The democratic institutions are being challenged in many of the world's democracies, where more and more anti-democratic elements have gained influence in politics. The preservation of democracy depends on the coming generations believing that its values are something worth protecting. Sweden has high voter turnout among young voters. However, in the 2022 parliamentary election, turnout fell at the same time as more voted for right-wing parties, which is a break from the trend. In the wake of this, this study has tried to get closer to the first-time voters in Nybro to take part in their views on politics and social issues, to what extent they are interested in these and what factors influence them. The study has been based on the theory of framing and studies about right-wing populism. In addition, eight first-time voters were interviewed about their views and experiences of politics and society. The results show that the first-time voter's views of political issues depend on what framing they have. Also, the tendency to be politically interested has to do with his or her level of education, knowledge of the political system and insights into how political decisions affect his or her life.

Purpose and research questions The aim for this study is to determine how teachers in physical education handles students who do not want to participate in the ongoing teaching. - What are the teachers' experiences with students who do not participate in the physical education lessons? - Are there any strategies that teachers use to engage students who do not participate in the physical education lessons? - In what way does the teachers work in practice to ensure that the inactive students achieve a passing grade in physical education? Method The study used a qualitative method by semi-structured interviews with seven teachers who teach in physical education. The data from the interviews was then analyzed with the self determination theory. The teachers in this study were chosen through a convenience sample and all worked at secondary schools in Stockholm and the surrounding area. Results All teachers in this study had experiences with students who did not want to participate in the physical education lessons. The strategies which the teachers use for these students vary depending on the reason why the student does not participate. Some students have some problems with mental health disorders and the teachers approach the students from these conditions, and others may have physical problems, like injury, and then the teachers approach the students from those conditions. Another reason for students to not participate may be the lack of motivation or that the student finds certain activities too exhausting. The teachers work with different adaptations according to the students to give them the best conditions to achieve a passing grade in physical education. Conclusion By building good relationships with the students and getting to know them, the teacher can in a better way set up a strategy to make the students feel safe and motivated to participate in the physical education lessons. Adjustments to the students and good relationships thus seem to be two key strategies to get as many students as possible to participate and be able to achieve a passing grade. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur lärare hanterar inaktiva elever på idrottslektionerna utifrån följande frågeställningar: - Vad är lärares upplevelser av inaktiva elever på idrott- och hälsa lektionerna? - Finns det någon strategi som lärare i idrott och hälsa har för att engagera inaktiva elever till den undervisning som bedrivs i idrott och hälsa? - På vilket sätt arbetar lärarna i idrott och hälsa i praktiken för att se till att de inaktiva eleverna uppnår ett godkänt betyg i idrott och hälsa? Metod Studien använde en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Datan från intervjuerna analyserades med hjälp av self determination theory. De intervjuade lärare valdes genom ett bekvämlighetsurval och samtliga arbetade på gymnasieskolor i Stockholm med omnejd. Resultat Samtliga lärare i studien har varit med om elever som inte är aktiva i undervisningen i idrott och hälsa. De strategier lärarna använder för dessa elever varierar beroende på anledningen till elevens inaktivitet. Vissa elever har problem med psykisk ohälsa och då bemöter lärarna dessa elever utifrån det, medans andra elever inte är aktiva på grund av fysiska problem, som exempelvis en skada, och då bemöts de utifrån de förutsättningarna. En annan anledning tillinaktivitet kan vara bristen på motivation hos eleven eller att eleven tycker att vissa aktiviteter är fysiskt jobbiga. Lärarna arbetar med olika anpassningar efter eleverna för att ge dem de bästa förutsättningarna till att uppnå ett godkänt betyg i ämnet. Slutsats Genom att bygga goda relationer med eleverna och lära känna dem kan läraren på ett bättre sätt lägga upp en strategi för att få eleverna att känna sig trygga och motiverade till att delta i undervisningen. Anpassningar efter eleverna och goda relationer tycks alltså vara två nyckelstrategier för att få så många elever som möjligt att vilja delta i undervisning och kunna uppnå ett godkänt betyg.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka ur ett lärarperspektiv, på vilka sätt gymnasielärare uppfattar att elever är frånvarande, närvarande respektive deltar i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar som undersöktes i studien är: I vilken mån uppfattar lärare att elevernas bakgrund påverkar elevers frånvaro, närvaro och deltagande i Idrott och hälsa? Hur uppfattar lärarna elevernas motivation spelar roll för frånvaro, närvaro och aktivt deltagande i ämnet? Samt, hur uppfattar lärarna att yttre omständigheter påverkar frånvaro, närvaro och aktivt deltagande?  Metod  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett urval som bestod av fem gymnasielärare varav fyra med yrkeslivsfarenhet från grundskolan. Resultat analyserades genom två teorier, motivationsteori och ramfaktorteori. De intervjuade lärarna arbetade både på både på fri- och kommunala skolor.  Resultat Lärarna upplevde att betygsmotiverade elever på teoretiska gymnasieprogram med stark socioekonomisk bakgrund och erfarenhet av föreningsidrott deltog både i högre grad och var mer aktiva på lektionerna. Mindre betygsmotiverade elever på praktiska program hade större frånvarobenägenhet och var mindre delaktiga i alla gymnasieämnen. Enskilda- eller paraktiviteter och mindre elevgrupper upplevde lärarna gynnade flest elevers aktiva deltagande på lektionerna enligt lärarna. Resultatet visade också på att lärarna talade mest om ytterligheter, höga respektive låga betyg, mycket motiverade elever eller elever med hög frånvaro oberoende om undervisningsverksamheten bedrevs i kommunal- eller friskola. Yttre påverkansfaktorer som exempelvis elevhälsan var viktiga för att nå ut till elever med hög frånvaro. Lärarna upplevde att största skillnaderna mellan gymnasielever och grundskolelever var motivationen och det aktiva deltagandet på lektionerna. Friskolorna hade oftast mindre fysiska och materiella resurser och var mer resultatorienterade.  Slutsats  Enligt gymnasielärarnas uppfattning hade teoretiska högskoleförberedande program flest aktivt och betygsmotiverade elever i Idrott och hälsa. Praktiska arbetsinriktade program hade fler elever med frånvaro eller som inte deltog i lika höga grad i ämnet. Lärarna kopplade hög frånvaro till psykisk ohälsa och frånvaro även i övriga ämnen utöver Idrott och hälsa.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskollärare resonerar kring begreppen lek och undervisning och kring sitt eget deltagande i barnens lek. Jag har använt kvalitativa intervjuer för att få svar på syftet och frågeställningarna. Intervjupersonerna är fem förskollärare från tre olika förskolor i samma kommun. Förskollärarna har olika lång erfarenhet och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet visar att leken är något grundläggande i förskolan där barnen leker hela tiden. Leken spelar en stor roll vad gäller barnens utveckling och lärande. Förskollärarna menar att undervisning kan vara planerad men också spontan dvs, den sker hela tiden beroende av hur förskollärare agerar i situationen. Dessutom anser förskollärarna att lek är ett viktigt verktyg för att främja barnens lärande i olika ämnen. Förskollärarna har en positiv inställning när det gäller deras deltagande i barnens lek men enligt de deltagande kan en förskollärare ta olika roll och detta beror på vilka barn och vilka situationer det gäller. När förskollärarna använder lek som verktyg i undervisning uppstår olika utmaningar. Det kan gälla en oro för att avbyta lekeneller så kan det bero på barnens egenskaper, barngruppsstorlek, pedagogernas kunskaper om lek och undervisning samt förskollärarnas samarbete i förskolan

Breddad rekrytering har resulterat i att en allt större andel studenter med psykisk funktionsnedsättning söker högskolestudier. Detta är en studentgrupp som, i vissa fall, har rätt till anpassningar i studiesituationen. I denna studie undersöktes studievägledares arbetssätt och upplevelser från arbete med studenter som har psykisk funktionsnedsättning och pedagogiskt stöd. Syftet var att ge insikt i studievägledares arbetssätt och upplevelser från detta arbete i en avgränsad kontext. För studiens ändamål nyttjades kvalitativ metod för datainsamling där åtta semistrukturerade intervjuer med åtta studievägledare verksamma vid fyra universitet genomfördes. En tematisk innehållsanalys visade att trots lokalt upprättade arbetsbeskrivningar återfanns ett kompensatoriskt arbetssätt bland samtliga. Studiens resultat och diskussion visar att studievägledarna upplevde ökad arbetsbelastning till följd av okunskap i omgivningen, stela ramar att arbeta utifrån och en ökning av andelen studenter med psykisk funktionsnedsättning. Vidare forskning behövs för att bättre förstå det arbete som studievägledare inom högre utbildning bedriver gentemot studenter med psykisk funktionsnedsättning.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt. Härigenom framstår det kollektiva som ett spelrum, inom vilket eleverna utforskar och förhandlar om identitet, normer, värden och betydelser. Undersökningens huvudsakliga slutsatser är för det första att den musikaliska aktiviteten inte har någon given innebörd eller riktning, utan att det snarare handlar om ett uppmärksammande av olika aspekter av ett kunskapsinnehåll, vilka blir meningsfulla utifrån elevernas förståelse av situationen. I denna process är det musikaliska en av flera språkliga och kroppsliga praktiker som definierar och ger mening åt aktiviteten. För det andra att elevernas lärande inte kan förstås oberoende av det kollaborativa samspelet i gruppen.Som konsekvenser av ett kollaborativt perspektiv på lärande framträder pedagogiska utmaningar. Dels när det gäller att lyfta fram och ta vara på lärandets många dimensioner, dels när det gäller hur den enskilda individens lärande ska betraktas i förhållande till kollektivet. Undersökningen kan ses i ljuset av pedagogisk dokumentation, med syftet att synliggöra, utveckla och förändra den pedagogiska praktiken och dess förhållningssätt.

The aim of this study has been to shed light on some student experiences of the oral part of the national exam in Swedish 3. I was interested in how students decode and interpret the exam, how they prepare their speech, and lastly, how they perform their speech. The study was done by examining the self-reported answers of 18 Swedish upper secondary school students to a questionnaire regarding their experiences of the exam, and interpreting the exam instruction materials by way of critical ideology analysis and discourse analysis. The study is qualitative in both method and analysis. The national exams fill two separate functions; to aid teachers in equal and fair assessment, and to act as a base for analyzing how well the educational goals are met at a school level, a principal level and a national level. Participation for all students in the courses the exams are distributed in is mandatory. The results of the study show that there is a wealth of possible ways to interpret the demands and agency for action provided through the exam instruction materials, and that these are subjective to the individual reader, as an answer to research question 1. But while most students understand what is asked of them through the exam, some of them encounter troubles in interpreting the instruction materials. As an answer to research question 2, the results of the questionnaire answers show that the ways differ in which students are interpreting and solving the task of participating in the oral part of the national exam, but that some students expresses signs of communication apprehension in performing their speech. Since the exams require a considerable amount of the school term to complete, the exam results are often indicative of the grade and final course assessment of the student. Considering this, the study concludes that the students encountering troubles in decoding the instructions, in preparing for or in performing the oral part of the exam, need to be continually supported by teachers during the school year to ensure the equal opportunity of participation for all students, and that the exam results are to be viewed as an equal part of an overall formative student assessment, rather than a summative conclusion to the school year with large sway over the final grade of the students.

Gymnasieungdomars intresse att aktivt engagera sig i politiken genom ungdomsförbund har minskat markant under de senaste 50 åren. Trots detta har samma grupp fortfarande starka åsikter i politiska frågor och en stark vilja att påverka samhället, samt ett intresse för samhällskunskap i skolan. Denna uppsats redogjorde hur en grupp gymnasieelevers attityd till politik i praktiken sammanföll med deras attityd till undervisning som berör politik, demokrati och ideologier i samhällskunskapsämnet. Undersökningen begränsade sig till elever som läser samhällsvetenskapsprogrammet i årskurs två och tre. Denna grupp har en nära koppling till undervisningen i samhällskunskap, genom minst två genomförda eller påbörjade samhällskunskapskurser på gymnasienivå. Undersökningsgruppen hade nyligen eller skulle snart ha uppnått röstberättigad ålder vilket gör dem till aktiva deltagare i det demokratiska samhället. För att undersöka dessa två fenomen användes en kvantitativ metod i syfte att uppfatta generella tendenser i elevernas attityder. En enkät gavs ut till 10 klasser och totalt samlades 202 svar in. Resultatet indikerade att de tillfrågade gymnasieungdomarna uppskattar aktiva politiska moment såsom debatt, konflikt och diskussion i undervisningssyfte medan de vänder sig till mer passiva former av deltagande i politiken i praktisk kontext såsom informationsspridning och deltagande i riksdagsvalet. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att trots elevers intresse för aktiva undervisningsformer inom politik, demokrati och ideologier resulterar detta inte till att eleverna blir intresserade av att aktivt delta i politik och en stor majoritet av gymnasieeleverna har ett passivt förhållningssätt till att delta demokratiskt.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ”hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken?”. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati.Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ. Elevdemokrati är inget man som elev förväntar sig och därför kommer man inte heller kämpa för den. Initiativet måste därför komma uppifrån menar eleverna. Vidare uppger eleverna att elevdemokratin har gjort att de fått en mer positiv inställning till sin skolgång och att de känner att de har ett större personligt ansvar. Andra positiva effekter de menar att elevdemokratin har gett är en känsla av gemenskap på skolan.Undersökningen visar att kunskap, erfarenhet och deltagande har en mycket nära relation och ömsesidigt påverkar varandra. För att få elever att delta måste kunskapen och erfarenheten finnas där och för att elever ska få erfarenhet och kunskap måste de tillåtas att delta.