Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått under lång tid och med åtskilliga beslutfrån myndigheter och beslutande politiska församlingar. Detta utvecklingsarbete är ett försökatt i en skola, som nyligen genomfört en satsning med en Chromebook till varje elev,implementera en användning av digital teknik i ämnet religionskunskap. Syftet är att utforskaelevers kompetenser och strategier för en digital teknikanvändning samt stödja och utvecklaelvernas användning av dessa för att, i en skola med begränsad erfarenhet av digitala resurser,tillämpa och integrera dem i lärandet inom religionskunskap för ett djupare och rikarelärande. I utvecklingsarbetet kartläggs den digitala kompetensen hos eleverna i två klassersom också får arbeta med digital teknik i grupparbete och enskilt. Utvecklingsarbetet visar atteleverna har hög digital kompetens ifråga om kommunikation, om att söka information,kompletterande perspektiv och samarbete med varandra. Lärarens utmaning handlar om attfölja med i utvecklingen och uppdatera sin digitala kompetens så att den i någon mening kanmatcha elevernas för att skapa dialog och underlätta också den muntliga kommunikationen.Genom TPACK-modellens sätt att se på digital kompetens framgår det att digital kompetens isig inte är det samma som didaktisk kompetens med digital teknik som stöd.

Denna studie ämnar till att undersöka tre musiklärares uppfattning och beskrivningar av digitala verktyg och digital teknik i grundskolans musikundervisning senare år, 7-9. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyseras deltagarnas beskrivningar utifrån styrdokumentens riktlinjer i första forskningsfrågan samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen redskap och mediering i den andra forskningsfrågan. Valet av studiens intresse i styrdokumenten samt de sociokulturella begreppen syftar till att utveckla en förståelse för hur lärarna förstår och nyttjar verktygen och tekniken i sin undervisning och för de mål som förväntas uppnås genom arbetet. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys där respondenternas beskrivningar sätts i relation till varandra samt till forskningsfrågorna och tidigare forskning som utformar studien. De konstruerade teman som presenteras är det digitala verktyget i styrdokumenten, arbetet med digitala verktyget i musikundervisning och mål med arbetet. Lärarna beskrev en enhetlig uppfattning om hur det digitala verktyget ses och ska användas som ett verktyg och instrument för både ett musicerande och ett musikskapande och hänvisar till att motsvara en tidsenlig musikverksamhet i samhället. I resultatet och diskussionen beskrivs begreppen som synonymer som bland annat diskuteras utifrån styrdokumentens utformning av kunskapskrav och läroplanens mål med en differentierad undervisning. I en benämning av datorstödd undervisning beskrev lärarna hur tekniken möjliggör en större tillgänglighet till läromedel, informationskällor, kommunikativa funktioner och bedömningsmatriser som delas med eleverna och utvecklar ett större ansvarstagande för sina studier. Lärarna beskrev också en stor vikt vid att utveckla en digital kompetens i samtlig digital teknik som krävs för att vara en aktiv samhällsmedborgare i det moderna samhället vi idag lever i.

<p>With an English abstract</p>

The Swedish government has decided to add programming to the Swedish curriculum to strengthen students’ digital skills. The teachers who will teach programming do not always know programming themselves. Because of that, KTH Royal Institute of Technology researchers are planning to start an initiative of creating a Massive Open Online Course (MOOC) in fundamental programming in Swedish for those teachers. Interpreting error messages given by the compiler is one problem with learning programming. An aim of this study is to lower that threshold. The study seeks to identify common misconceptions about programming among novice programmers in order to design a static analyser that investigates code written by students and provides formative feedback to help students in their own learning process. The study combines the constructivist theory of learning with views about formative assessment in order to automate the process that is usually done by a teacher or teaching assistant when assessing code. A phenomenographic study is done in order to identify teachers’ perceptions of common misconceptions about programming by interviewing five active teachers at KTH. The results of that study are used to construct code examples that correspond to these misconceptions. Those results lead to the design and implementation of a software that detects these problems in code. That software is evaluated using a larger set of test data, consisting of 77 errors divided into five larger programs, inserted by independent individuals. From the initial study, five categories of misconceptions are given. Of the 77 errors, the majority are correctly positioned and almost all are given a good hint about the position. About a quarter of the errors are parse errors, which never reach the analysing part of the software that demands the program to be parsable. The study shows that we have succeeded both in designing and implementing a software that detects the identified misconceptions with good results. In the context of a MOOC, the software might require an extension with a more advanced parser and also dynamic analysis to be able to test the correctness of the students’ programs. The software is limited to handle the language Javascriptish, which is a subset of JavaScript. / För att stärka den digitala kompetensen bland svenska grundskole och gymnasieelever har programmering lagts in i läroplanen. De lärare som är tänkta att hålla i denna programmeringsundervisning har själva inte alltid tillräckliga kunskaper i programmering, varpå ett initiativ för att hålla en storskalig, öppen och internetbaserad kurs (MOOC) på svenska har startats av forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). En av svårigheterna med att lära sig programmering är att förstå meddelandena som kompilatorn ger. Ett mål med denna studie är att sänka denna tröskel för studenten. Denna studie ämnar identifiera vanliga missuppfattningar om programmering hos nybörjare, för att designa en programvara som utför statisk analys av kod skriven av studenter och därefter ge återkoppling kring dessa missuppfattningar. Studien kombinerar den konstruktivistiska teorin om lärande med tankar om formativ bedömning för att automatisera den process som vanligtvis görs av en lärare eller lärarassistent vid bedömning av kod. En fenomenografisk studie görs för att identifiera lärares uppfattningar om vanliga missuppfattningar kring programmering genom att intervjua fem verksamma lärare på KTH. Resultatet från den studien används sedan för att konstruera kodexempel som belyser de identifierade missuppfattningarna. Därefter designas och implementeras en mjukvara som sedan evalueras genom att analysera totalt 77 fel, konstruerade av oberoende individer, uppdelade på fem större program. Den initiala studien resulterar i fem olika kategorier av missuppfattningar. Av de 77 evaluerade felen ger majoriteten en korrekt positionsangivelse och nästan alla ger en god indikation över var felet ligger. Omkring en fjärdedel av felen är parsningsfel, vilka aldrig når huvudmjukvaran som kräver att programmet är parsningsbart. Studien visar att vi lyckas designa och implementera en programvara som med goda resultat upptäcker vanliga missuppfattningar kring programmering hos nybörjare, baserat på det teoretiska ramverket. I kontexten av en kurs på internet kan programvaran behöva utvecklas med en mer avancerad syntaxanalys (eng. parser) samt lägga till dynamisk analys av program för att även kunna testa programmens korrekthet. Programvaran är begränsad till att analysera kod skriven i språket Javascriptish, vilken är en delmängd till JavaScript.

This thesis deals with options about information technology in education, the starting pointbeing a project in progress, namely Ostindieprojektet. This is the first collaboration betweenDatatorget and Stadsmuséet in Göteborg. The research is built on a phenomenological approach.The &quot;backbone&quot; information is collected from qualitative interviews, conducted mainlyduring March-April 1995.The questions for the interviews deal with the opinions about the reasons with Ostindieprojektetand IT in education, what conditions required to complete Ostindieprojektet and the ITdevelopment, the availability of the material, how IT-use can affect education, possible qualitiesfor the student with IT-use and how IT-use can affect the role of the school-1ibrary as ateaching tool.Some key subjects examined in the thesis deals with governmental investigations, viewsabout pedagogic and knowledge, problem-based leaming, computer-based education and therole of the school-library. The research shows that the interviewers have the same opinionsas the above mentioned key subjects. In completing the thesis we hope we have created aforum for critical discussion.

<p>Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven. </p>

<p>Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.</p>

No description available.

No description available.

<p>I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning. Två av dem arbetar på grundskolans senare åldrar och den tredje på ett estetiskt inriktat gymnasieprogram. Den litteratur jag använt som bakgrund till mitt arbete belyser de fördelar som datorstödd undervisning kan ge, samt även de hinder och problem som kan uppstå. I mitt resultat efter intervjuundersökningen kom jag fram till att man som lärare inte alltid behöver besitta mest kunskap då det gäller datorer. Det finns mycket kunskap hos eleverna som man kan använda. Det kom även fram att man kan klara sig på relativt liten utrustning beroende på hur man lägger upp sin undervisning. Då det gäller det pedagogiska upplägget av undervisningen så arbetade dessa lärare genom att blanda analoga och digitala tekniker.</p>