Denna studie handlar om att undersöka hur man bygger gemenskap via dataspel, hur man tänker när man designar dessa, hur dataspelsföretagen håller ihop gemenskapen genom att uppmana till deltagande både inom dataspelen samt externa plattformar som Facebook, Twitter och diverse diskussionsforum. Studien utgår från ett produktionsperspektiv där tanken är att få veta vad de som arbetar på dataspelsföretag har för syn på gemenskap och arbetar för att skapa och bibehålla den. Till det används två begrepp, gemenskap och deltagande. Gemenskapande är en ständigt pågående process som vi människor utövar medan deltagande är något som har blivit allt vanligare inom produktionen där användarna bjuds in till att vara en del av den. Metoden som används för att ta reda på detta är semistrukturerade intervjuer med personer inom dataspelsindustrin eftersom det som undersökes krävs att man frågar någon professionell inom området. Studien visar att gemenskap inte är en primär del i början av dataspelets design men att företagen vet om hur viktig den är under dataspelets livstid. Genom att företagen själva engagerar sig i gemenskapen och genom att uppmuntra till deltagande knyter de an gemenskaper kring sig. Det skapas en så kallad fangemenskap vilket gör att användarna identifierar sig med företagen och knyter sig runt dessa och då sker gemenskapande.

Purpose: In today's society, several municipalities in Sweden are working towards theintegration of their citizens in order to include them in the future planning of the citiesand regions. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), conducted a survey calledMedborgarundersökning, in which they examined the citizens’ view on the civildialogue which takes place between the municipalities and their citizens. This survey demonstrated a lack of positive attitude towards the dialogue. Jönköping municipalityhad a need to gather information about the function of the citizen dialogue, since theypublished new guidelines in the summer of 2016, and to gather knowledge about thefuture configuration of the dialogue. The study strived towards uncovering how the municipality of Jönköping take advantage of the dialogue today and what the dialogueis lacking of as well as what improvement can be done between the municipality andits citizens. The study also included how well the dialogue were perceived by thecitizens and their perception about the possibility to affect any decisions that weremade. The study performs a comparison between the municipality of Jönköping and themunicipality of Gnosjö, since the latter had a well-functioned citizen dialogue. Method: The study itself depended upon both qualitative and quantitative methods forgathering of data, such as interviews and surveys. The interviews aimed primarilytowards employees in the municipalities and the surveys aimed towards the residents of Bottnaryd. Findings: This study provides with an increased understanding as to how the citizendialogue functions in practice and provides suggestions as to how the dialogue can beimproved and developed. Among other things, it highlights what the dialogue currentlylacks and what improvements could be implemented to make up for that. Implications: Other possibilities of participation needs to be created in order to be ableto include more citizens and the different layers of society. Furthermore, all partieslacks a greater commitment towards the dialogue, as well as the citizens are able toparticipate too late in the process. Limitations: In this study, officials and other parties, who were not deemed experts inthe field or affected in any way, were consciously excluded. The results of this studyare foremost able to be implemented in the municipality of Jönköping, as this was thecenter of focus. However, this study may be used as a comparison in similar, futurestudies and the proposals of improvements may be useful elsewhere. / Syfte: Flera kommuner i Sverige arbetar idag för att integrera sina medborgare iplaneringen av kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfördeen undersökning, Medborgarundersökning, där de granskade medborgarnas syn påmedborgardialogen. Undersökningen påvisade en bristande inställning till dialogen hosmedborgarna. Jönköpings kommun hade ett behov av att få fram information om hurväl dess medborgardialog fungerade då de gav ut nya riktlinjer för detta undersommaren 2016. Det fanns även ett behov av mer kunskap kring hur den framtidamedborgardialogen skulle utformas. Studien strävade därför efter att ta reda på hurJönköpings kommun jobbar med medborgardialogen idag och vad som saknas samt hurden kan förbättras mellan Jönköpings kommun och dess medborgare. Bland annatstuderades hur medborgarna upplevde att de kunde påverka de samhällsutvecklandebeslut som tas. Studien jämför även Jönköpings kommun med Gnosjö kommun, somhar en välfungerande medborgardialog. Metod: För att få fram data som söktes så användes både kvalitativa och kvantitativametoder i form av intervjuer och enkäter. Intervjuerna riktades främst mot anställda påvarje kommun och medborgarna i Bottnaryd deltog i en enkätundersökning. Avgränsningar: Studien har medvetet exkluderat tjänstemän och andra parter som inteär sakkunniga eller berörda. Resultatet som sådant är främst implementerbart iJönköpings kommun, då det var där studiens fokus låg. Studien kan dock användas somen jämförelse i framtida undersökningar, samt att de förslagen till förbättringar kan nyttjas i andra städer. Resultat: Denna studie gav en ökad förståelse för hur medborgardialogen fungerar ipraktiken och ger även förslag på hur dialogen kan förbättras och utvecklas. Studienger bland annat förslag på hur de aspekter som saknas av både kommunen ochmedborgarna kan implementeras. Jönköpings kommun jobbade medmedborgardialogen i den mån det var behövligt. Bottnaryds medborgare upplevde attdet var svårt att påverka de frågor som diskuterades på samrådsmöten, vilket gjorde detsvårt för dem att se hur deras deltagande skulle göra någon skillnad. För att deltagandetskulle öka, från Bottnaryds sida, skulle kräva bättre tider för möten, större deltagande iaktuella frågor och återkoppling angående det som har diskuterats på tidigare möten. Konsekvenser: Det behövs fler möjligheter för medborgarna att kunna delta och ettaktivt arbete för att inkludera fler av de olika grupper som finns i samhället. Vidareupplevdes det att det saknades ett större engagemang från samtliga parter och attmedborgarna blir delaktiga för sent i dialogen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur, när och varför barn i förskolan tycker att de vuxna ska involvera sig i leken. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer av barn. Lek ses här dels som något som ingår som ett karakteristiskt drag i barns beteende och som är viktigt för barns utveckling och välbefinnande men kanske främst som ett grundläggande mänskligt kultur- och meningsskapande fenomen som också är nära kopplat till lärande. Resultatet visar att barnen gärna vill att de vuxna ska involveras sig i eller delta i leken – eller i lekfullt samspel. Barnen i studien menar att de vuxna inte gör det i den utsträckning som de önskar – barnen verkar uppfatta det som att det i första hand beror på att de vuxna inte har tid för samspel genom lek. Att de vuxna i förskolan bara sällan involverar sig i leken stämmer överens med tidigare forskning som beskriver att det ofta finns en rädsla att störa leken och en oförmåga att tacka ja till lekfulla inbjudningar från barnen – bland annat för att detta faller utanför den traditionella lärarrollen. Under leken intar enligt tidigare forskning de vuxna ofta av en observerande roll och i samspelet med barnen under leken fungerar de vuxna som en sorts serviceperson som sällan deltar i leken. Med utgångspunkt i det som barnen här ger uttryck för finns anledningar för de vuxna i förskolan att fundera över om och hur de oftare kan delta i – eller i alla fall involvera sig i – barnens lek. Som argument för ökad involvering ger barnen att leken skulle bli roligare, tryggare och att relationerna mellan vuxna och barn skulle stärkas. Barnen uttrycker också att de vuxna kan ha egenskaper eller kunskaper som kan vara användbara i leken och att de vuxna kan vara bra på att låtsas och hitta på. Vuxnas deltagande i leken kan enligt barnen också bekräfta barnens kompetens och minska risken för att hamna utanför eller känna sig ensam. Frivillighet och turtagande i initiativ är förhållningssätt som barnen menar är viktiga för leken och som de vuxna måste förhålla sig till. De vuxnas deltagande verkar vara allra mest efterfrågat vid utomhusvistelse och vid regellekar men barnen önskar de vuxnas deltagande och lekfulla samspel även vid många andra lekaktiviteter.

I denna studie undersöks en mediebyrå som befinner sig mitt i en branschförändring.  Mediebyråns förutsättningar har sedan 2014 förändrats i och med intåget av ett nytt, automatiserat sätt att köpa medieutrymme, vilket kallas för programmatiska medieköp. Detta nya köpförfarande riskerar att förändra, och har redan förändrat många av byråns anställdas roll och branschförändringen ligger i fokus för studien. Studien syftar således till att undersöka hur organisationen ställer sig till intåget av programmatiska köp, samt hur förändring förstås genom  kommunikation inom organisationen. Tidigare forskning kring förändring och förändringskommunikation har identifierat att ett förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med större förändringar. Denna studie fann dock att det inte förekom några tydliga tecken på förändringsmotstånd i samband med branschförändringen. Flera olika förklaringar till bristen på förändringsmotstånd upptäcktes under studiens gång. Företagets organisatoriska kontext är en huvudsaklig anledning till den positiva inställningen till förändring. Företaget befinner sig i en organisatorisk kontext som är utsatt för konstanta förändringar, något som gör att företagets medlemmar är mer öppna till förändring. Genom meningsskapande, kommunikativa processer försöker företagets anställda hela tiden skapa mening av förändringarna genom intern och externt influerad kommunikation, i form av utbildning och informationsspridande. Studien fann även att en bidragande orsak till bristen på förändringsmotstånd är att de anställda tillåts delta i förändringsprocessen på olika sätt, och detta leder till att de blir mer informerade och redo att ta till sig förändring. / Aim: The aim of this study is to research how organizational change is communicated and accepted in a media organisation. This is done by analyzing different strategies of change communication and sense making strategies in uncertain environments.  Contribution: The papers contribution to the field is mainly empirical. A lot of studies have been done on change resistance, but not as many has been done on reasons for lack thereof. This paper strives to bring clearness to how a company manages to prevent change resistance in a ever changing environment.  Results and conclusion: The study found that one of the biggest challenges in the studied organisation was a business wide emergence of a new way to buy advertising space. Although the change is likely going to effect a lot of employees in the organisation, a lack of resistance towards the change was found in the initial period of the observations conducted at the company. The aim was thereafter to find out how this could be. The findings was that several aspects could explain the phenomenon. The company’s organizational context was a main reason for the positive attitudes towards change. The company operates in a context that is largely affected by constant changes, and this makes the members of the organisation more open to change. Also, through sense making mechanisms, the company constantly strives to make sense of the changes by internal and externally influenced communication. A second reason to the lack of resistance is found to be the fact that the employees are allowed to participate in different ways in the change, leading them to become more informed and ready for the emerging change.

Utformningen av grafiska kommunikationshandlingar grundar sig ofta på en grafisk designers konstnärliga och intuitiva förmåga, vilket skapar litet till inget utrymme för inkludering av användaren i utvecklingen av en designlösning. Samtidigt tar användarcentrerade metoder en allt större plats inom design och designforskning, ett område där grafisk design verkar ligga efter andra designpraktiker. Denna uppsats bygger på frågeställningen: hur kan grafiska designers inkludera användare som medskapare i en designprocess? Uppsatsen utforskar tillämpningen av användarcentrerade designmetoder och syftar till att utveckla kunskap om hur en grafisk designer kan samarbeta med sina användare i utvecklingen av en grafisk designlösning. Genom tillvägagångsätt såsom Participatory Design och Co-design anordnades en sammankomst för gemensam utforskning av gränssnittsdesign. Designdrivna aktiviteter för kunskapsproduktion tillämpades i medskapandet med potentiella användare. Undersökningen visar på att användarna kunde känna sig som medskapare av information, men att ytterligare utveckling av workshopens aktiviteter är aktuellt för att de ska känna sig som medskapare av en artefakt. Undersökningen påvisar också att kunskapsutveckling krävs för att den grafiska designern ska ha den kompetens som behövs för att utforma och leda en sammankomst för gemensam utforskning, vilket kan ske om liknande användarcentrerade designmetoder introduceras redan under studietiden. / Graphic design concepts often seem to rely on the graphic designers’ artistic talent and intuitive abilities, offering little to no space for including end-users in the graphic design process. At the same time, human centered design is at a peak of interest within the field of design research, an aspect in which graphic design seems to be lagging behind. The research question in this essay is `how can graphic designers include end-users as co-creators in a design process?´. The essay explores the practice of human centered design and aims to develop knowledge about how graphic designers can collaborate with end-users in the development of graphic design concepts. Through approaches such as Participatory Design and Co-design a workshop within collaborative exploration was arranged and held. Design driven activities for the production of knowledge were explored. The study shows that the end-users were able to feel like co-creators of information, but that further development of the activities applied in the workshop is needed for the end-users to feel like co-creators of an artefact. The study also shows that in order for the graphic designer to be able to arrange and facilitate a workshop for collaborative exploration, the graphic designer needs further knowledge about human centered design. This knowledge could be provided during the time of study.

Malmökommissionen belyser invandrarkvinnors låga sysselsättningsgrad i Malmöoch lyfter även sysselsättning vara en av de viktigaste faktorerna för att uppnå godhälsa. Föreliggande studie har utfört 15 kvalitativa intervjuer på detarbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla trappan. Syftetmed studien är att skapa förståelse för hur det sociala arbetsintegrerande företagetoch kvinnokooperativet Yalla trappans praktik- och studieprogram Y-allas väg tillarbete arbetar för att stärka invandrade kvinnor i Malmö. Syftet är ävenledes attundersöka hur de deltagande kvinnorna upplever verksamheten och således vilkenbetydelse Y-allas väg till arbete har för kvinnorna. Intervjumaterialet haranalyserats med hjälp av de teoretiska begreppen erkännande, sörjbarhet ochempowerment. Den avslutande diskussionen och resultaten lyfter vikten av attYalla trappan är utformad utifrån deltagarnas behov. Diskussionen och resultatenlyfter även relevansen av att vara delaktig i en stärkande gemenskap för att kunnaskapa medvetenhet och förändring. Slutligen problematiserar studien huruvidastyrkan som skapas inom verksamheten även erhålls utanför kollektivet. / The Malmö Commission highlights the low employment rate of immigrant women in Malmö and underlines employment as being one of the most important factors for achieving good health. This study is conducted through 15 qualitative interviews with women involved in the labor-integrating social enterprise and women cooperative Yalla trappan. The aim of the study is to understand how the Yalla trappan trainee- and study program Y-allas väg till arbete works with strengthening immigrant women in Malmö. The purpose is to examine how the participating women experience the participation and thus the significance of the programme Y-allas väg till arbete. The empirical material has been analyzed through the theoretical concepts of recognition, mournfulness and empowerment.The discussion and results concludes the importance of Yalla trappan being designed based on the needs of the participants at the core. The discussion and results highlights the importance of a strengthening community that enables the creation of awareness and change. Concludingly, the study questions how the strength created within the community can be maintained outside of the collective.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur och varför bör arbetet utföras? Hur arbetar förskollärare med att skapa delaktighet för barnen i arbetet med den pedagogiska dokumentationen? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet utifrån Säljös tolkning. För att ta reda på det har en flerfaldig strategi använts där både en kvalitativ och en kvantitativ metod integrerats i form av olika frågor i en webbsurvey. I studien har det framkommit att inga tydliga riktlinjer för hur den pedagogiska dokumentationen ska utföras eller hur barn ska göras delaktiga existerar. Detta innebär att det är ett komplext verktyg som kan syfta till att nå både kollegor, barn, föräldrar eller chefer beroende på hur arbetet utförs och vad tanken bakom arbetet är.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Studien grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 9 förskollärare samt gruppintervjuer med 10 barn. Utifrån barns perspektiv och barnperspektiv analyserades empirin som i sin tur bildade tre huvudkategorier samt åtta underkategorier som beskriver hur förskollärare och barn uppfattar vuxnas deltagande i leken. Resultatet visar att barnen har olika uppfattningar om vuxnas deltagande i leken där vissa barn tycker om att leka med de vuxna medan andra föredrar att leka själv med en kompis. Förskollärarna hade en gemensam syn på att deras deltagande i leken är betydelsefull för att stödja barns utveckling. Slutsatsen visar att förskollärarna har en pedagogisk syn på lek medan barnen verkar leka mestadels för att det är roligt.

#BlackOutTuesday blev en viral framgång på Instagram som miljontals människor engagerade sig i genom att dela en svart bild. I och med den digitala utvecklingen, har nya möjligheter skapats för sociala rörelser att nå framgång. Följande arbete kommer därför att studera hur generation Z använder digitala plattformar för att engagera sig och ta ståndpunkt i samhällsfrågor med kampanjen #BlackOutTuesday som analytiskt fokus. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att användare på Instagram ska motiveras till att dela viral kommunikation vidare och vilka egenskaper hos kommunikationen som gör den viral.  Det teoretiska ramverket består av uses and gratifications-teorin, deltagarkultur, identitet i sociala medier och virala faktorer. Studiens resultat kommer baseras på utsagor från kvalitativa intervjuer som analyseras mot tidigare forskning och valda teorier. Urvalet resulterade i sex intervjuer via ett målstyrt urval. Analysen visade att motiven som ligger bakom deltagandet grundar sig bland annat i rätt budskap, social relevans och rätt plattform. Kampanjen skapade också en trend som innebar att respondenterna ville bli en del av gemenskapen och visa att de stod på rätt sida. Resultatet visade också att deltagandet skiljde sig en hel del online och offline, där endast en respondent deltog offline. Det beror främst på hur sociala medier gjort det enklare för människor att delta riskfritt, accepterat och utan större ansträngning. Till sist visade studien att Instagram blivit ett verktyg för sociala rörelser att nå framgång på i och med att plattformen används av generation Z för att ta ställning på.

Det digitala beteendet förändras i takt med samhället och vår sociala värld flyttar sig allt mertill digitala miljöer. Samtidigt ställer samtiden höga krav på individualisering. Trots det sökersig allt fler kvinnor till separatistiska gemenskapsgrupper. Syftet med denna studie är attbättre förstå digitala separatistiska grupper på Facebook och vilken funktion de fyller genomatt studera interaktionsmönster mellan gruppmedlemmar. Gruppernas egenskaper analyserasför att undersöka vilken roll det kollektiva har och hur känslan av trygghet skapas. Detta görsutifrån Giddens teorier om individualism och reflexivet, ett feministiskt perspektiv och nyareteorier kopplat till digital interaktion på Facebook. Fem individer har intervjuats kring deraspersonliga upplevelser och reflektioner av att vara medlem till en grupp som är till för demsom identifierar sig som kvinna. Resultatet visar att Facebookgruppen används som enreflexiv resurs där medlemmarna delar vardagliga frågor och dilemman. Empirin ger ocksåstöd för att det finns två huvudsakliga förhållningssätt, passivt och aktivt, med ett antal behov.Behoven kretsar kring att uppleva samhörighet och utbyta erfarenheter som således bottnar idet kollektiva. Gruppen samskapar trygghet i hur detta utbyte sker. Studien ger belägg för attvar medlems individuella erfarenheter bidrar till en kollektiv resurs som således allamedlemmar får tillgång till, oavsett passivt eller aktivt förhållningssätt. Kollektivet stimulerarsåledes till den individuella kvinnans förmåga att reflektera över de frågor och funderingarsom gruppen sluts upp kring. Empirin pekar på att dessa digitala rum är ett sätt att bemötamaktordningarna utanför gruppen i den fysiska världen. Sammanbindande normer bidrar tillgruppens trygghet och upplevs dels i en strukturell konstruktion av administratörerna, dels iett samskapande som bygger på interaktionen inom gruppen. Hur medlemmarna delar ochkommenterar inlägg baseras på en rituell och deltagande kultur, men också på strukturellametoder för att stänga ute konflikter och andra hot mot den säkra miljön som det digitalatrygga rummet ska utgöra.