• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • 3
  • Tagged with
  • 41
  • 41
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Mellan informationssök och Ragnarök : om hur lärare använder datorer och digital teknik i undervisningen i de samhällsvetenskapliga ämnena

Henriksson, Linus January 2012 (has links)
Det blir allt vanligare att elever får en egen bärbar dator eller lärplatta för att använda i skolan, även benämnt som ”en-till-en”. Digitaliseringen av skolan är numera så pass utbredd att det inte längre handlar om ifall datorer och digital teknik ska användas i undervisningen eller ej, utan snarare på vilket sätt de ska användas. I denna studie undersöks hur datorer används i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena i en ”en-till-en”-miljö. Syftet är att bidra med en didaktisk inriktad studie inom det förhållandevis nya forskningsfält som ”en-till-en” utgör. Mer konkret har jag riktat min uppmärksamhet mot vilka kvalitativt skilda användningssätt som kan skönjas i lärares beskrivningar av hur den digitala tekniken används i undervisningen samt hur detta kan relateras till undervisningens syfte och innehåll. Genom enkäter har jag tagit del av lärares beskrivningar av sina mest lyckade arbetsmoment där datorn har utgjort en väsentlig del för arbetsmomentets genomförande. För att resonera kring dessa svar utifrån kvalitativt skilda användningssätt har jag utgått från Ruben R. Puenteduras SAMR-modell. Resultatet av studien visar att alla nivåer i SAMR-modellen är representerade i det empiriska materialet, men att en övervägande del av arbetsmomenten kan räknas till de lägre nivåerna i modellen. Beträffande undervisningens syfte och innehåll har jag tagit min utgångspunkt i ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne”,”analysämne” och ”diskussionsämne” för att analysera studiens empiriska material. Enligt min tolkning återfinns alla ämnesuppfattningar i materialet. Genom att jämföra resultatet av dessa två analyser kan jag konstatera att alla nivåer av SAMR-modellen finns representerade inom de moment som kan härledas till ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne” och”analysämne”. Detta tolkar jag som ett tecken på att samma undervisningsmål kan uppnås med olika former av teknikanvändning. De arbetsmoment som kännetecknas av ämnesuppfattningen ”diskussionsämne” karakteriseras av de högre nivåerna av teknikanvändning i SAMR-modellen. Således kan datorer och digital teknik ha en förhållandevis liten betydelse för undervisningens genomförande i vissa fall, medan den i andra fall spelar en ytterst betydelsefull roll för undervisningens innehåll och syfte.
12

Datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen- : - Ur ett specialpedagogiskt perspektiv / The computer as a tool in early literacy : - From a special educational perspective

Pettersson, Louise January 2014 (has links)
Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet. Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns indikationer på att datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov.
13

Lärares tal om datorn som pedagogiskt hjälpmedel

Bernström, Maria January 2009 (has links)
<p>Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt </p><p>hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. </p><p>Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har </p><p>utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna </p><p>ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. </p><p>Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med </p><p>att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att </p><p>förverkliga dessa mål uttolkas. </p><p>Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på </p><p>vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och </p><p>skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på </p><p>datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en </p><p>ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.</p>
14

Fröken är inget datorgeni riktigt : en undersökning om pedagoger och elevers uppfattning om datorn i skolan

Paananen, Jarno, Wetterstrand, Thomas January 2008 (has links)
<p>Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.</p>
15

Lärares tal om datorn som pedagogiskt hjälpmedel

Bernström, Maria January 2009 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.
16

Fröken är inget datorgeni riktigt : en undersökning om pedagoger och elevers uppfattning om datorn i skolan

Paananen, Jarno, Wetterstrand, Thomas January 2008 (has links)
Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.
17

En laptop till varje elev : en studie om gymnasieskolans satsning på datorer i undervisningen

Fast, Anneli January 2012 (has links)
The aim of this study is to highlight the computer as a learning resource in the education and give us knowledge about how the students uses the computer in year one in a selected High School where one computer per student were introduced in autumn 2011. The aim is also to contribute to the discussion about how the computer can become a natural learning resource for all students in all subjects, including the students in need of special support. How are the High School students using the computer? Are there differences in computer use, whether the student is in academic or vocational program? Are there differences in computer use between boys and girls? Do the student experience that the digital competence is increasing together with if they experience the computer as aid? In what degree do the teachers encourage the students to use the computer? How much do the students use the computer to learn mathematic? The study is based on a survey of all students in year one in a municipal High School. The result of the study is showing that the students first of all use the computer to play music, surf the Internet and to be logged in on social media (eg. Facebook). The students have learned to use the computer for the tasks they need, although the teachers don’t encourage the students to use the computer in any higher means, not in mathematics and not in other subjects. Use of the computer as a learning resource in mathematic does almost not exist. There is a lot of work for the teachers to do before the students can use the computer as a learning resource as it is and not only see the computer as a tool.
18

Gud i molnet : Ett utvecklingsarbete om datorstödd religionsundervisning

Hellberg, Johannes January 2020 (has links)
Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått under lång tid och med åtskilliga beslutfrån myndigheter och beslutande politiska församlingar. Detta utvecklingsarbete är ett försökatt i en skola, som nyligen genomfört en satsning med en Chromebook till varje elev,implementera en användning av digital teknik i ämnet religionskunskap. Syftet är att utforskaelevers kompetenser och strategier för en digital teknikanvändning samt stödja och utvecklaelvernas användning av dessa för att, i en skola med begränsad erfarenhet av digitala resurser,tillämpa och integrera dem i lärandet inom religionskunskap för ett djupare och rikarelärande. I utvecklingsarbetet kartläggs den digitala kompetensen hos eleverna i två klassersom också får arbeta med digital teknik i grupparbete och enskilt. Utvecklingsarbetet visar atteleverna har hög digital kompetens ifråga om kommunikation, om att söka information,kompletterande perspektiv och samarbete med varandra. Lärarens utmaning handlar om attfölja med i utvecklingen och uppdatera sin digitala kompetens så att den i någon mening kanmatcha elevernas för att skapa dialog och underlätta också den muntliga kommunikationen.Genom TPACK-modellens sätt att se på digital kompetens framgår det att digital kompetens isig inte är det samma som didaktisk kompetens med digital teknik som stöd.
19

"Vi ska ge eleverna verktyg att skapa framtidens musik" : En studie om digitala verktyg och media som medierande redskap i högstadiets musikundervisning / We shall give the pupils tools to create the futures music : A study of digital tools and media as mediating artefacts in junior high school´s music education

Engström, Elias January 2022 (has links)
Denna studie ämnar till att undersöka tre musiklärares uppfattning och beskrivningar av digitala verktyg och digital teknik i grundskolans musikundervisning senare år, 7-9. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyseras deltagarnas beskrivningar utifrån styrdokumentens riktlinjer i första forskningsfrågan samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen redskap och mediering i den andra forskningsfrågan. Valet av studiens intresse i styrdokumenten samt de sociokulturella begreppen syftar till att utveckla en förståelse för hur lärarna förstår och nyttjar verktygen och tekniken i sin undervisning och för de mål som förväntas uppnås genom arbetet. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys där respondenternas beskrivningar sätts i relation till varandra samt till forskningsfrågorna och tidigare forskning som utformar studien. De konstruerade teman som presenteras är det digitala verktyget i styrdokumenten, arbetet med digitala verktyget i musikundervisning och mål med arbetet. Lärarna beskrev en enhetlig uppfattning om hur det digitala verktyget ses och ska användas som ett verktyg och instrument för både ett musicerande och ett musikskapande och hänvisar till att motsvara en tidsenlig musikverksamhet i samhället. I resultatet och diskussionen beskrivs begreppen som synonymer som bland annat diskuteras utifrån styrdokumentens utformning av kunskapskrav och läroplanens mål med en differentierad undervisning. I en benämning av datorstödd undervisning beskrev lärarna hur tekniken möjliggör en större tillgänglighet till läromedel, informationskällor, kommunikativa funktioner och bedömningsmatriser som delas med eleverna och utvecklar ett större ansvarstagande för sina studier. Lärarna beskrev också en stor vikt vid att utveckla en digital kompetens i samtlig digital teknik som krävs för att vara en aktiv samhällsmedborgare i det moderna samhället vi idag lever i.
20

Lärande simulering eller simulerat lärande? : en studie av fyra elevers lärande av styrteknik med användning av ett datorbaserat inlärningsprogram på gymnasieskolans elprogram

Berglund, Ingrid January 2005 (has links)
<p>With an English abstract</p>

Page generated in 0.1533 seconds