Studiens är av kvantitativ natur och dess syfte är att undersöka hur förskollärare ser på de krav som ställs på dokumentation i förskolan från läroplanen och från ledning och huvudman. Studien inriktar sig speciellt på förskollärares attityder till hur dokumentationsarbetet påverkar barns möjlighet till deltagande och inflytande samt hur deras personliga integritet påverkas av dokumentation. Studien fann ett möjligt samband mellan vilken fokus som läggs i dokumentationsarbetet och barns situation. I verksamheter där fokus i dokumentationsarbetet är att möta krav från styrdokument och ledning menar respondenterna att barnens integritet får lägre prioritet. Förskollärarna i undersökningen anger också att barnen har vissa möjligheter att välja bort att delta med bild eller film vid dokumentation men långt ifrån alltid.

Deltagande skrivande handlar om ett formellt eller informellt skrivande för att delta som medborgare i samhället genom att exempelvis skriva en insändare eller ett sms. Deltagande skrivande skapar möjlighet för samhällsmedborgare att göra sin röst hörd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur lärare och elever tänker om och resonerar kring ett deltagande skrivande. Vi undersöker hur lärare och elever i årskurs 6 identifierar ett deltagande skrivande och vilka texter som de anser representerar ett deltagande skrivande. Det teoretiska ramverk som studien tar sin utgångspunkt i är Luke & Freebodys repertoarmodell, en modell för läsning och skrivning. Datamaterialet består av fem fokusgruppsintervjuer med elever och två semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att lärarna anser att många texter som elever i årskurs 6 skriver i skolan representerar ett deltagande skrivande. Däremot anser eleverna i årskurs 6 att ett deltagande skrivande är något de gör via informella texter på fritiden.

Delaktighet är centralt begrepp i förskolan där förskollärare skall ansvara för att barnen blir delaktiga samt upplever delaktighet. Studiens syfte var att undersöka förskollärares beskrivningar, upplevelser och erfarenheter kring barns delaktighet i förskolan. I studien dras kopplingar i förhållande till det sociokulturella perspektivet där samspel och samarbete samt språk och kommunikation mellan människor ses som centrala. En kvalitativ forskningsansats har använts i studien där två fokusgruppintervjuer har utförts med tre verksamma förskollärare i respektive grupp. Urvalet utfördes utifrån ett bekvämlighetsurval vilket i studien innebär att forskarna har en tidigare koppling till rektorn för den enhet samt de förskolor de deltagande förskollärarna är verksamma i. Resultatets analys har inspirerats utifrån en fenomenografisk ansats. För att skapa förutsättningar för barns delaktighet i förskolan framkom det ur studiens resultat att förskollärarna ansåg det som centralt att skapa relationer och gemenskap med barnen och i barngruppen, att använda sig av dokumentation, att dela barngruppen i mindre grupper, att ha en god kommunikation och samsyn i arbetslaget samt att förskollärarnas barnsyn har en inverkan på huruvida delaktighet kommer till uttryck i förskolan.

I detta arbete var utvecklingen av elevernas personliga ansvar i fokus och hur vi kan frambringa meningsfulla och inspirerande utomhusvistelser för eleverna. Vi studenter hade VFU på olika skolor så vi valde att göra två enskilda utvecklingsarbeten på skolorna vi befann oss på och därefter bearbetades de olika arbetena ihop till ett arbete. Det har observerats från både oss och fritidshemslärarna att när eleverna lekte utomhus på skolgården så försvann mycket av lekredskapen. Syftet med utvecklingsarbetet var att öka elevernas eget ansvarstagande, stimulera eleverna till att vara mer aktiva utomhus samt att göra dem delaktiga i utvecklingsarbetet. De här målen ville vi nå genom att göra om ett förråd till en Lekbod och implementera ett fungerande lånesystem för alla lekredskap som kunde användas i fritidshemmets utemiljö. Utvecklingen följdes vidare genom användningen av en hermeneutisk ansats som handlar om att tolka och förstå varför eleverna handlade som de gjorde. Utvecklingsarbetets struktur utgick från aktionsforskning där stegen planera, agera, observera och reflektera var grunden som arbetet vilar på. Samtliga fritidshemslärare såg framsteg då eleverna inte längre behövde bli påminda om lekredskapen de har lånat. Det visar att elevernas personliga ansvarstagande utvecklas. Aktionerna genomfördes under vår VFU-period som pågick under fem veckor.

Mental illness among trangender people is a well-documented problem. Being addressed with the right name and pronoun is an important part in the health-promotion process. In this study, participatory design with transgender and/or nonbinary people was performed, in order to explore how social online platforms can be designed to address the problem of people being misgendered. In interviews, participants described their experiences, which then formed the foundation for a workshop during which potential design solutions were explored. The study resulted in three guidelines that can be used in the design of social online platforms: Selective pronoun visibility, Informative design elements and Community-based functions.

Följande studie utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrån två rådande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande såväl den frånvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen på barnet i dess lek har förändrats i samråd med läroplanens intåg i förskolan. Det empiriska materialet sätts i relation till forskning utifrån diskurserna, och konsekvensen av de båda presenteras och problematiseras. Vår tanke är inte att framhäva den ena eller den andra diskursen, utan belysa två perspektiv där vi menar att det är av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder på att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de två diskurserna. Vidare vill vi poängtera att genom studerande utav intervjuer utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, lägger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhäver sina argument. Studien behandlar därför inte pedagogers förhållningssätt utan deras uttalande om detta. Vi hoppas att med denna uppsats kunna inspirera till samtal och diskussion kring de rådande diskurserna och dess konsekvenser.

Denna studie genomfördes i syfte att tolka och förstå några pedagogers uppfattningar om sitt deltagande i barns lek. Tidigare forskning inom området visar att pedagoger ofta är medveten om den betydelse som deras deltagande i barns lek har men att de saknar vidare kompetens och tid för att våga, kunna eller vilja delta. Arbetet har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att komma närmare pedagogerna i deras uppfattningar. I studien intervjuades och transkriberades åtta pedagogers uppfattningar enskilt av oss studenter. Resultat- och analysavsnitten har därefter utgått ifrån den hermeneutiska cirkeln som har varit vår metod i att tolka och förstå delar av arbetet för att kunna skapa en tillförlitlig helhet. Resultatet har därefter delats in i tre teman som är barns lek, pedagogers deltagande i barns lek och faktorer som påverkar deltagandet och barns lek. Dessa kunde efter tolkning av data delas in ytterligare med tre till fyra kategorier under varje tema. Efter att ha diskuterat tidigare forskning i förhållande till pedagogernas uppfattningar framkom det likheter gällande uppfattningar om att delaktighet i barns lek ska ske med försiktighet. Det framkom även att yttre- och inre faktorer kan påverka pedagogernas deltagande både positivt och negativt. Slutsatsen blev att pedagogerna visar en medvetenhet om den betydelse som deras deltagande har för barnen i leken och att det kan ske på flera sätt för att möta deras behov men att kringliggande faktorer påverkar deltagandets utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

I denna studie presenterar vi pedagogers uppfattningar om den fria leken samt sitt deltagande i den fria leken utifrån pedagogernas egna perspektiv. Tidigare forskning visar att det inte finns en samlad syn på den fria leken samt pedagogernas deltagandet i den. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sin roll i barnens fria lek samt vilka uppfattningar de har om den fria leken i förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå ifrån frågeställningarna. Vad har pedagoger för uppfattningar om den fria leken samt vad har pedagoger för uppfattningar om sin roll i den fria leken. För att ta del av pedagogernas uppfattningar har vi i denna studie använt oss av en kvalitativ metod där vi kontaktat tio verksamma pedagoger i förskolan och genomfört semistrukturerade intervjuer för att komma fram till vårt resultat. Resultatet och diskussionen har fokuserat på de uppfattningar som pedagogerna i vår studie har samt variationen i det empiriska materialet. Pedagogerna i vår studie ansåg att den fria leken är viktig men att rutinsituationer samt planerade aktiviteter blir prioriterade över den fria leken och att den får ta plats mellan dessa situationer. Det framkommer också att det finns en delad syn på hur deltagande man ska vara i den fria leken som pedagog. Bidragande faktorer till detta kan vara att det är kort om personal på grund av den rådande pandemin samt att det saknas en samsyn om hur den fria leken ska prioriteras. Det framkom i studien att pedagogerna oftast faller in i en av fyra roller i barnens fria lek dessa är frånvarande observerande deltagande och aktiv. Resultatet av studien visade att pedagogerna i vår studie ser den fria leken som högt betydande för barnens lärande och utveckling och att de ser sin roll som viktig men vilken roll de tar i barns fria fria lek är inte alltid självklart eller ett eget aktivt val Studien visade på en variation av uppfattningar som finns bland verksamma pedagoger. Dessa handlade om hur de ser på sin roll i barnens fria lek samt vad deras uppfattningar om fri lek är. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Som studerande på webbutvecklarprogrammar har intresse skapats för co-design och i rådande situation med Covid-19-pandemi, co-designs tillämpning på distans i hemmiljö. Termen co-design förklaras som ett koncept som används av utvecklare där en extern aktör, oftaen representant från den tänkta användargruppen är med i utvecklingsprocessen. Co-design pådistans, men framför allt på distans i hemmiljö är relativt outforskat och studien syftar såledestill att undersöka hur co-design kan göras i hemmiljö. Syftet med undersökningen med co-design på distans i hemmiljö är att försöka svara på hurco-design kan göras på distans i hemmiljö. Undersökningen försöker också ta reda på hursamspelet mellan co-designers fungerar och huruvida co-designers upplever att deras behovav en applikation tydliggörs. Undersökningsfrågorna är formulerade för att ta reda på hur rollen som co-designer upplevs i deltagarens hemmiljö, samt hur deltagandet i co-design bidrartill en klarare bild av tänkta applikationer för att slutligen ta reda på hur det upplevs att varainkluderad i skapandeprocessen. Studien använder sig av redan etablerade metoder för co-design där deltagarna var med iskapandeprocessen av en prototyp. Vid utförande av denna studie har explorativ forskningmed insamling av kvalitativa data genom observationer gjorts utöver de metoder som finnsetablerade för co-design. Resultatet från undersökningen har delats upp i tabeller som illustrerar hur skiss-sessionen hargått till, scenarier vilka deltagarna tagit fram, omarbetning av scenarier för att passa det tänktasyftet med applikationen som skulle tas fram, genomförande av scenarier, applicering av idéerpå prototyp samt diskussion. Resultatet är framtaget genom analys av de inspelade sessionerna med deltagarna i co-designen. De viktigaste fynden som hittades är att användandet avscenarier är användbart då det genererar idéer och förslag som kan appliceras på prototypen,att samarbetet med andra co-designers är gynnsamt då det erbjuder perspektiv till enskilde codesignern och att upplägget erbjuder design i en svåråtkomlig miljö.

Co-design är en systemutvecklingsmetod som går ut på att potentiella slutanvändare får vara med under designprocessen och designa produkter i samråd med övriga intressenter, exempelvis designers och utvecklare. En utmaning för dagens IT-utveckling är att den ökade digitaliseringen i vår vardag skapar nya kontexter av användningsområden där designarbeten måste anpassas för att kunna genomföras. Undersökningens syfte har varit att ta reda på hur man kan anpassa designtekniker och interaktiva verktyg för att kunna genomföra co-design på distans i hemmiljö. För att kunna svara på frågeställningen konstruerades en iterativ genomförandeprocess bestående av 3 digitala sessioner där 2 designers och 4 rekryterade co-designers träffades i grupp under 3 tillfällen. I genomförandet användes skisser, prototyper och scenarion som grund för att konstruera en mobil applikation för ett framtida smartkök. Undersökningen visade att distansutförande kan påverka tidsåtgången negativt för en del arbetsmoment och att det i vissa fall skulle vara fördelaktigt att i stället anordna fysiska träffar. Några av de svårigheter som identifierades var att digitala kommunikationsverktyg kan begränsa deltagarna och hindra dem från att yttra sina tankar och åsikter. Trots detta visar resultaten på att co-design på distans kan främja ömsesidigt lärande och att det är möjligt att anpassa både designtekniker och interaktiva verktyg för att fungera i olika miljöer. Distansutförande har fördelen att det möjliggör åtkomst till användningsmiljöer som vanligtvis skulle vara svåråtkomliga, däribland slutanvändarens egna hem.