<p>I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.</p><p>Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell. Min slutsats blev också att det troligtvis aldrig kommer att finnas någon sådan definition eller att det ens är nödvändigt att ha en.</p><p>För att undvika att gå in i tekniska fäller så har jag också läst på teorier för modelleringer och tagit reda på och rett ut olika begrepp som förekommer i samband med modellering så som skillnaden mellan en triangel och en polygon.</p><p>För att testa olika metoder för lågpolygonmodellering valde jag att själv modellera tre versioner av en karaktär med olika polygonbegränsningar för varje modell. Här lade jag de översta gränserna på fem hundra trianglar för den första modellen och sedan tusen respektive två tusen för de två andra. På dessa modeller applicerade jag olika idéer och metoder som jag kom fram till delvis genom att studera karaktärsmodeller från andra spel.</p>

<p>För att enbart kunna lagra ett tredimensionellt objekt i en databas krävs inte en väldigt optimerad databasdesign. Men beroende på användningsområdet av databasen kan det krävas stora optimeringar för just detta. I jämförelse med ett dataspel som har en framerate över 30 fps (uppdateringar per sekund) så är en databas väldigt långsam. Eftersom att databasen sett ur ett spels perspektiv tar lång tid på sig att svara när man frågar den något kommer detta att innebära stora problem när man försöker kombinera de två. Det finns dock saker man kan göra för att öka prestanda på en databas, exempelvis att optimera själva frågorna till databasen. Men framför allt kan man optimera själva databasdesignen. Självklart kan man utveckla spelet så att det inte nödvändigtvis behöver ha kontakt med databasen i varje uppdatering. Detta är något som denna rapport kommer att gå in på djupet med och då läggs större vikt på databassidan än på spelsidan.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur jag arbetat med att ta fram två spelbara karaktärer, en så historiskt korrekt samuraj som möjligt och en 2-årig pojke, som skulle kunna vara hans son. Båda ska uppfylla kraven för nästa generations dataspel. Jag har skrivit om arbetsprocessen, och om de svårigheter jag stött på. De flesta problemen har jag lyckats lösa, men några har jag valt att kringgå. Det finns också en reflekterande text, som tar upp det allmänna intresset just nu för japansk kultur och historia, och där jag bl a försöker förklara varför jag valt att skapa dessa två karaktärer. Den frågeställning som jag anser mig ha fått svar på är vad det innebär att skapa två relativt olika karaktärer med hjälp av programmen Maya och ZBrush. Framför allt har jag blivit väl bekant med ZBrush, där jag utnyttjat möjligheten att göra textureringen i 3D (polypainting), i stället för att på traditionellt sätt arbeta i 2D med Photoshop. Jag är nöjd med slutresultatet och hoppas att det kan inspirera andra, samtidigt som det finns en del att lära av de svårigheter jag stött på på vägen.</p>

Ingen saga utan hjälte - en kvalitativ innehållsanalys av spelet Shenmue II Syftet med denna uppsats är att undersöka berättelsens struktur i Shenmue II samt karaktärernas funktion för berättelsens drivkraft. Ett bakomliggande syfte är att undersökningen skall underbygga vår åsikt om att datorspel kan vara berättande och således möjliga att studera med narratologiska verktyg. Våra frågeställningar är; Hur ser berättelsens struktur ut i Shenmue II? Vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i datorspelet Shenmue II? Vi använder oss av en kvalitativ innehållsanalys och vi har valt att kombinera två olika typer av innehållsanalyser; den strukturalistiska och den narratologiska. Våra teorier är till stor del en utgångspunkt och analysmetod för vår undersökning. De teorier vi använder oss av teorier inspirerade av narratologi och filmvetenskap. Christopher Voglers teori kring narrativ blir aktuell när vi tittar på datorspelets berättelse och Lee Sheldons teori kring karaktärer i datorspel blir aktuell när vi analyserar karaktärernas funktion i datorspel. De resultat vi funnit är att berättelsens struktur i Shenmue II kan liknas vid det narrativ som brukar återfinnas i film och traditionella sagor. Berättelsen är tydligt uppdelad i olika etapper, där varje etapp tydligt visar på ett specifikt skede i handlingen. Karaktärernas funktion är avgörande för berättelsens drivkraft. Det är till stor del karaktärerna som driver berättelsen i spelet framåt.

Denna rapport handlar om dead reckoning i bilspel. En rad nätverkstekniker tas upp grundligt, och fem olika versioner av dead reckoning implementeras, provkörs och utvärderas. En nätverkssimulator har skapats för att provköra algoritmerna i och datan från dessa provkörningar ligger till grunden för en analys av de olika implementationerna. De testas bland annat mot konsistens och bandbreddsåtgång. SimBins GTR Evolution har använts för att spela in loppen, och rapporten inriktar sig på hur dead reckoning fungerar i detta spel.

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en större mängd konceptbilder över Bergsfästningen Hammerhold för en Oblivion modd. Inledningsvis beskrivs i texten bakgrunden och målsättningen med bilderna till modden. Därefter redogörs utifrån vilka utgångspunkter konceptbilderna har skapats. En kortare text beskriver arbetsprocessen med att framställa bilderna från den första skissen till den slutgiltiga renderingen i Photoshop. Därefter beskrivs arbetet med de första miljöerna, där reflektioner görs kring de lösningar och problem som uppkommit under arbetets gång. Slutligen presenteras arbetet med den slutgiltiga miljön Nomansland där lösningarna från det tidigare arbetet används mer metodiskt. I uppsatsen kommer reflektioner kring min roll som konceptartist samt min och 3D-grafikernas relation till de framtagna konceptbilderna att redovisas.

För att enbart kunna lagra ett tredimensionellt objekt i en databas krävs inte en väldigt optimerad databasdesign. Men beroende på användningsområdet av databasen kan det krävas stora optimeringar för just detta. I jämförelse med ett dataspel som har en framerate över 30 fps (uppdateringar per sekund) så är en databas väldigt långsam. Eftersom att databasen sett ur ett spels perspektiv tar lång tid på sig att svara när man frågar den något kommer detta att innebära stora problem när man försöker kombinera de två. Det finns dock saker man kan göra för att öka prestanda på en databas, exempelvis att optimera själva frågorna till databasen. Men framför allt kan man optimera själva databasdesignen. Självklart kan man utveckla spelet så att det inte nödvändigtvis behöver ha kontakt med databasen i varje uppdatering. Detta är något som denna rapport kommer att gå in på djupet med och då läggs större vikt på databassidan än på spelsidan.

Syftet med denna uppsats är att visa upp ett antal nyckelteman som framkommer inom kommunikationen mellan studerande spelutvecklare och kompositörer. Dessa togs fram genom speltest och intervjuer med fem studenter. Resultatet bestämdes genom de mest framträdande aspekterna i empirin och visade bland annat användningen av referensessoundtracks och synen på en övergripande stil som kompositörer måste följa. Med dessa nyckelteman bildar uppsatsen en grund och utgångspunkt för framtida studier i ett försummat ämne.

Todays gaming habits between women and men depends on the age range. Both sexes are playing but how do they create a character when they have free hands? Are there any differences from a gender perspective? The main purpose is to answer the question: How does women and men create characters in the computergame The Sims? By looking at the result of four women and four mens created character and then interviewing them for profound information, we have received data to answer those questions for our study. Data has shown that the men were less personal when they created a character, used more imagination and took less time to create the character. The majority of the women created themselfs or part of themselfs and took more time on details. / Dagens spelvanor mellan kvinnor och män beror på åldern. Båda könen spelar men hur skapar de karaktär när de har fria händer? Finns det skillnader ur ett genusperspektiv? Det huvudsakliga syftet är att besvara frågan: Hur skapar kvinnor och män karaktärer i spelet The Sims? Genom att titta på resultatet av fyra kvinnor och fyra mäns karaktär och sedan intervjua dem för djupgående information har vi fått data som besvarar dessa frågor för vår studie. Data har visat att männen var mindre personliga när de skapade en karaktär,använde mer fantasi och tog mindre tid att skapa karaktär. Majoriteten av kvinnorna skapade själva eller delar av sig själva och tog mer tid vid detaljer.

This thesis presents my work at the company Fatshark AB in Stockholm. My supervisor Rikard Blomberg, who works as a chief technology officer at Fatshark and is one of the owners of the company, explained that they had experienced weaknesses in the methodology used when developing heads up displays (HUD) for their games. In the latest production, Lead  and Gold, the HUD had been redesigned a number of times, becoming an unnecessarily big expense due to the number of work hours invested. In modern software development, an iterative workflow is commonly encouraged. Despite this fact, the work efficiency could likely be increased by setting up guidelines as a help in the process of developing HUDs and reviewing the solutions. There was also a need for a way to estimate a particular redesign’s impact on the game before the actual  implementation had been made, and ways to define the pros and cons of each redesign. My task was to come up with standards for how the different elements in a UI could be structured and reviewed, in order to improve the developing process of the UI and facilitate the communication between employees. These standards were to be designed by a team consisting of Fatshark employees from different work disciplines and myself. / Den här rapporten beskriver mitt exjobb på företaget Fatshark AB i Stockholm. Min handledare Rikard Blomberg, som är chefsprogrammerare och delägare i företaget, förklarade att det fanns brister i deras metodik för utveckling av HUD i deras produktioner. I den senaste titeln, Lead and Gold, hade HUD:en designats om väldigt många gånger, och därför, räknat i arbetstimmar, kostat orimliga summor pengar. Samtidigt som man i modern mjukvaruutveckling ofta främjar en iterativ arbetsmetodik, skulle processen kunna effektiviseras om det sattes upp ramar och planer för hur man ska gå tillväga för att utveckla och mäta kvaliteten på resultatet. Vidare var det önskvärt att i någon utsträckning kunna förutspå vad som kan bli bra innan det läggs in, och att kunna definiera på vilket eller vilka sätt någonting är ”bra”. Mitt uppdrag handlade om att tillsammans med några på företaget ta fram standarder för hur olika delar av spelets HUD (senare omformulerat till att inbegripa UI i allmänhet) ska struktureras och hur man ska kunna använda detta för att effektivisera utvecklingen för att nå snabbare och bättre resultat.