyzed based on a qualitative content analysis approach. The results of the study show how the unit managers have adopted different strategies for working with the prevailing competence management situation. Competence management is mostly described in terms of competence development. The unit managers describe limitations regarding the shortage of nurses and there are major challenges regarding the competence level of the department. The unit managers describe a need for a larger proportion of the group of nurses who have solid professional experience within the specialty of the   department. The results show different obstacles at different levels, where the goal to have a long-term and forward-looking focus, may stand aside. The unit managers describe that other things take up their time, where a large proportion of the worktime is spent on staffing, with the right competence. The study shows how the unit managers use or develop their own competence tools to facilitate competence management. Support from the organisation is in many issues lacking but demanded. About half of the unit managers use the region's competence tools. The unit manages describes some elements of a learning organization, but the holistic approach for the entire hospital is not in focus. Leadership is described as clear, present and that the goals of the unit are linked to the employees' motivation and development needs. The lack of nurses remaining, and the lack of experienced nurses in the unit affects the unit managers' daily work. A large part of the worktime is spent on recruitment, but also on constantly developing the competence of the employees in order to ensure good patient care.

Det är idag relativt välkänt att kompetensutveckling har blivit en central del i arbetslivet den senaste tiden. Denna kompetensutveckling sker främst genom internutbildningar på arbetsplatsen; internutbildningar har fått en större efterfrågan och därav har behovet att anordna dessa ökat hos många företag. Det här examensarbetet ämnar undersöka inställningar samt utmaningar och möjligheter som finns inom internutbildningssystemet på ett företag, ur de anställdas perspektiv, och hur dessa utmaningar och möjligheter kan stävjas respektive förstärkas. Studiens syfte är således att från de anställdas erfarenheter och tankar om dagens utbildningar ge företaget redskap och hjälpmedel för att på sikt kunna utvecklas med de anställda och öka kunskapsnivån som de tillsammans besitter. Genomgående i hela studien är ett induktivt och kvalitativt angreppssätt som speglas i alla metoder och val. För att kunna utföra denna studie har insamlingen av data skett via kvalitativa intervjuer som i sin tur analyserats och bearbetats för att återkopplas till frågeställningarna och syftet för studien. Detta resulterade i flertalet utmaningar och möjligheter som berör motivation, pedagogiska och didaktiska val, rutiner och kommunikation, tidsplanering och stöd samt teoretiska hjälpmedel och tankar. Denna studie visar på vinsterna som kan göras genom att investera mer resurser och stöd för att säkerställa en god kompetensutveckling och bra kvalité på företags interna utbildningar. Det gynnar inte enbart de anställda i form av ökad personlig kompetens utan hela företagets gemensamma kompetens ökar och ger möjlighet för tillväxt. / It is now fairly well known that competence development has become a central part of working life during the recent years. This competence development takes place mainly through internal education in the workplace; internal education today has a greater demand and hence the need to organize these has increased in many companies. This master thesis intends to examine the attitude as well as the challenges and opportunities in internal education of a company, from the employees' perspective, and how these challenges or opportunities can be dealt with or enhanced. The study's purpose is to, from the employees' experiences and thoughts on today's system of education, provide the company with tools and resources to eventually be developed with the employees and raise the competence they jointly possess. Throughout the entire study, our inductive and qualitative approach is reflected in all the approaches and choices. To perform this study, data was collected through qualitative interviews which was analysed and processed, for the purpose of being reconnected with the research questions and the purpose of the study. This resulted in several challenges and opportunities that affect motivation, pedagogic and didactic choices, routines and communication, time management and support as well as theoretical tools and thoughts. This study demonstrates the benefits that can be done by investing more resources and support to ensure good competence development and better quality in corporate internal education. This benefits not only the employees in the form of increased personal competence but the entire company's joint competence increases and provides the opportunity for growth for both the employees and the company.