I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning. Två av dem arbetar på grundskolans senare åldrar och den tredje på ett estetiskt inriktat gymnasieprogram. Den litteratur jag använt som bakgrund till mitt arbete belyser de fördelar som datorstödd undervisning kan ge, samt även de hinder och problem som kan uppstå. I mitt resultat efter intervjuundersökningen kom jag fram till att man som lärare inte alltid behöver besitta mest kunskap då det gäller datorer. Det finns mycket kunskap hos eleverna som man kan använda. Det kom även fram att man kan klara sig på relativt liten utrustning beroende på hur man lägger upp sin undervisning. Då det gäller det pedagogiska upplägget av undervisningen så arbetade dessa lärare genom att blanda analoga och digitala tekniker.

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven.

No description available.

Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent. The aim of this graduationwork is to examine how to make the employees to utilize Styr better than they do today. My work contains specification from inquiry made by NCC and an inquiry made by my self. My inquiry was sent to productions employees. My work also contains a study literature about arrangement of projects and interviews with persons who are responsible for the program. The study has shown that the low extent of utilization do not depends on the single user but the whole company, from managing director down to production manager.

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.

No description available.

No description available.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering. Dessutom skulle datorerna möjliggöra ett mer elevstyrt arbetssätt. Mot bakgrund av dessa förväntningar diskuteras datorlärarnas arbete och de utmaningar som är speciella för deras ämne. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där tre datorlärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades och kodades under sex etiketter: läraren, eleverna, datorerna, undervisningen, ämnet och kurserna samt samarbetet med kollegor. Studien visade att datorlärarna upplevde utmaningar som är speciella i deras ämne: Ämnets stora bredd med många kurser tillsammans med kunskapsområdets snabba utveckling gör det svårt att kunna undervisa i alla kurser. Att det är stor skillnad i elevernas kunskaper och datorvana ställer stora krav på lärarnas förmåga att anpassa undervisningen till individen. Datorerna som arbetsredskap orsakar ofta störningar. Det är få flickor som söker sig till kurserna i Datorteknik. När det gäller den stora bredden i ämnet Datorteknik visar studien att lärarna använde olika strategier för att klara av den. Antingen valde de att specialisera sig eller också använder de sig av en mer handledande roll för att kunna undervisa i ett större antal kurser trots att de inte har hunnit fördjupa sig på alla områden. Datorerna påverkar undervisningen både positivt och negativt. Positivt är att den ger möjligheter till ett mer individanpassat arbetssätt. Negativt är att datorerna ofta stör elevernas koncentration. Lärarna i min undersökning kände inte att de fick något ansvar i skolans utveckling. Detta beror framförallt på att ämneskulturen är stark och hindrar samarbete över ämnesgränserna.

Syfte Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Metod Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultat Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika. Diskussion Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut. Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.

<p>Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. </p><p>The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent. </p><p>The aim of this graduationwork is to examine how to make the employees to utilize Styr better than they do today. My work contains specification from inquiry made by NCC and an inquiry made by my self. My inquiry was sent to productions employees. My work also contains a study literature about arrangement of projects and interviews with persons who are responsible for the program. </p><p>The study has shown that the low extent of utilization do not depends on the single user but the whole company, from managing director down to production manager.</p>