No description available.

No description available.

The purpose of this thesis is to analyze equalities/inequalities between the Danish and Swe-dish immigration policy based on Habermas theory about openings/closures and analyze the reasons to the differences between Danish and Swedish immigrant policy. Therefore this study has two question formulations, the first one was "Is there any equalities/inequalities between the Danish and Swedish immigration policy based on Habermas theory of openings and closings?" and the second was "Why are there equalities/inequalities between the Danish and Swedish immigration policy?" The results show that based on Habermas theory there are equalities between the Danish and Swedish immigration policy. On the question why, the re-sults show us that the factors who give the difference are work, people’s attitude to immi-grants and party politics. Keywords: Denmark, Sweden, Immigration policy, opening, closing.

Uppsatsen undersöker danska unga arbetstagares känslor kring flexibilitet och trygghet på den danska arbetsmarknaden. Trygghetsbegreppet delas upp, i enlighet med EU:s samt professor Ton Wilthagens definition, i sysselsättningstrygghet samt anställningstrygghet. Bristande anställningstrygghet ger konsekvenser för individer i form av olika typer av osäkerhet och stress inför framtiden. En flexibel arbetsmarknad skapar konkurrens mellan individer samt höga krav på individuell ansträngning i sökandet efter arbete, i en arbetssituation eller gällande utbildning samt personlig utveckling. Danmark har valt att organisera sin arbetsmarknad utifrån tre grundpelare, en flexibel arbetsmarknad, ett socialt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik. De tre grundpelarna utgör det danska arbetsmarknadskonceptet flexicurity. Arbetstagare på den danska arbetsmarknaden har ett begränsat arbetsrättsligt skydd, exempelvis mot uppsägningar från arbetsgivarens sida. Som en kompensation finns generösa nivåer av ersättning för den som är utan inkomst att nyttja. Den sistkomna pelaren i flexicuritykonceptet är en aktiv arbetsmarknadspolitik, som har till syfte att anpassa samt återanpassa individer till arbetsmarknaden. Forskningen görs på kvalitativt vis, genom intervjuer med unga danska arbetstagare. Intervjuerna genomförs utifrån skapad semistrukturerad intervjuguide, som grundar sig i flexicuritykonceptets tre grundpelare. Analysprocessen är gjord enligt en tematisk analysmetod, där flexibilitet samt trygghet utgör två huvudteman. De underteman som följer är önskningar, självförtroende samt anställningsbarhet. Respondenterna önskar och värdesätter trygghet, i form av att ha möjlighet att stanna länge på en och samma arbetsplats, i uppsatsen kallad anställningstrygghet. De ser positivt på självvald flexibilitet, och önskar flexibilitet på egna villkor. Vi ser att känslan av anställningsbarhet, ett gott självförtroende samt fackförbudens stöd utgör trygghetsfaktorer på arbetsmarknaden. Generellt ser respondenterna den danska arbetsmarknaden som svårinkomlig för unga arbetstagare med bristande erfarenheter. Resultatet i sin helhet strider mot vad flexicuritykonceptet har till syfte att generera. Vi problematiserar företeelsen att arbetstagare inte ges trygghet från innehållet i flexicuritykonceptet, arbetsmarknadens krav på individers flexibilitet, samt hur en flexibel arbetsmarknad påverkar individen.

States need well-functioning administrative capacities to manage complex crises such as the Covid-19 pandemic. However, the use of public administration as a perspective is not common in crisis management research. In this comparative study, the national crisis management in Sweden, Norway and Denmark during the Covid-19 pandemic are described and compared through the perspective of administrative capacities according to Lodge and Wegrich (2014). To understand the identified similarities and differences in the three countries’ strategies the study looks at administrative traditions. Through the analysis of the countries’ crisis management, the study also examines whether the pandemic can be understood as a wicked problem as defined by Rittel (1973). The study concludes that the initial differences in how rigorous measures were taken, gradually tapered off as the countries progressed to strategies and measures adapted to the current spread of infection. The study also shows that administrative traditions influenced the differences in crisis management as Sweden with its dualism let public authorities and experts lead the way in measures and strategies while Norway and Denmark acted on political principles. Finally, the study finds results supporting the pandemics’ wicked nature and concludes it can be understood as a wicked problem.

Den här texten fokuserar på fem mossliksfynd från förromersk järnålder i Danmark. Med dessa fallexempel undersöktes också vilken betydelse mossen som en våtmark i sig kan överbevarandet av forntida människokroppar och vilka forskningsresultat som presenterats underde senaste åren. Utifrån dessa avgränsningar ämnade frågeställningarna att jämföra de fem fynden, undersöka möjliga orsaker till varför offren dött samt vilka möjligheter och begränsningar som fyndmaterialet har idag. Tanken kring teori var att se hur mossar kunde fungera som speciella platser under järnålder för mänskliga handlingar av deponeringar. Resultatet blev att där finns likheter och skillnader mellan mossliken, att en mängd orsaker kunde förklara deponeringar i mossar, och att där finns både positiva möjligheter med fortsatt forskning men att fyndmaterialet också är begränsat på flera sätt. / This paper focuses on five bog bodies from Denmark, from the pre-roman Iron Age. With these case examples, the importance of the bog as a wetland in itself in preserving ancient human bodies was also investigated and which research results have been presented in recent years. Based on these boundaries, the question intended were to compare the five case examples, investigate possible reasons for why the victims died and what opportunities and limitations the find material has today. The idea behind the theory was to see how bogs could have functioned as special sites for human depositions during the Iron Age. The results were that there are similarities and differences between bog bodies, that a number of reasons could explain depositions, that there are both positive opportunities with continued research but that the material found is also limited in several ways.

En förutsättning för att demokratiska länders institutioner ska vara välfungerande och uppfylla sina syften är att allmänheten känner ett förtroende för rättsväsendet. För att skapa och upprätthålla ett samhälleligt förtroende är det således av vikt att kontinuerligt söka fördjupade kunskaper om vilka faktorer som ligger till grund för och påverkar allmänhetens förtroendeför rättsliga institutioner. I gällande studie kommer rapporterat förtroende för rättsväsendet jämföras mellan Sverige och Danmarks invånare. Detta eftersom svenska medborgare över tid har uppgett ett i genomsnitt lägre förtroende för deras lands rättsliga institutioner än danska medborgare i motsvarande mätningar. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv (Lykke 2005), kombinerat med teorin om processuell rättvisa (Tyler 2001) samt stämplingsperspektivet (Lilly, Cullen & Ball 2019), kan denna konsekventa skillnad möjligen förklaras genom demografiska faktorer. Aktuell tvärsnittsstudie testade huruvida skillnader i förtroendet för rättsväsendet i Sverige och Danmark kvarstod efter kontroll för demografiska faktorer. Studien använde datamaterial från European Social Survey år 2018. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar ett samband mellan förtroendet för rättsväsendet och land, varvid det generella förtroendet är högre i Danmark än i Sverige. Sambandet kvarstod även när det kontrollerades för kön, utbildningsnivå samt utländsk bakgrund.

Genom tiderna har den fysiska planeringen i Sverige gått från en spontant framvuxenbystruktur till att bli alltmer strukturerad genom fysisk planering. Vem som har bestämt hurdet ska planeras har skiftat från kungen till stat till numera kommunerna. Kommunerna styrs av folkvalda politiker enligt den representativa demokratimodellen. Det här kandidatarbetet undersöker hur fyra nordiska länder möjliggör medborgardeltagande i den fysiska planeringen samt hur de olika ländernas planeringssystem är uppbyggt från statlig planeringsnivå, översiktlig planeringsnivå till detaljerad planeringsnivå. Genomförandet av undersökningen gjordes genom en fallstudie av Sverige, Danmark, Norge och Finland. Utifrån kunskapsöversikten om medborgardeltagande i planeringssystemen utarbetades ett teoretiskt ramverk bestående av tre trappmodeller för medborgardeltagande, som gav vägledning till hur de olika länderna ser på medborgarrollen i den fysiska planeringen. Empirin omfattades av respektive lands medborgardeltagande i den översiktliga samt detaljerade planeringen, och analyserades genom en jämförelsestudie. Slutsatsen visar att det inte finns några större skillnader i hur medborgarrollen påverkas utifrån olika planinstrument. Ytterligare visar slutsatsen att det finns utrymme för att öka medborgardeltagande och inflytande ifall det är det idealet som är önskvärt. För att öka deltagandet finns det både utrymme i lagstiftning att ta inspiration från Sveriges grannländer och ett antal verktyg och modeller för att från kommunen på eget initiativ öka deltagande och inflytande. Därmed bedöms studien bidra till att fylla en del av kunskapsluckan för hur Sverige i sin fysiska planering inkluderar medborgarna.

The Nordic countries are facing similar threats and the countries share many security policy and interests, Nordic co-operation provides an increased threshold effect and reduces the risk of incidents in and around our vicinity. The research problem for this study is whether a Nordic defense cooperation between Sweden and Denmark has the prerequisites required for successful defense cooperation. The purpose of this study is to investigate whether Sweden and Denmark have the conditions required to have a successful defense co-operation based on Tomas Valasek's success factors for successful defense cooperation. The conclusions that can be drawn after this study is completed are first and foremost that a deeper Nordic defense cooperation between Sweden and Denmark has all the success factors that Tomas Valasek says create good conditions for a successful in-depth defense cooperation. We can see that the results of this study after analysis have been carried out based on Valasek's factors show that Sweden and Denmark have both met all the factors in the same way and have similar results where this has been presented.

The purpose ofthis study is to examine how Sweden and Denmark explain their colonial experience in textbooks. A comparison will be made between Sweden’s colonization of Sápmi and treatment of Samer, and Denmark’s colonization of Greenland and treatment of Innuits. To conduct this study a comparative method was utilized, as well as hermeneutic theory which was used to try to understand how the countries explain their colonial experience. The theory applied for this topic was selective traditions in a textbook perspective. The results show that Sweden tones down their colonial experience, and the textbooks differ a lot in (if) and (how) they mention Sweden’s experience. The colonization of Sápmi is toned down as well as the treatment of Samer in books written before the new curriculum. The textbooks written after the new curriculum present a less toned down version of Sweden ́s treatment of Samer. This change is due to changes in society, as Samer have gained a lot more rights in Swedish society, which can be seen in Swedish textbooks. Denmark does not hide their colonial experiences, and the books also have more consensus in their description of Denmark’s colonial experience. The books before the new curriculum describe Denmark’s colonial experience as proof of the greatness of Denmark’s past. The books after the new curriculum describe Denmark’s colonial experience in the perspective of slave trade. Slave trade was one of the 29 canon points that entered the Danish curriculum, which could have influenced the Danish textbooks. Denmark’s textbooks often describe Denmark as a “good” colonial country, and the textbooks do not describe the treatment of Innuits, which could be explained by that, Denmark’s treatment of Innuits does not match with Denmark’s national image.