<p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.</p><p>Metod</p><p>Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats.</p><p>Resultat</p><p>Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika.</p><p>Diskussion</p><p>Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut.</p><p>Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.</p>

Syftet med denna studie var att studera hur elever själva uttrycker sig kring vad de anser att de lärt sig genom att spela digitala spel, och i synnerhet de två spelen skylanders och minecraft, samt vad de skulle vilja lära sig när de spelar digitala spel. Intervjuerna har skett i lugna och avskilda miljöer, med en intervjuguide som underlag för frågorna jag ställt. Lärande i digitala spel är ännu inte utforskat i så stor utsträckning, och speciellt inte ur elevers eget perspektiv. Analysen utgick ifrån Collins och Browns kategorisering av fyra olika typer av kunskaper, vilka också är de kategorier jag delade in barnens svar i: fakta, algoritmer, kontrollstrategier samt lärandestrategier. Alla dessa fyra olika typer av kunskaper kunde urskiljas i elevernas svar, på ett eller flera ställen. Eleverna ansåg att de lärt sig mycket i spelen, och främst var det lärande av det engelska språket som de pratade om, men de nämnde också lärande av naturvetenskap, färglära samt olika sätt att hitta lösningar på problem. Spelen fortsatte faktiskt att locka flera av eleverna just för att de var svåra och tog tid att lösa.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning användningen av datorn i undervisningen leder till att elever får kunskap inom ämnet geografi, vilka kunskaper i så fall förvärvas samt i vilken utsträckning dessa kunskaper kvarstår. Undersökningen består i att 3 elever på en skola i Malmö får arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av ämnet geografi. Eleverna får besvara en enkät med frågor som är kopplade till dataprogrammet under tre tillfällen. En observation görs av varje elev vid användning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med två specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvärvade kunskaper i ämnet geografi genom användningen av programmet. Dessa är fakta-, förståelse- men även förtrogenhetskunskaper. De förvärvade kunskaperna kvarstannar även till viss del hos eleverna.

Produktutvecklingen speglar samhällets teknologiska framfart och utveckling, med ständigt ökande krav på kortare ledtider, mer högteknologiska och avancerade produkter samt en högre grad av pålitlighet hos produkten. Det innebär att de processer och verktyg som styr och ligger till grund för den moderna produktutvecklingen konstant måste förnyas och förbättras för att kunna möta de ökande kraven från såväl konsumenter som företag. Det finns många olika digitala verktyg som används inom produktutveckling idag och det som tidigare endast varit ett valbart komplement är idag en nödvändighet för att kunna utveckla och tillverka de komplexa produkter och komponenter som efterfrågas. Generativ design är ett av dessa verktyg som innefattar en rad olika datorstödda verktyg som CAD, CAE, FEM och CFD. Syftet med studien är att undersöka möjligheter och utmaningar med generativ design samt hur det påverkar produktutvecklingsarbeten och ingenjörens roll i designprocessen. De aspekter som har tagits hänsyn till är projekttid, effektivitet och slutresultat. Studien har utförts genom en inledande litteraturstudie följt av fyra semistrukturerade intervjuer genomförda med två svenska företag med internationell anknytning. Studien visar att företagen går mot att implementera fler digitala verktyg och förändra sina produktutvecklingsprocesser med avseende på detta. Även då många möjligheter och fördelar förekommer vid implementering av avancerade program som kan bidra till framtagningen och utvecklingen av mer komplexa produkter så finns det utmaningar som måste tas hänsyn till. Kommunikationen mellan de olika grupperna inom utvecklingsprocessen och inte minst kompatibiliteten hos de program som används är avgörande. Slutligen visar studien på en indikation att ingenjörens roll kommer att genomgå en förändring de närmsta åren, i takt med att datorstödda verktyg blir mer avancerade och kan ta över stora delar av arbetsprocesserna. / Product development reflects society's technological progress and development, with ever-increasing demands for shorter lead times, more high-tech and advanced products and a higher degree of reliability of the product. This means that the processes and tools that are controlled and form the basis for modern product development must be constantly renewed and improved in order to meet the increased demands from both consumers and companies. There are many different digital tools used in product development and what was previously an optional complement is today a necessity for developing and manufacturing the complex products and components that are in demand. Generative design is one of these tools that includes a variety of computer-aided tools such as CAD, CAE, FEM and CFD. The purpose of this study is to investigate opportunities and challenges with generative design and how it affects product development and the role of the engineer in the design process. The aspects that have been considered are project time, project efficiency and end results. The study was conducted through an initial literature study followed by four semi-structured interviews conducted with two Swedish companies with international connections. The study shows that the companies are moving towards implementing more digital tools and changing their product development processes with regard to this. Even though there are many advantages and opportunities in implementing advanced programs that can contribute to the production and development of more complex products, there are challenges that must be considered. The communication between the different groups in the development process and not least the compatibility of the programs used is crucial. Finally, the study shows an indication that the role of the engineer will undergo a change in the next few years, as computer-aided tools become more advanced and can take over large parts of the work processes.

Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena.

No description available.

De problem som denna studie behandlar är det höga antalet falska diagnoser inom radiologin samt den personalbrist som råder bland radiologer. För att behandla dessa problem är syftet med denna studie att undersöka förutsättningarna för implementeringen av Artificiell Intelligens (AI) och användningen av AI inom röntgendiagnostiken. Datainsamlingen skedde genom fyra stycken intervjuer, varav två med läkare inom radiologi från Akademiska Sjukhuset i Uppsala och en med verksamhetschefen inom radiologi på Enköpings Lasarett. Intervjuerna spelades in och transkriberades i syfte att kunna analysera den insamlade datan. Denna data ledde till 8 stycken teman. Dessa teman kommer att bli användbara för att förstå förutsättningarna för att implementera och använda AI i en organisation.

Byggindustrin har en stor potential i att vara väl digitaliserad. Byggindustrin är en av de äldsta bland de industrier på jorden, att den inte ligger i framkantenen när det gäller att vara digitaliserad är inget nytt.Syftet med denna rapport är att kunna ge överblick över vart och hur augmented reality används i dagsläget samt att kunna redovisa ett användarvärde för tekniken. Rapporten redovisar potentiella användningsområden inom byggbranschen.I denna rapport har tre metoder tillämpats. En litteraturstudie som ger en överblick på vart och hur augmented reality kan användas idag samt vilka brister byggindustrin har. Intervjustudien ger en helhetssyn på branschens acceptans av digitalisering idag, hur tekniken används idag samt potentiella användningsområden för tekniken. Värdeerbjudandemetoden har byggts upp på dessa föregående metoder för att kunna hitta ett användarvärde för tekniken i byggindustrin.Användningen av augmented reality inom produktionsskedet är väldigt sällsynt idag. Det är inget seriöst verktyg som används utan mer som en leksak, mer som ett visningsverktyg. Detta kan bero på de brister som tekniken har idag vilket är att positioneringen av 3D-modeller inte sker automatiskt samt att synfältet är väldigt begränsad för användaren. Idag är acceptans för ny digitalteknik väldigt begränsad och segt eftersom användarvärde för ny teknik är svårt att upptäcka samt att det finns en “generationskrock” mellan senior-arbetare som är vana vid att arbeta med sina metoder och junior-arbetare som är mer vana vid ett mer digitaliserad arbetssätt.Augmented reality har en stor potential inom byggindustrin där ökad samsyn är den mest betydande positiva faktorn för fältarbetare samt konsulter. Byggindustrin ser en potential i augmented reality för framtiden, det är bara en tidsfråga tills användningen av tekniken blir normaliserad inom byggbranschen. / The construction industry has enormous potential in being well digitized. The construction industry is one of the longest among the other industries on our planet, therefore it has a problem to be in the frontline of being digitized and it is nothing new.The purpose of this report is to be able to provide an overview of where and how the technology is currently used and to be able to report a user value for the technology. The report presents potential applications in the construction industry.In this report, three methods have been applied. A literature study that gives an overview of where and how the technology can be used today and what shortcomings the construction industry has. The interview study provides a holistic view of the industry's acceptance of digitization today, how the technology is used today and potential uses for the technology. The value proposition method has been built up on previous methods to be able to find a user value for the technology in the construction industry.The use of technology at the construction phase is exceedingly rare today. It is not a serious tool that is used but more like a toy, more like a viewing tool. This may be due to the shortcomings that technology has today, which is that the positioning of 3D models does not happen automatically and that the field of view is extremely limited for the user. Today, acceptance of new digital technologies is extremely limited and tough because user value for modern technologies is difficult to define and there is a "culture clash" between senior workers who are used to working with their methods and junior workers who are more used to more digitized ways of working.Augmented reality has enormous potential in the construction industry where increased consensus is the most significant factor for field workers as well as office consultants. The construction industry sees a potential in augmented reality for the future, it is only a matter of time until the use of the technology becomes normalized in the construction industry.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand. Unlike the findings of earlier studies that I compared with, these students had a higher writing speed and spent significantly less time to produce their texts. This result could indicate that the students of today not only are accustomed to computers but also are unfamiliar with writing by hand. Furthermore this study, like previous studies, did not show any statistic proof of a correlation between a specific writing tool and the quality of the written text. Hence it did not support the opinion that the students of today have a disadvantage when they have to write their national test by hand. On the other hand the study indicated that such disadvantage still could be the fact for some individuals. Three of the participants took part in the third part of the study where they produced two more texts; one by hand and the other on computer. Their writing processes were recorded and the analyses indicate an individual variation in whether the writing tool had an effect on the writing process and quality of texts. / Syftet med min undersökning är att undersöka om och i så fall hur gymnasieelevers skrivprocesser och texter påverkas av om de skriver för hand eller på dator, men också att jämföra en eventuell påverkan med den som har konstaterats för tidigare generationer av datoranvändare. Bakgrundsenkäten i den första delundersökningen visade att två tredjedelar av de 67 elever trodde att de skulle ha skrivit bättre texter på det nationella provet i svenska om de hade fått använda dator. I den andra delundersökningen medverkade fjorton av gymnasieeleverna genom att skriva två texter, en för hand och en på dator. Ett resultat som skilde sig från dem i de tidigare studier jag jämförde med var att deltagarna skrev snabbare och under kortare tid när de använde dator. Resultatet tyder på att dagens gymnasieelever inte bara är datorvana utan kanske också ovana att skriva för hand. I likhet med tidigare undersökningar visade delundersökningen inte en statistiskt signifikant kvalitetsskillnad mellan deltagarnas datorskrivna och handskrivna texter. Gymnasieelevernas farhågor om att textkvaliteten skulle ha försämrats av att de tvingades skriva det nationella provet för hand fick därmed inget stöd. Samtidigt visade studien att för enskilda individer skulle det faktiskt kunna förhålla sig så. Tre av deltagarna medverkade även i den tredje delundersökningen, där deras skrivprocesser dokumenterades i samband med att de skrev ytterligare en text på dator och en för hand. Resultatet av den andra delundersökningen pekar mot att skrivverktygets påverkan på skrivprocessen och även på texternas kvalitet skulle kunna variera från person till person.

The adoption of information technology (IT) is an intensive and ongoing process in society. All types of firms, but especially service firms, tend to adopt IT. Professional services, a sub-section of the service sector, are heavy users of IT. These firms are special because their business builds on the knowledge of the people in the firm. Therefore, tt is of special interest to study the impact of IT in these firms. The impact of IT in professional service firms is identified in four ways: service quality, competitive advantage, bottomline (management visions), and industry structure. The empirical focus is on the Swedish architectural industry and the adoption of CAD in this industry. Two extensive surveys each consisting of several in-depth interviews and a mailed questionnaire provide the empirical data. The research design is longitudinal and changes in the industry were observed. In special focus were the differences between the firms that had CAD—adopter firms—and firms that did not have CAD—non-adopters. Both the architects and their clients rated services performed with CAD to have better quality; e.g., the cooperation was eased by the use of this technology. The findings also suggest that CAD may be used as a competitive tool in the industry. The adopters increased their productivity significantly more than the non-adopters did between the two surveys and the adopters had significantly more loyal clients. CAD seems to be a tool that accentuates the differences between the adopter and the non-adopter firms. The results suggest that adopters and non-adopters develop into two different types of firms. The characteristics of these firms indicate that a division of the industry appeared. For example, the adopters were significantly larger than the non-adopters and plans to expand their business. One explanation to the disparity between these two types of firms may be the differences in management vision. The adopters may be characterized as progressive firms and the nonadopters as traditional firms. / <p>Diss. Umeå : Univ., 2001</p> / digitalisering@umu