Submitted by Fabio Medeiros (medeirosfb@hotmail.com) on 2018-08-29T19:18:50Z No. of bitstreams: 1 DissertaçãoOficial_FabioMedeiros_Final_2018-07-13.pdf: 1886756 bytes, checksum: 97237a802cf505a292bc9315360ed503 (MD5) / Approved for entry into archive by Mayara Costa de Sousa (mayara.sousa@fgv.br) on 2018-09-05T18:08:23Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissertaçãoOficial_FabioMedeiros_Final_2018-07-13.pdf: 1886756 bytes, checksum: 97237a802cf505a292bc9315360ed503 (MD5) / Approved for entry into archive by Suzane Guimarães (suzane.guimaraes@fgv.br) on 2018-09-06T12:15:47Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissertaçãoOficial_FabioMedeiros_Final_2018-07-13.pdf: 1886756 bytes, checksum: 97237a802cf505a292bc9315360ed503 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-09-06T12:15:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissertaçãoOficial_FabioMedeiros_Final_2018-07-13.pdf: 1886756 bytes, checksum: 97237a802cf505a292bc9315360ed503 (MD5) Previous issue date: 2018-07-04 / As grandes corporações têm intensificado a otimização de suas redes logísticas, entendendo a importância estratégica que a área de operações possui, não somente em relação a liberação de recursos através de redução de custos, mas também na geração de valor através dos serviços prestados a seus clientes. Este movimento trouxe consigo um amplo desenvolvimento tecnológico para as operações de distribuição e logística. No que diz respeito a automação, existe uma evolução significativa, principalmente nos processos internos dos centros de distribuição, tais como: sistemas inteligentes de guarda e retirada de produtos, operações de empilhadeiras sem tripulação humana, carregamento e descarregamento mecanizado de caminhões, sistemas automatizados de separação de pedidos e máquinas para montagem e fechamento de caixas, entre outros exemplos. No entanto, não há uma grande variedade de estudos de casos sobre operações, já automatizadas, que elevaram seus níveis de produtividade e qualidade significativamente, sem investimentos de capital, mas através de redesenho de processos e atuação das lideranças operacionais. Este trabalho, portanto, tem como objetivo capturar e demonstrar o que foi realizado para se obter ganhos significativos em produtividade e qualidade nas operações logísticas através desta união: ferramentas de melhoria contínua e atuação das lideranças, sem o uso de investimentos de capital. O problema de pesquisa está focado, então, em capturar e demonstrar as iniciativas implementadas durante a transformação pela qual o processo de distribuição da empresa passou em relação as suas atividades logísticas, bem como as ferramentas de melhoria contínua utilizadas. Para tanto, foi realizada uma pesquisa do tipo estudo de caso da operação logística da Avon Cosméticos no Brasil, entre os anos de 2015 a 2017, que passou por este processo de transformação. Como resultado, espera-se detalhar estes projetos e iniciativas implementados bem como as metodologias ou ferramentas aplicadas, as melhorias obtidas e a conexão entre teoria e prática. Como aporte deste trabalho, espera-se reforçar a teoria existente sobre melhoria contínua de processos, contribuindo assim com os mundos acadêmico e empresarial no que diz respeito a otimização de operações. / Large corporations have intensified the optimization of their logistics networks, understanding the strategic importance that the operations area has not only related to the resources release through cost reduction, but also in value generation through the services provided to its customers. This movement brought with it a broad technological development for distribution and logistics operations. As far as automation is concerned, there is a significant evolution, especially in the internal processes of distribution centers, such as: intelligent systems for guarding and withdrawing products, forklift operations without human crew, mechanized loading and unloading of trucks, automated separation of orders and machines for assembly and boxes closing, among other examples. However, there is not a wide range of case studies on operations, which are already automated, that have raised their levels of productivity and quality significantly, without capital investments, but through processes redesign and the performance of operational leadership. This work, therefore, aims to capture and demonstrate what has been done to achieve significant gains in productivity and quality in logistics operations through this union: tools for continuous improvement and leadership performance, without significant use of capital capex. The research problem is then focused on capturing and demonstrating implemented initiatives during the transformation by which this company's distribution process passed related to its logistic activities, as well as the continuous improvement tools used. To do so, a case-study of the logistics operations of Avon Cosmetics in Brazil, between the years of 2015 and 2017, was carried out. As a result, it is expected to detail these projects and initiatives implemented as well as the methodologies or tools applied, the improvements obtained and the connection between theory and practice. As a contribution of this work, it is hoped to reinforce the existing theory on continuous process improvement, thus contributing to the academic and business worlds regarding to operations optimization.

Comme la plupart des entreprises industrielles, la société Paul Hartmann a d’abord déployé l’approche Lean en production. L’implémentation des bases du Lean Office est décidée par l’application de la méthode Office Excellence (Kugel, 2010) dans le service support des approvisionnements. Or, cette méthode utilisée depuis 2002 par de grandes entreprises allemandes, est non testée scientifiquement. Notre recherche propose de tester cette méthode par étude de cas unique et d’évaluer sa complétude par rapport à la base conceptuelle du Lean Office. Une première contribution est la précision des concepts et des méthodes d’implémentation par une revue de la littérature. Et l’analyse longitudinale de cinq années se traduit d’abord par un constat d’échec ; la recherche-action devient alors recherche-intervention ingénierique. Les dynamiques et les difficultés rencontrées permettent, après des allers-retours constants avec la littérature, de proposer un construit méthodologique original, à l’usage des praticiens : LeanOffice@SCM. C’est une méthode d’implémentation mixte, avec une approche managériale en parallèle, et une approche opérationnelle en mode séquentiel. / Like most industrial companies, the Paul Hartmann company firstly deployed the Lean approach in factories. The implementation of Lean Office basic principles is decided through the Office Excellence method (Kugel, 2010) in the procurement support department. This method applied in some major German companies since 2002 has not been scientifically tested yet. Our research aims at testing this method with a unique case study approach and evaluating its completeness in comparison to the Lean Office’s concept base. A first contribution is made through a literature review for defining this Lean Office’s concept base. The five year-case study starts with a failure; the action-research moves to an intervention-research. After systematically challenging the case study learnings with the literature, our constructivist approach enables proposing an original Lean Office implementation method for practitioners’ use: Lean Office@SCM. It is a mixed approach made of a managerial part in parallel, and an operational one insequences.

The purpose of this master’s thesis is to help the chosen organizations’, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB), quality workers with at least one proposal on work procedures, as well as a plan to implement the procedure and a plan on how to do the follow up. The proposals shall take form with the support of relevant theories, previous research and the needs and desires of the quality workers’ most important customers. A survey was sent to the quality workers most important customers, co-workers within the organization and more specific managers and leaders within the production, and five deeper interviews was conducted with individuals from the same group, to establish a present state, perceived problems and a desired state. Next, the results of the mapping were put in a GAP-analysis to clarify where improvements need to be done. Three gaps were found: ·      Make the quality workers more visible ·      Clarify the quality workers’ role ·      Education From this basis, more concrete actions that could bridge the gaps and get more customer satisfaction was discussed between the authors of this thesis. From that brain storming, and with the support of previous research and relevant theories, came the result and the proposed actions. These are more quality workers, to allocate personnel within the organization, a common process and Quality days. None of the actions rule out the others and a combination can be for the best. / Rapporten har som syfte att ta fram minst ett förslag på arbetssätt och metoder till den valda organisationen Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) kvalitetsutvecklare, med tillhörande implementerings- och uppföljningsplan. Förslagen ska utformas med stöd av relevanta teorier, tidigare forskning samt svar på vilka behov kvalitetsutvecklarnas kunder har och vad de önskar av kvalitetsutvecklarna. Genom att en enkätundersökning skickades ut till kvalitetsutvecklarnas viktigaste kunder, medarbetare inom organisationen och då mer specifikt chefer och ledare inom produktion, samt fem djupgående intervjuer genomförda med personer ur samma urvalsgrupp, kartlades nuläget, upplevda problem samt det önskade läget. Därefter sattes resultatet in i en GAPanalys för att klargöra var förbättringar behöver genomföras. De gap som framkom var: • Synliggöra kvalitetsutvecklarna • Tydliggöra kvalitetsutvecklarnas roll • Utbildning Utifrån gapen genomförde rapportförfattarna en brainstorming där konkreta åtgärder diskuterades som kunde överbrygga alla gap, komma närmare kundernas önskade läge och tillfredsställa kundbehovet. Ur brainstormingen, och med stöd av tidigare forskning och relevanta teorier, kom resultatet och de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna var fler kvalitetsutvecklare, avsätta personal ute i verksamheten, gemensam process samt kvalitetsdagar. Ingen av förslagen utesluter något annat och en kombination kan vara det bästa.

VUCA är ett begrepp, som används för att beskriva den komplexa, oförutsägbara och snabbrörliga omvärld vi lever i idag. Det talas ofta om ett paradigmskifte och att det kommer krävas nya managementmodeller för att framgångsrikt leda organisationer. Det ställs ökade krav på organisationer att snabbt kunna ställa om, ständigt arbeta med förbättring och utveckling för att öka sin innovationskraft. Psykologisk trygghet är ett fenomen som fått ökat utrymme i näringslivet och i forskning under senare år, då det starkt korrelerar med individers och teams förmåga att möta förändring och vara högpresterande. Psykologisk trygghet är en gemensam övertygelse hos medlemmarna i ett team om att teamet är tryggt för interpersonellt risktagande. Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskap kring hur företag arbetar för att vara i ständig förnyelse och bygga kapacitet i organisationen för att möta kraven i VUCA, samt förstå hur psykologisk trygghet kan vara en motor i det arbetet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex intervjuer på två större organisationer. Studiens resultat pekar på sex viktiga fokusområden för att vara och leda i ständig förnyelse och framgångsrikt kunna möta de nya kraven. Dessa sex fokusområden beskrivs på följande sätt: Storytelling -”varför” som möjliggörare för motivation och mening, Förmåga att lära - nyfikenhet som möjliggörare för nytänkande och innovation, Ledarbeteenden - vara förebild som möjliggörare för beteendeförändring, Individen i centrum - självkännedom som möjliggörare för  självledarskap, Ägandeskap - autonomi som möjliggörare för ansvarskänsla och empowerment och Arbetssätt - lita på processen som möjliggörare för struktur och uthållighet. Studien visar vidare att det finns stark koppling mellan psykologisk trygghet och de sex fokusområdena för att vara i ständig förnyelse och kunna möta kraven i omvärlden. Psykologisk trygghet är en möjliggörare för att bygga kapacitet genom dessa fokusområden. Fokusområdena bidrar i sin tur till ökad psykologisk trygghet, samtidigt som de möjliggör att vara i ständig förnyelse. / VUCA is the term used to describe the complex, uncertain and rapid changing world we live in today. Often it is described as a new paradigm with needs for new management models to continue to be successful. In order to be able to meet the new requirements, organizations need to develop ability to smoothly adapt to change, constantly work with improvement and development to increase their power to innovate. Psychological safety is a phenomenon that got more attention in business and research in recent years, due to its high correlation to the ability of individuals and teams to face change and to be high performance units. Psychological safety is a shared belief held by members of a team that the team is safe for interpersonal risk taking. The purpose of this thesis was to contribute with knowledge about how companies work to build capacity in organizations to meet the requirements of VUCA, as well as understanding how psychological safety can be an enabler in this work. A qualitative interview study was conducted with six interviews at two larger organizations. The result of the study highlights six important focus areas for being in continuous renewal and successfully meeting the new requirements. These six focus areas are described as follows: Storytelling - “why” as an enabler for motivation and meaning, Ability to learn - curiosity as an enabler for innovation, Leadership behaviours - to be a role model as an enabler for behaviour change, People centric approach - self-awareness as an enabler for self-leadership, Ownership - autonomy as an enabler for responsibility and empowerment and “Way of working” - trust the process as an enabler for structure and endurance. The study further shows that there is a strong link between psychological safety and the six focus areas. Psychological safety is an enabler to build capacity in these areas. The focus areas contribute in return to increase psychological safety and at the same time support the ability to meet the complex, uncertain and rapidly changing world. / <p>2020-11-26</p>

The master thesis is dealing with customer-supplier relationship, specifically with the suppliers` quality management as seen by the customer. Analysis of the initial status and proposal of applicable changes in the organization are included. The main goal is continuous improvement of supplier quality.

In the public sector, both audit and quality control processes play a vital part in governance model of today. The magnitude of the usage of the concept is so vast that it has been said that we are living in the audit society. The discussions that prevail are not whether they are needed, but how they should be carried out. The aim of this study is to evaluate and analyze part of the described audit society, in order to be able to make proposals for improvement. A case study has been carried out at the Quality and development department within municipal social services administration. The study has reviewed the quality control process performed at this department from the perspective of Total Quality Management. The current situation was mapped through interviews, discussions and document studies that later on were analyzed to highlight different areas for improvement. The result shows a limiting dutiful ethical organizational culture with a strong focus on assignments and requirements, but less on responsibility and development. The study concludes that a cultural change is needed, a change that promotes organizational learning and continuous improvement. / Granskningar och uppföljningar har idag en central roll i den offentliga sektorns styrmodell. Omfattningen har blivit så stor att det oftast talas om ett granskningssamhälle. Diskussionerna som råder är inte om de behövs, utan hur de bör utföras. Syftet med studien var att undersöka och analysera en del av det beskrivna granskningssamhället för att sedan ge förslag på förbättringar. En fallstudie har därför genomförts på en Kvalitets- och utvecklingsavdelningen inom Socialförvaltningen. Studien har granskat avdelningens kvalitetsuppföljningar med utgångspunkt från offensiv kvalitetsutveckling. Nuläget kartlades genom intervjuer, samtal och dokumentstudier som sedan analyserats för att belysa olika förbättringsmöjligheter. Resultatet visar på en begränsande pliktetisk organisationskultur med stort fokus på uppdrag och krav, men mindre på ansvar och utveckling. Därför föreslås en kulturell förändring som främjar organisatoriskt lärande och ständiga förbättringar.

Kursutvärderingar kan ge svar på många frågor, och leda till ett väl motiverat förbättrings- och utvecklingsarbete. De kan även vara mycket svåra att genomföra. Forskning visar att utvärderingar ofta saknar tydliga mål, vilket leder till att resultaten blir svåra att använda. I detta examensarbete diskuteras kursutvärderingarna på företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. Målet är att arbetet ska leda till elevenkäter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning i Barsebäck. Arbetet med att skapa elevenkäterna beskrivs, och syftet bakom den nya utvärderingsmodell som enkäten är en del av undersöks.Genom intervjuer har information om avdelningens kurser, samt önskemål kring innehållet i enkäterna, samlats in. Informationen har sedan använts för att skapa relevanta enkätfrågor. Företagets utvärderingsansvariga har gett en inblick i bakgrunden till, och målen med utvärderingen. Arbetet resulterade i enkäter som ska användas för kvalitetsutveckling av kurserna vid Barsebäck. Slutsatser kunde även dras kring företagets syfte med den nya utvärderingen, samt hur synen på enkäten skiljer sig mellan de ansvariga på huvudkontoret och de kursansvariga i Barsebäck. / Course evaluations can provide answers to many different questions, and lead to informed decisions regarding the development and improvement of education. They can also be very difficult to perform. Research shows that evaluations often lack clear goals, and therefore lead to inapplicable results. In this thesis we discuss the course evaluations at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. We aim to produce questionnaires and findings that can be used to improve the courses at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning in Barsebäck, Sweden. We describe the process of creating the questionnaires, and examine the purpose of the company’s new evaluation model, of which the questionnaires are an important part.Information about the courses at Barsebäck, and requests about the content of the questionnaires have been acquired through interviews. The information has been used to create relevant questions for the questionnaires. The people responsible for the evaluation have given us an understanding of its background and purpose. Questionnaires were created, that will be used to improve the quality of the courses at Barsebäck. Conclusions were made concerning the purpose of the new evaluation process, and how the view of the questionnaires differ between the people responsible and the course administrators at Barsebäck.Keywords: Course

In today's society, much is based on standards and standardized working methods. ISO standards can be seen as a way of organizing according to different requirements to ensure, for example, food safety or quality in different processes. All ISO standards are based on the fundamental approach of the PDCA cycle, that promotes iterative learning in organizations. The study examines how a dairy can improve the work with follow-up and compliance. The study has a primary focus on the last two parts of the PDCA cycle. The empirical material states that the employees feel that an unclear ownership and division of responsibilities, lack of resources, time and locked competence are the basis for the organization's lack of work with follow-up and compliance. Through a root cause analysis and the approach of "Five why?" root causes could be determined and placed in a relationship diagram. In a further analysis of the root causes of lack of follow-up and compliance through a relationship diagram, two themes could be identified, organizational culture and lack of requirements and clear responsibilities. The two themes led to concrete solutions proposals consistent with ISO 14001:2015 and 22,000:2019 requirements. It turned out that all root causes seemed to link together and proves that by starting work on one root cause, it will have consequences for the others. To improve and develop the dairy's work with follow-up and compliance following implementation proposals are presented in the study: - Build a structured toolbox - Create role description - Integrate requirements from management / I dagens samhälle grundar sig mycket på standarder och standardiserade arbetssätt. ISO standarder kan ses som ett sätt att organisera efter olika krav för att säkerställa exempelvis livsmedelssäkerhet eller kvalitet i olika processer. Samtliga ISO-standarder bygger på det grundläggande angreppssättet PDCA-cykeln, vilket främjar det iterativa lärandet i organisationer. Det handlar om att följa upp och lära sig av händelser i samtliga processer. Studien undersöker hur ett mejeri kan förbättra och utveckla arbetet med uppföljning och efterlevnaden i standardarbetet, med säkerskilt fokus på PDCA-cykelns två sista delar. Det empiriska materialet fastställer att medarbetarna upplever att ett otydligt ägandeskap och ansvarsfördelning, resursbrist, tid och låst kompetens ligger till grund för organisationens bristande arbete med uppföljning och efterlevnad. Genom en rotorsaksanalys och tillvägagångssättet med ”Fem-varför?” kunde rotorsaker fastställas och placerades i ett relationsdiagram. Vid vidare analys av rotorsakerna till bristande uppföljning och efterlevnad genom ett relationsdiagram kunde två teman kartläggas, vilka var den befintliga organisationskulturen samt bristande krav och ansvarsroller. Studien lyfter olika perspektiv för de två teman, vilka mynnar ut i konkreta lösningsförslag i enlighet med ISO 14001:2015 och 22 000:2019 krav på berörda områden. Det framgick att samtliga rotorsaker tycks sammanlänka och påvisar att genom att börja arbeta med en rotorsak kommer det få konsekvens på de övriga. För att förbättra och utveckla mejeriets arbete med uppföljning och efterlevnad presenteras följande lösningsförslag med tillhörande implementeringsförslag: - Bygga en strukturerad verktygslåda - Skapa rollbeskrivning - Integrera krav från ledningen

En el presente trabajo de tesis se describe la propuesta de mejora de la productividad del área de costura de una empresa de confecciones utilizando la metodología de Ingeniería de Métodos. A partir de la aplicación de los ocho pasos establecidos por la OIT, se realizó el estudio de métodos y tiempos para el proceso de fabricación del T-Shirt con bolsillo. En primer lugar, se procedió a seleccionar, registrar y examinar apoyados en las herramientas de la ingeniería de métodos realizando un diagnóstico de la situación actual del proceso e identificando los cuellos de botella y las etapas con mayor holgura. En segundo lugar, se procedió a idear el método más eficiente evidenciando que existen operaciones que se podrían realizar en la misma etapa, ya que, se realizan con el mismo tipo de máquina, hilo y puntada. Se decidió combinar operaciones reduciendo éstas de 11 a 7 y se propuso elevar el número de prendas por lote de 20 a 30 unidades. En tercer lugar, se debió evaluar el nuevo método midiendo la cantidad de trabajo y calculando los nuevos tiempos, evidenciando el incremento del 43% de productividad. En cuarto lugar, se procedió a definir el nuevo método elaborando el nuevo flujograma de la prenda e identificando el número de máquinas correspondientes para cada etapa y sus tiempos. Por último, se deberá de implantar el nuevo método y sus tiempos como práctica general aceptada y mantener en uso la nueva práctica mediante procedimientos de control adecuados enfocados en la mejora continua. / The present article describes to improve the productivity of the sewing area in a garments company using the Methods Engineering. From the implementation of the eight steps established by the OIT, it was made the study of methods and times for the manufacturing process of the T-Shirt with pocket. First, it was selected, recorded and examined supported by the engineering tools of the methods that make a diagnostic of the real status of the process and identifying bottlenecks and stages with higher clearance. Second, it has tested the most efficient method that shows operations that are performed in the same stage and with the same type of machine, thread and stitch. It was decided to combine operations that reduce from of 11 to 7 and it was proposed to increase the number of garments per batch of 20 to 30 units. Third, the new method had to be evaluated by measuring the amount of work and calculating the new times, evidencing the 43% increase of productivity. Fourth, it was proceeded to define the new method developing the new flowchart of the garment and identifying the number of machines corresponding to each stage and its times. Finally, it must implement the new method and its times as an accepted general practice and keep the new practice with appropriate control procedures focused on continuous improvement. / Trabajo de Suficiencia Profesional

Dagens hälso- och sjukvård är komplex och i konstant förändring, detta kräver att medarbetare och ledare ständigt arbetar med förbättringar, både för att kvalitetssäkra vården men också för att hushålla med begränsade resurser av såväl personal som ekonomi. För att lyckas med förbättringsarbete krävs medvetenhet och ett engagemang av hela organisationen, för att tillsammans skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Syftet med denna studie var att undersöka hur ständiga förbättringar bedrivs, samt vilka förutsättningar som finns för att driva förbättringsarbete enligt medarbetare och ledare inom hälso- och sjukvård. För att uppfylla studien syfte gjordes en kvalitativ fallstudie och datainsamlingen bestod av en enkätundersökning till samtliga medarbetare samt en intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga enhetschefer samt ett antal medarbetare inom den studerade organisationen. Resultatet analyserades genom en tematisk analys, baserade på 74 insamlade enkätsvar och totalt 10 intervjuer och presenterades utifrån sex teman med tillhörande subteman, totalt 27 stycken. Studiens teman utgjordes av att driva förbättringsarbete, att vara en engagerad ledare, motivation till förändring, hinder för förbättringsarbete, framgångsfaktorer för förbättringsarbete och att motverka förändringsmotstånd. Studiens resultat visar att motivationen och viljan till att utveckla, förändra och förbättra är påtaglig hos både medarbetare och enhetschefer. Men förbättringsarbetet förhindras av brist av ekonomiska resurser, avsaknad av helhetssyn, brist på kompetens inom förbättringsområdet samt otillräckliga personalresurser. Detta bidrar till att förbättringsarbetet inom den studerade organisationen inte drivs i holistiskt samförstånd. / Today’s healthcare is complex and under constant change. It requires employees and leaders to continuously works with improvement to ensure the quality of care and make the limited resources last, regarding both finance and staff. To succeed with this continuous drive for quality improvement, the same awareness and level of engagement must be shared across the whole organization. This study aimed to explore how employees and leaders in healthcare are executing these continuous improvements alongside the available prerequisites. To fulfill the studys aim, a qualitative casestudy was conducted and the data was collected with a survey circulated to all members of staff and an semi-structured interview study with all first- line managers and a few employees of the studied organization. The results were analyzed through a thematic evaluation of the 74 survey replies and the 10 interviews. It was presented as 6 themes with 27 associated subthemes. The results formed the themes; Driving Quality Improvement, Being an Engaged Leader, Motivation for Change, Quality Improvement Obstacles, Improvement Success Criteria and Change Resistance Avoidance. The result of the study shows that employees and first-line managers alike share a willingness and motivation for development, change and improvement. But this is hampered by a lack of economic resources, holistic views, improvement competence and staff. This contributes to why the improvement work is not operated holistically, with consensus. / <p>2022-06-05</p>