I denna avhandling presenteras resultaten från en empirisk undersökning med syfte att granska effekterna av decentralisering. Hur påverkas organisationen – "bakom fasaden av ord"? Vilka positiva och negativa effekter kan urskiljas? Boken innehåller också en genomgång av tidigare teorier om decentralisering. I undersökningsresultaten kan ett flertal faktorer urskiljas, med möjliga effekter för arbetsliv och konkurrenskraft. Decentralisering påverkar inte bara de formella strukturerna utan också den grundläggande organisationslogiken. Den lokala affärsverksamheten prioriteras vad gäller utveckling, resursuppbyggnad och handlingsutrymme, ofta på bekostnad av mellanchefs- och stabsnivåer. Breddade ansvarsområden prioriteras och specialiseringen i arbetet minskar. En ny syn på kunskapsutveckling kan skönjas, mer marknadsbaserad och verksamhetsnära. Flexibilitet prioriteras framför stordrift – eller handlar det om att vinna "småskalefördelar"? Decentraliseringen ger också upphov till förändrade kunskapsmönster och yrkesroller genom hela organisationen. Arbetet förändras, inte bara för personalen utan kanske framför allt för chefer och specialister. Decentralisering ställer också nya krav på ledarskapet. Hur leder man en organisation som egentligen klarar sig själv? / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1992</p>

Background: The turmoil caused by the new demands of globalization has forced multinational companies to rethink their traditional worldwide strategic approaches. The new strategies have resulted in reviews and questioning of the organizational structures and processes used to manage worldwide operations. A major part of this management is to develop the competences the company needs. To be able to develop the employees’ competence is important for comapnies such as IKEA's Trading Area South East Asia (TASEA). Therefore TASEA has to understand the factors that influence the employees’ expectations regarding competence development. Purpose: The purpose of this thesis is to understand the individual’s expectations on competence development in TASEA and give recommendations to improve the conditions for competence development. Method: This study has been conducted as a case study of the TASEA organization. It is based on interviews with 29 members of the purchasing teams and 3 members of the top-mamagement. The empirical research was conducted on site in the Bangkok, Jakarta and Ho Chi Minh City offices. Result: The view of competence differs a lot between theories, management and the individual employee. A number of conflicts have been analyzed and some practical suggestions have been presented in the case of TASEA.

In a matrix organization, the process of selecting project team members is a collaboration between the functions and the projects. A project’s success or failure does often depend on that collaboration. This thesis work examines the present situation at Saab Gripen Customer Support. The process is examined from four different perspectives: the roles of the functional and the project manager, competence development, behavioural science team roles and the complexity of the projects. The result shows that the roles of the project manager and the functional manager in their collaboration are not properly defined. The communication between the project manager and the functional manager is insufficient. The competence development during the projects is not fully taken advantage of. There is a need to use behavioural science. Recommendations on how the situation can be improved are given. A model is proposed to give guidance in the process of selecting project team members.

The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication. The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like. Time also work in favour of competence as experience is developed over time. The results lead to the conclusion that both the motive for and the aim of competence development is the creation of a meaningful and manageable reality. / Undersökningens syfte är att studera hur anställda i kunskapsföretag utvecklar kompetens för att klara det dagliga arbetet Fokus ligger på den informella kompetensutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om lärande och kompetensutveckling, organisationsförändring och utvärdering samt professionell reflektion. I undersökningen används narrativ analys och intervjuer vilket baseras på uppfattningen att kunskap om verkligheten bara kan nås genom språk och kommunikation. De huvudsakliga resultaten visar att kompetens utvecklas genom erfarenhet, social interaktion, kommunikation och dialog med medarbetare och kunder. De postmoderna uppfattningarna om den snabba (tekniska) utvecklingen och kravet på att vara uppdaterad påverkar starkt informanternas syn på arbetslivet, liksom känslan av att inte ha tillräckligt med tid för all den kompetensutveckling som önskas. Men tiden arbetar också för kompetensen eftersom erfarenhet är något som utvecklas över tid. Resultaten leder fram till slutsatsen att både drivkrafterna till och målet för kompetensutveckling är att skapa en begriplig och hanterbar verklighet.

Denna uppsats är skriven inom jämställdhetsprojektet NättochJämt. Uppsatsens första syfte är att med jämställdhetslagen som grund kartlägga och analysera en organisations arbetsmiljö och möjligheten till intern rörlighet genom kompetensutveckling. Det andra syftet är att tolka de anställdas förslag på jämställdhetsåtgärder ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Hirdmans teori om genusordningen och Johanssons teori om segregering och integrering fungerar som uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Analysen bygger på en enkät som besvarats av 101 anställda inom organisationen och hanterats i statistikprogrammet SPSS. Analysen baseras även på de skriftliga kommentarerna kring hur organisationens jämställdhetsarbete kan utvecklas. Detta relateras till de föreställningar om kön som kommit till uttryck i informella samtal med anställda. Resultatet visar att förhållandena inom organisationen både sammanfaller och avviker från tidigare forskning om arbetsmiljö och genus. Få vill prova arbetsuppgifter som annat kön än det egna utför, fler män än kvinnor kan dock tänka sig detta. Lika stor andel kvinnor som män vill kompetensutvecklas. I de anställdas förslag, som bland annat handlar om att fler kvinnor behövs på ledande positioner, förekommer ibland ett egenskapstänkande kring kön där mannen blir norm och kvinnor framstår som avvikande och annorlunda. I lika hög grad förekommer dock förslag grundade på ett maktordningstänkande vilket tolkas som en nödvändig förutsättning för att arbeta vidare med jämställdhet. / This essay is part of a project between Södertörn University College and the Equality-project NättochJämt. The first aim of the study is to examine and analyse work environment and possibilities for internal movement by competence development from the view of Swedish Equality Law. The second aim is to interpret employees own gender equality measures from a gender perspective. Hirdman’s theory about gender structures and Johansson’s thoughts about segregation and integration have been used as a theoretical framework. The analyse is built on a questionnaire which has been answered by 101 employees in the organisation and handled in the statistic program SPSS. Written replies about how the organisations equality work can be developed is also analysed. This is related to the informal conversations with the employers, in which assumptions about gender inequalities has been unveiled. The result shows a shattered pattern where the relations concerning work environment inside the organization both coincide with and diverse from earlier research in work environment and gender area. Few people wanted to try work tasks that mainly are performed by other gender than thier own, with a preponderance of men. Both men and women wanted to develop their competence. The employees own suggestions, which for example concerns more women in leading positions, reveals a conception in which the male is norm and in which women are held as divergent and different. But also, suggestions which seem to be grounded in a gender perspective do occur. This is interpreted as a necessary prerequisite for future equality work.

Uppsatsens syfte är att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framträder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa språkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjälp av en diskursanalys. Företag idag lägger stor vikt på att utforma dokument som på olika sätt ska säkerställa kvalitén på det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter är riskabla att luta sig allt för mycket på då dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs.   Vår utgångspunkt är en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgår ifrån texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i någon form begreppet kompetens-utveckling. Då kompetensutveckling är ett brett och komplicerat begrepp stödjer vi oss på Ellströms definition. Vi utgår från en bred bas av tidigare studier och litteratur kring ämnet för att ge bärighet till denna uppsats och det är denna bakgrund vi stödjer oss på i våra slutsatser i diskussionen.   Det vi har funnit är att i den studerade diskursen är det tre punkter av Ellströms definition som framträder och två som inte gör det. Dessa punkter som synliggörs samt som inte gör det kan vi se är uppdelade i hur lärandet sker i dessa, formellt respektive informellt. Vi har också funnit maktstrukturer i diskursen kopplat till kompetensutveckling, både riktat till deltagarna men också riktat till lärandet.   Vi strävar efter att tydliggöra kompetensutveckling som begrepp genom att koppla det till diskurs som teori i denna uppsats. / The purpose of this report is to illustrate how competence development as a term appears in a firms documents and texts. We intend to illustrate that the impact of language and written words can factor in the social relations of an activity. Firms of today put a great deal of reliance on explicit documentation to ensure the quality of daily work, as well as clarifying what should be done and by whom. Sometimes too much dependability is placed on the usage of these documents, as they could be only an idealized reality of the daily work.   Our start is a qualitative approach and as a method we use discourse analysis. This method proceeds from texts in the analysis and all of these discuss competence development as a term. When the term competence development is widely and complicated we support us upon Ellstrom´s definition. We proceed from a widely ground of former studies and literature to give trustworthiness to this report and it is this background we support us upon in our conclusions in the discussion.   What we have found is that in the studied discourse there are three sections of Ellstrom´s definition that are visible and two that are not. These sections who are visible and those who are not we can see that they are divided by in what way learning take place in them, formal respective informal. We have also found power structures in the discourse relating to competence development; both directed to the participants but also pointed to the learning.   We intend to clarify the term competence development as well as connect the discourse to the theory in this report.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten. Tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner/fall har valts. Samtliga skolor ligger i Mellansverige, i östra delen av landet.   Den teoretiska delen utgörs av en kort historik, från 1800-talet om lärarnas fortbildning. Nuvarande system för kompetensutveckling, delar av styrdokument, centrala begrepp, tidigare forskning om kompetensutveckling samt teoretiska perspektiv på kompetensutveckling har studerats.   Resultatet visar, enligt dokumenten, att kompetensplanering sker i nära dialog med rektorer med hänsyn till verksamhetens och individers behov varför detta planeras utifrån en nedifrån- och upp modell. Detta kopplas till ett verksamhetsperspektiv eftersom yrkeslärarna också deltar i planering och beslut av sin egen kompetensutveckling. Men i och med att rektorn genom medarbetarsamtalet får en möjlighet att utifrån verksamhetens behov kontrollera yrkeslärarnas befintliga kompetens och därmed kompetensgapet så kopplas även detta till det målrationella perspektivet. Enligt studien står ofta branscherna för yrkeslärarnas kompetensutveckling inom karaktärsämne men eftersom branscherna fungerar olika varierar lärarnas intresse för kompetensutvecklingen också, vad händer då? Samtliga respondenter påpekar att kompetensutveckling finansieras med hjälp av skolans och programmens rambudget och statliga kompetensmedel inom ramen för det så kallade lärarlyftet. Enligt studien betonas vikten av forskning och att yrkeslärare behöver teorier för att medvetandegöra sig eftersom dem inte är, enligt respondenten, lika duktiga på teorier som på praktiken. Studien visar också att samtliga respondenter anser att kompetensutveckling absolut är nödvändigt för yrkeslärarna för att bland annat kunna bemöta alla elevgrupper samt att behålla sin auktoritet som lärare. Däremot saknar samtliga respondenter ett systematiskt tillvägagångssätt vad gäller såväl identifiering av kompetensgap som planering och utvärdering av kompetensutveckling för yrkeslärarna.

This study deals with individual possibilities for competence development in knowledge-intensive firms, especially advertising and audit firms. The study has an individual perspective which means that the organization is analyzed as subjective perception of indivi­duals. In this approach I seek for differences between people (subjective interpretations), instead of similarities (intersubjective interpretations). Different subjective interpretations are important for the understanding of different possibilities and restrictions individual competen­ce development. Different individuals can, depending on different values about work and life in general, have different experieces of possibilities for competence development. The rese­arch problem deals with different relations between the individual and the organization from the individual perspective of personal competence development. The empirical study is in two parts; case studies at the individual level and a questionnaire to people in advertising firms and audit firms. From the theoretical perspective and the empirical studies, different types of relations between man and organisation have been developed; Respectful professional, respectless professional, respectful holistic, respectless holistic, sectorial professional and holistic professional. The implications of these relations are that certain individual values seems to fit these knowledge- intensive firms better than others. These individual values have been termed respectful, pro­fessional and holistic. Individuals with these values experience their possibilities of compe­tence development better than other individuals. Individuals with the values termed re­spectless and sectorial were less pleased with their companies and their possibilities of compe­tence development. The study also show that individual commitment to organisational values is important for the experienced possibilities for personal competence development. / digitalisering@umu

Bendrojoje kūno kultūros programoje pateikiamos tik svarbiausios kūno kultūros turinio gairės. Kūno kultūros mokytojas, tardamasis su moksleiviais, sukonkretina bendrąjį kūno kultūros ar pasirinktos sporto šakos turinį parengdamas individualiąją dalyko programą. Fizinis išsilavinimas – tai mokytojo ir moksleivio partnerystės, kūrybinio bendradarbiavimo rezultatas. Vis dažniau vertinamas ne mokytojo darbas, o jo veikla, pasireiškianti gebėjimais veikti įvairiose situacijose, nuolat plėtoti ar įgyti naują kompetenciją. Akivaizdu, kad mokytojui nebepakanka atlikti vien tik žinių perteikėjo, vertintojo ir teisėjo vaidmenis. Mokytojo veikla tampa plačia, įvairiapuse, todėl pamažu sukuriama savita ir nauja mokytojo veiklos aplinka, kurioje ypač reikšmingas paties mokytojo sistemingas ir nuolatinis mokymasis. Darbo objektas: būsimų kūno kultūros mokytojų kompetencijų ugdymas Darbo tikslas: atskleisti kūno kultūros mokytojų kompetencijų ugdymo ypatumus Uždaviniai: • Išanalizuoti kūno kultūros mokytojo veiklą. • Aptarti kūno kultūros mokytojo kompetencijas. • Išanalizuoti būsimų kūno kultūros mokytojų kompetencijų ugdymo ypatumus Išvados: 1. Mokytojas turi mokėti teisingai nustatyti ugdymo tikslus ir uždavinius, turi sugebėti organizuoti savo ir mokinių veiklą. 2. Išanalizavus įvairius literatūros šaltinius apie pedagogų profesines kompetencijas, apibendrintai galima teigti, kad tai gebėjimų sistema, susidedanti iš struktūrinių elementų: žinių, mokėjimų, įgūdžių, vertybinių nuostatų... [toliau žr. visą tekstą] / Common physical education program shall include only the most important content of Physical Education Guidelines. Physical Education teacher, in consultation with students, fleshing out the general physical education or choice of sports content proprietorship completing a course program. Physical education - it is the teacher and student partnership, the result of a creative collaboration. Increasingly seen at the teacher's work, and its activities are characterized by the ability to act in various situations continuously develop or acquire new competencies. It is clear that the teacher is no longer sufficient to perform only traditional teacher, the evaluator and the role of judges. Teacher activity becomes widespread, diverse, and gradually created a special teacher and a new operating environment in which the teacher particularly significant systematic and continuous learning. The object: of future physical education teachers' competencies. The aim: to explain the physical education teacher competency development features. Tasks: • To analyze the physical education teacher's activities. • Discuss the physical education teacher. • Analysis of future physical education teacher competency development features Conclusion: 1. The teacher must know the correct set educational goals and objectives, must be able to organize themselves and student activities. 2. The analysis of the various sources of literature on teachers' professional competencies, in general we can say that this... [to full text]

De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill &amp; Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard &amp; Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet. Trots många initiativ, saknas lösningar i samhället som är väl anpassade till deras speciella behov och förutsättningar. (http://www.regeringen.se). Denna examensuppsats är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka ett kompetensutvecklingsprojekt för småföretagare, vilket syftar till att stödja småföretagares utveckling genom att möjliggöra samverkan och kompetensutveckling. Hansson (2005) beskriver kompetensutveckling som ett mål att förse kompetens till företaget. Dalin (1997) och Hansson (2005) beskriver samverkan som en aspekt av kompetens. För att småföretag ska kunna frodas bör de utveckla externa relationer med andra aktörer som har förmågan att stötta företaget i dess företagsutvecklande. Ska småföretagare kunna flytta sina positioner mot ökad framgång och lönsamhet krävs externa resurser. (Street &amp; Ann-Frances, 2007) Under intervjuerna framkommer respondenternas upplevelser av samverkan under projektets gång och upplevelsen av möjlighet till kommande samverkan som delad. Några av respondenterna uttrycker att samverkan har till viss del stärkt de band som redan funnits genom att mötet har gett en större inblick i de andra företagens verksamhet. Enligt hälften av respondenterna upplevs de för företaget specifika kompetensutvecklingsaktiviteterna som företaget varit i behov av som det viktigaste bidraget till verksamheten. / Over the last couple of years an increased interest of learning in organizations and competence development has been noticed. Many researchers and decitionmakers are of the opinion that this is an important part of productivity, competitiveness and innovation. (Kock, Gill &amp; Ellström, 2008) Innovations are usually the fruit of several individuals creative ability, their cooperation, experiences and their additional knowledge (Leonard &amp; Swap, 1999). 96.3% of the companies in Sweden are small business.(www.scb.se) Small business and entrepreneurs are seen as especially importance of employment and the growth of the economy in spite of many initiatives there is a lack of solutions in the society that are well adjusted to the specific needs and prerequisites (http://www.regeringen.se). This essay is a qualitative study consisting of semi structured interviews with the purpose of exanimating a project of competence development with the aim of supporting small business development through enabling interaction and competence development. Hansson (2005) describes competence development as an objective for providing. Dalin (1997) and Hansson (2005) describe interaction as an aspect of competence. On order for small business to be able to thrive external relations with other businesses with the ability to support the company in its development should be developed. In order for small businesses to be more successful and profitable external resources are needed. (Street &amp; Ann-Frances, 2007) During the interviews it was revealed that the respondents experiences of interaction during the course of the project and the experience of the possibilities for future interaction was parted. Some of the respondents expresses that the interaction to some extent has strengthened existing bonds of interaction by enlarged insight in the other companies business. According to half of the respondents the specific activities of competence development witch the respondent was in need of is experienced as the most important contribution to the business.