Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

The purpose of this study was to examine social worker's experiences of the relationship between education and work. This was done by analyzing how social work students during a trainee program meet job-specific tasks. To answer the study's purpose, we have set up four issues: "What skills will be visible in the transition from education to working life?", "What experiences are characterized in the social worker’s practical work?", “How do the social workers adjust their knowledge from education to work” and “Which support for learning does the trainee program give?". The study is based on qualitative semi-structured interviews. We interviewed five social workers who are participating or have participated the trainee program. The material has been analyzed based on our chosen theories of situated learning. The results show that what social workers have done within the framework of the trainee program forms a distinct relationship between education and work. What the social workers have experienced as important in the trainee program is talking with others at the workplace, observation of experienced colleagues and participation in practical sessions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två högstadielärare resonerar kring och arbetar med digitala verktyg utifrån de nya styrdokumenten. Enligt de nya riktlinjerna ifrån Skolverket ska skolan utveckla elevers digitala kompetens och inom ämnet svenska ska de arbeta både med och utan digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. För att besvara syftet brukades metodtriangulering med semistrukturerade intervjuer samt deltagande observation. Trianguleringen ämnar att ge en varierad bild av lärarna och möjlighet att sätta deras undervisning (observation) och tankar samt motiveringar (intervju) i relation till varandra. Ett teoretiskt avstamp tas i den sociokulturella teorin då det är arbetet med kulturella artefakter som står i centrum och centrala begrepp så som proximal utvecklingszon och mediering tas upp i analysen. Resultatet visar att de båda lärarna är vana vid att arbeta med digitala verktyg och har integrerat det i sina klassrum och i sin undervisning. De ser båda positivt på den tekniska utvecklingen och arbetar regelbundet med digitala verktyg främst för att det underlättar det organisatoriska arbetet så som att hålla reda på papper och uppgifter men också för att det gör det lättare för eleverna att redigera i sina texter och söka information på nätet. Kortare texter läses ofta på nätet medan längre skönlitterära texter läses i fysiska upplagor.

I detta kandidatarbete har jag gått igenom hur man skriver ett manus med kunden, låta kunden komma på idéen och vara med i skrivandeprocessen. Med hjälp av en kombination av Deltagande Design och Kollaborativt Skrivande som metoder har jag byggt ihop en ny modell som hjälpte både mig och kunden för att få det bästa filmmanuset vi kunde göra med dom begränsningarna vi fick på vägen. Under skrivandets gång fick vi lite hinder om vad som kunde vara med och inte kunde vara med. Flera begränsningar dök upp men löstes på det bästa möjliga sätt. Åskådarnas feedback var nyttigt för oss alla för att kunna göra bättre framtida filmer och filmmanusar. / In this Bachelor Thesis I’ve gone through how to write a script with a customer, letting the customer to generate an idea and participate in the writing process. With the help of a combination of Participatory Design and Collaborative Writing as methods I have built a new model that helped me and the customer to get the best script we could make with the restrictions we got along the way. During the writing we got some hindrance on what could be in the script and on what couldn’t. More hindrance got up but got solved on the best possible way. The viewers feedback was necessary to hear for us to evolve and to do better movies and scripts in the future.

Studien är utförd på en stor mellanstadieskola i mellersta delarna av Sverige. Skolan arbetar med ett projekt där handuppräckningen tagits bort från undervisningen och ersatts med andra metoder/strategier och jag har valt att designa studien utifrån det projektet. Fokus med studien är att undersöka elevers deltagande utifrån lärares alternativa, didaktiska strategier för att fördela ordet i klassrummet. Syftet är att se vilka metoder/strategier lärarna använder sig av och att studera hur dessa metoder påverkar elevers deltagande. Detta gäller främst utifrån hur passiva, lågpresterande elevers deltagande påverkas. Frågeställningarna är: Vilka olika strategier använder lärarna för att fördela ordet i klassrummet? Hur har elevernas deltagande utifrån sina uppfattningar förändrats av de nya didaktiska strategierna? Uppsatsen stödjer sig på situerat lärande som teori. Inom situerat lärande är deltagande och delaktighet betydande faktorer för att nå lärande. Det handlar om att bli identifierad och att identifiera sig som en i gruppen. Motivationen till att delta mer fullständigt i en praktik kan vara ett kraftfullt incitament för lärande (Wenger, 1998). Jag använder mig av kvalitativa intervjuer med öppna frågor där respondenterna får berätta om projektet med att ta bort den traditionella handuppräckningen från undervisningen. Jag intervjuar både lärare och elever. Resultatet visar att lärarna använder sig av fem alternativa metoder istället för handuppräckningen: Glasspinnar, muggar, whiteboard-tavlor (skrivplattor), kahoot (ett nätspel med flera svarsalternativ) och exit-biljetter. Det finns en röd tråd i hur lärarna tolkar de olika metoderna och hur de använder dem. Det går endast att utläsa vissa skillnader mellan dem i det pedagogiska utförandet av glasspinnemetoden. Resultatet visar även att elevernas deltagande ökat. Alla de passiva eleverna förutom en har lämnat en roll i periferin till att närma sig gruppens centrum något eller till att befinna sig i centrum. Att befinna sig i periferin innebär att individerna inte innehar ett ”fullt” lärande men utifrån att dessa elever tar en större plats möjliggörs enligt Lave och Wenger (1991) och Wenger (1998)ett stärkande av deras identitet och genom detta kan de nå ett lärande på en högre nivå. Genom att närma sig gruppens centrum ökar även möjligheterna för dessa elever att få ett bättre socialt samspel med övriga elever (a.a., 1991 och 1998).

Syftet med studien är att undersöka vilka anledningar som lärarna uppfattar inom ämnet idrott och hälsa till att eleverna väljer att inte deltaga på lektionerna samt vilka strategier som används av lärarna för att höja deltagandet på lektionerna. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex lärare som är verksamma inom idrott och hälsa på olika gymnasieskolor i södra Sverige intervjuades. I studien används motivationsteorier om inre och yttre motivation för att analysera resultaten.  Resultat av studien visar på olika strategier för att höja deltagandet och öka motivationsnivån hos eleverna.  En strategi som lärarna använder är att skapa en så trygg miljö som möjligt samt att anpassa olika aktiviteter utifrån elevers förutsättningar och behov genom många variationer i olika undervisningsmoment så att alla elever har möjlighet att delta. Planering med ett tydligt elevinflytande är den tredje strategin. För att öka elevernas medverkan i idrott och hälsa visade det sig viktigt att eleverna upplever undervisningen som meningsfull. Lärare lyfter även fram vikten av återkoppling vid lektionsavslutning vilket bland elever beskrivs (av lärarna) som mycket uppskattat.   Studiens resultat kan hjälpa lärare öka motivationen hos elever att i högre grad deltaga och tillgodogöra sig undervisning i idrott och hälsa.

Singapore Math är ett undervisningssätt i matematik som bygger på hur matematikundervisningen sker i Singapore. Studien belyser hur några lärare i den svenska grundskolan upplever att införandet av Singapore Math har ändrat deras sätt att undervisa i matematik och hur de upplever att elevernas aktiva deltagande påverkas av modellen. De teoretiska utgångspunkter som studien bygger på är matematikämnet och dess läroplan i Singapore samt Lev Vygotskijs sociokulturella synsätt på lärande. I studien gjordes sju kvalitativa intervjuer med lärare i den svenska grundskolan och intervjumaterialet analyserades tematiskt. Resultaten visar att samtliga lärare ser problemlösning som en central del i sin undervisning med Singapore Math och att alla lärare upplever ett ökat aktivt deltagande hos eleverna efter införandet av modellen. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser sig lägga ned mer, men inte mycket mer, tid på planeringsarbete efter införandet av modellen.