Många seniorer i Sverige är socialt isolerade, och forskning har indikerat att de insatser som ges inte når rätt målgrupp i tillräckligt hög grad. Utifrån detta syftar denna studie till att undersöka vad som motiverar seniorer att ta del av individanpassade insatser för samvaro och aktivitet, vad som möjliggör och hindrar detta deltagande, samt vilken påverkan kontakten med insatsen har för detta. Detta för att framtida insatser inom socialt arbete med äldre ska kunna utformas utifrån kunskap och evidens.  Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med seniorer som tagit del av insatser eller aktiviteter inom ramen för ett individanpassat projekt. Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt. Materialet har analyserats genom en tolkande innehållsanalys med hjälp av teorin om det sociala sammanbrottssyndromet, social rekonstruktion och begreppet empowerment.  De faktorer som påverkade intervjupersonernas deltagande var i första hand en personlig inbjudan och undanröjande av hinder från seniorkoordinatorn. Det i sin tur möjliggjorde för dem att göra något nytt och genomföra sina idéer. Många hade även en önskan om att bli del av en gemenskap, trots att alla inte såg sig som ensamma. Att få kunskap om aktiviteterna som erbjöds samt hjälp att ta sig dit möjliggjorde för seniorerna att delta. Dock hindrades de av projektets relativt oklara ramar, där det var svårt för seniorerna att förstå vad som fanns tillgängligt och i vilken mån de kan räkna med kontinuitet i aktiviteten och samvaron.  Som slutsats ser vi att det krävs nya metoder för att nå seniorer med insatser för samvaro och aktivitet och att det är centralt att de professionella arbetar med personlig inbjudan och individanpassning.

Under kontrollen av talibanernas totalitära regim har Afghanistan upplevt betydande inskränkningar i kvinnors rättigheter. Dessa inskränkningar inkluderar begränsningar i politiskt deltagande, rätt till utbildning och arbete, samt synlighet i det offentliga rummet. Under de 20 år då USA och världssamfundet var närvarande i landet, gjordes framsteg inom jämställdhet och kvinnors rättigheter. Men sedan USA:s tillbakadragande 2021 har situationen försämrats avsevärt. Formella institutioner har genomgått förändringar som begränsar kvinnors rättigheter, och afghanska kvinnor har drabbats hårt av talibanregimens systematiska inskränkningar. Generellt sett är Afghanistan ett patriarkalt samhälle när det gäller jämställdhet. Denna fallstudie bygger på kvalitativ innehållsanalys och undersöker kvinnors rättigheter som har påverkats av regimskifte, samt det kulturella och patriarkala pushtunwali-synsättet, vilket har haft inverkan på både informella och formella institutioner i frågor som rör jämställdhet och kvinnors rättigheter. / Under the control of the totalitarian Taliban regime, Afghanistan has faced significant restrictions on women's rights, including political participation, the right to education, work opportunities and visibility in public space. During the 20 years that the United States and the international community were present in the country, progress was made in gender equality and women's rights, but since the withdrawal of the United States in 2021, the situation has deteriorated significantly. Formal institutions have undergone changes that have limited women's rights, and Afghan women have been hit hard by the Taliban regime's systematic restrictions. Afghanistan is generally a patriarchal society when it comes to gender equality. This is a case study based on qualitative content analysis and examines women's rights that have been affected by regime change, as well as the cultural and patriarchal pushtunwali approach that has had an impact on informal and formal institutions when it comes to gender equality and women's rights.

The purpose of this study is to investigate how the child perspective is considered, interpreted and applied in the investigation process within financial aid. Using the qualitative method as a tool, the investigation has been carried out in the form of semi-structured interviews with six financial assistance officers in order to answer the purpose of the study. The empirical material is analyzed in the study based on various theoretical starting points such as power theory and bureaucracy as well as the meaning of the children's perspective. Due to the limited contact with children, the results show that the children's perspective becomes more difficult to implement when handling cases. The result also shows that there is a problem with the implementation of the child perspective as the unit is adult-centered and thus only collects information from what is provided by the parents. In the results of the study, it also appears that aid workers interpret the child's perspective and the child's best interests differently, but that they nevertheless share the same motivation behind their varying interpretations. The result can therefore show that there are shortcomings in the adult-centered unit when considering the best interests of the child, as underlying problems such as power and room for action contribute to difficulties.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

Sverige är det tredje mest digitaliserade landet inom EU och den svenska regeringen har som målsättning att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen idag är dock inte jämnt utspridd över alla samhällsgrupper, bland vissa demografiska grupper använder folk internet mer sällan eller aldrig. Gruppen pensionärer är en sådan demografisk grupp där internetanvändande är mindre vanligt. Detta riskerar att bli ett problem; när alltmer av samhällets tjänster och utbud flyttar ut på nätet riskerar sällan- och icke-användarna att hamna utanför. Det finns många olika anledningar till att folk använder digitala tjänster sällan eller inte alls och många faktorer som förhindrar anammandet av teknik för den som är oerfaren. Trots detta så finns det en utspridd uppfattning att digital teknik är något som är buslätt att lära sig. I kontrast mot detta så utgår mitt examensarbete från förståelsen att digitalt kunnande är en färdighet som kräver inlärning och att det behövs föremål och tjänster som underlättar den inlärningen. Arbetet utgår även från insikten att många som inte behärskar digitala verktyg ofta upplever en förvirring eller rädsla när de ska använda sig av verktygen, men att dessa känslor kan lätta om man får använda tekniken tillsammans med någon man litar på. Spelet om det digitala är ett utbildande memoryspel som avdramatiserar den digitala världen och skapar en trygg miljö för människor att lära sig om digital teknik tillsammans. / Sweden is the third most digitalized country in the EU and is working on a state-level to become the number one country in the world to utilize the possibilities of digitalization. However, the use of digital and connected devices differs a lot between demographic groups in Sweden. Most notably, retirees and senior citizens use digital devices in a much lesser extent than younger people. This puts people at risk of becoming excluded, as more societal services migrate to the digital world. The findings in this project shows that there are a multitude of reasons as to why retirees are less digitalized and that there are many obstacles to assimilating to the digital milieu. Despite these facts, there is a widespread attitude that digital assimilation is easy. This project departs from the understanding that digital know-how is a skill that requires practice and that we therefore need designs that facilitates this learning. This project is also informed by the experience that many people with little digital experience become confused or scared when using digital devices and that these anxieties can be remedied by using technology together with others that one has trust in. The resulting design is called The digital game and is an educational memory tabletop game that puts a soft pedal to learning about digital devices and creates a safe environment where we can learn about digital technology together in a group.

The purpose of the study is to find out preschool teachers' approach to free play. We want to investigate how preschool teachers perceive their participation in children's free play and what factors that may differ, as well as shed light on how the importance of free play in preschool can be understood. We have performed qualitative interviews with six preschool teachers from one and the same preschool and then interpreted them from a hermeneutic perspective. In the analysis, the answers of the preschool teachers’ have been interpreted with the use of phenomenological approach, to give a broader picture of how preschool teachers think, experience and relate to free play.  Based on the preschool teachers' answers, it appears that free play is viewed as an important activity for the children and that the preschool teacher's participation is necessary in many situations. At the same time, they say that they participate far too seldom, but if opportunities were given, they liked to participate more often. The preschool teachers believe that this is because of all the "musts" that includes in their occupational responsibilities, such as administrative tasks. Furthermore, we conclude that the preschool teachers' main purpose for participation is to be a supportive educator, but also that the purpose may differ between the children’s different ages.

Political trust is by many thought to be an important factor for a society to work efficiently, due in part to trust in political institutions being a motivator for citizens to abide by rules and laws. Political trust is also thought to have an impact on voter turnout, according to some of the previous research. This correlation, however, is debated among researchers. This paper takes off from previous research regarding how voter turnout is impacted by different factors and specifically how voter turnout among young people is impacted. Previous research shows that voter turnout can be impacted by numerous factors on the individual as well as the aggregated level. Gender, age, and level of education are seen as some of the factors for voter turnout on the individual level, whereas the size of the population and proportional representation are seen as some of the factors for voter turnout on the aggregated level. Moreover, specifically voter turnout among young people is well-studied due to the generally lower turnout of this group. Previous research has shown how education and political interest, among other factors, might impact voter turnout among young people. This paper also rests on previous research of political trust in general and political trust as a factor for voter turnout. As mentioned above, the correlation between political trust and voter turnout is somewhat disputed, with some research showing strong correlation and other studies showing no evidence of such correlation. In this paper we therefore aim to study whether political trust, meaning trust for political institutions, has an impact on voter turnout among young people between the ages of 20–26. The term political institutions in this paper include the Swedish Parliament, the Swedish Government and the Swedish political parties represented in the parliament. The method in this study is quantitative, using cross tabulation to analyse the relationship between political trust and voter turnout among young people. The data on which the analysis is based are gathered from the results of the longitudinal research program Political Socialization Program by YeS (Youth & Society), Örebro university. The results suggests that young people have quite high levels of trust with over half of the respondents expressing very high or quite high levels of trust for all three of the political institutions. The results also show that the young people of this population have more trust toward the Swedish Parliament than to the Swedish Government and the political parties. Furthermore, the analysis indicates that low or no trust in each of the political institutions might correlate to a lower voter turnout on the individual level.

Sociala medier fortsätter att växa, både i användningsområden och i användarantal. Ett relativt nytt användningsområde är valkampanjer. Sociala medier sägs vara ett kommunikationsverktyg som ökar förutsättningen för demokrati och deltagande. Det svenska politiska partiet Feministiskt initiativ uppnådde ett stort mått av deltagande via sociala medier under valåret 2014, samt fick en medlemstillväxt som långt översteg partiets målsättning. Denna studie syftar till att undersöka hur Feministiskt initiativ använde sociala medier som ett strategiskt kommunikationsverktyg för att öka deltagandet och interaktionen mellan partiet och väljarna. Studien ämnar därför att undersöka hur partiet arbetade med deltagande kommunikation. Participatory communication är en teoribildning och en arbetsmetod som behandlar just deltagande kommunikation som ett verktyg för social förändring. Studiens empiri är dels kvalitativ data insamlad med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur Feministiskt initiativs nationella kommunikationsgrupp. Dels kvantitativ data rörande partiets närvaro och aktivitet på sociala medier.. Den kvantitativa datan samlades in med hjälp av mediebevakningsverktyget Notified.Studiens resultat visar att sociala medier haft en nyckelroll i Feministiskt initiativs valkampanj 2014, men att det främst är deras inbjudande kommunikation som tillsammans med sociala medier möjliggjorde deras tillväxt. / Social media continues to grow, both in the way we use it, and in the number of users. One way of using social media is in political campaigning. Social media is said to be a tool of communication that has to possibility to enhance both democracy and participation. The Swedish political party Feminist initiative reached a grand total of participation through social media during the election year of 2014, and gained a larger membership growth than expected. This study aims to examine how Feminist initiative used social media as a strategic communication tool to gain participation and interaction with the electors. The study therefore aims to examine how the party worked with participatory communication. Participatory communication is a theory that addresses participatory communication as a tool for social change.The study’s empirical data consists of both qualitative data collected with the help of four semi-structured interviews with members of Feminist initiatives national group of communication. And quantitative data concerning the partys activity on the social media. The quantitative data was collected using Notified, a media monitoring tool.The result reveals that social media held a key role in the electoral campaign of 2014. But more specifically it was the partys engaging communication that combined with social media enabled their growth in numbers.

Webb 2.0 skapar idag förutsättningar för nya typer av webbtjänster som använder sig av viljansom vi användare, har till att delta och bidra. Crowdsourcing är ett samlingsbegrepp för huranvändare över hela världen kan skapa värde och inriktar sig på att få många individer attdelta. Det kan röra sig om att skapa en ny logotyp till ett företag, samla in pengar till ett projekteller kategorisera data.I denna empiriska studie granskar vi innehåll, instruktioner och funktioner på fyracrowdsourcingtjänster för att undersöka hur deltagare motiveras till att delta. Vi utgår frånKaufmanns m.fl. motivationsmodell som är framtagen just för crowdsourcingdeltagande ochmotivationen bakom deltagandet. Utifrån motivationsmodellen har frågor formulerats somanvänds för att granska tjänsternas innehåll. Vi tittar på skillnader och likheter mellancrowdsourcingtjänster som erbjuder möjlig monetär ersättning och de som inte gör det. Vi tittarockså på relevansen i Kaufmanns m.fl. motivationsmodell.Att titta på skillnader och likheter visar sig vara otillräckligt och resultaten visar istället treprimära mönster. Ej varierande faktorer, där motivationsfaktorerna används i sammautsträckning mellan och inom kategorierna. Dessa är generellt applicerbaramotivationsfaktorer, framför allt faktorerna utveckla personliga färdigheter och externavärderingar. I det andra mönstret, faktorer varierande med kategori, hittar vi likheter inom menskillnader mellan kategorierna. Där står motivationsfaktorn tidsfördriv ut från de andrafaktorerna. Faktorer varierande oberoende av kategori, är det tredje mönstret som beskriverskillnader både inom och mellan kategorierna. T.ex. används motivationsfaktorn attmarknadsföra sig på olika sätt av samtliga tjänster. Utöver detta finner vi också stöd förKaufmanns m.fl. motivationsmodell och slutligen bekräftas fynd från tidigare studier. / Web 2.0 creates opportunities for new sorts of Web services that take advantage of the user’swill to participate and contribute. Crowdsourcing allows users all over the world to be a part ofcreating value. It might involve creating a logo for a new business, raise funds for a project orcategorize data.In this empirical study, we examine the content, instructions and functions of fourcrowdsourcing services, to determine how the services are creating motivation and participation.In 2011 Kaufmann et al. published a motivation model for crowdsourcing participation thataims to explain motivation behind the participation. The model contains thirteen motivationalfactors that we in this study developed into thirteen questions. We use these questions toexamine the content of the crowdsourcing services. Primarily we search for differences andsimilarities between services that offer possible monetary compensation and those who don’toffer any possible monetary compensation. We also want to test the relevance of Kaufmann’s etal. motivation model.Differences and similarities is shown to be insufficient to describe the findings made in thisstudy. Instead we identified three patterns. The first one has similarities within and between thetwo categories, where the motivational factors, human capital advancement and actionsignificance by external values, showed to have the strongest connection to this pattern. Thesecond pattern we found similarities within but differences between the categories, showed thatthe motivational factor, pastime, differs the most between categories. The third pattern,differences within and between categories, is the unexpected finding in this study. Among othermotivational factors, signaling is used differently by all the four services. We also found supportfor Kaufmann’s et al. motivation model, and finally confirmed findings from previous studies.

Risker har i alla tider präglat människan och människan har i alla tider försökt hantera dessa.Klimatrelaterade risker är nutidens mest avgörande utmaning, både ekonomiskt, socialt och etiskt.Sätten på vilka samhälleliga och miljömässiga system kan mildra och anpassa sig tillklimatförändringarna kommer direkt påverka omfattningen av effekterna. Samtidigt har globalaklimatförändringar blivit ett allt mer synligt ämne i den offentliga diskussionen under de senastedecennierna och kommer sannolikt att dominera miljömässiga, politiska och sociala agendor ävenframöver. För att förstå situationen för klimatrelaterad riskhantering måste det skapas en förståelse förprioriteringarna i det bredare politiska sammanhanget.Utrymmet för tolkning skapar utmaningar när kommunal politik och styrningsstrategi hanterarbetydande och komplexa offentliga utmaningar. Klimatrelaterad riskreducering ur ett politisktperspektiv måste överensstämma med den stadspolitiska agendan för att bygga den attraktiva stadenoch för att stärka dess konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi. Även om medborgare i allt högregrad ser klimatförändring som en risk saknas det ofta angelägenhet för ett snabbt ingripande av politiker.Detta för att det ofta ges utrymme för tolkning när miljöpolitik ska möta verklighet.Utrymmet för tolkning skapar utmaningar när kommunalpolitik och styrningsstrategi hanterarbetydande och komplexa offentliga utmaningar. Det är ofta fokus på en målorienterad handlingsplanom hur kommunen ska styras och utvecklas. Inte sällan återfinns visioner och målbilder ikommunpolitiska agendor men desto mer sällan återfinns formulering och planering för måluppfyllelseoch implementering.Studien syftar till att undersöka hur lokalpolitiska beslut kan vara bidragande till skapandet avsamhällsrisker genom att ekonomiska intressen främjas framför de ekologiska aspekterna av hållbarhet.Ytterligare syftar studien till att undersöka vilken möjlighet medborgare har att motsätta sig politiskabeslut som inte är i enighet med de politiskt satta miljömålen. För att ge svar på studiens syfte har enfallstudie genomförts. Data har samlats in genom dokument som återspeglar fallet och detmedborgerliga engagemanget som fallet präglas av.Studiens kvalitativa innehållsanalys visar att i det exemplifierande fallet återfinns ett gap mellanpolitiska miljömål och implementering av dessa. I miljömålen återfinns löften om hur kommunpolitikerska driva kommunens hållbarhetsarbete vilket i fallet som studeras skiljer sig från politikernas faktiskabeslut. Hållbarhet är ett begrepp som genom politikerna motiveras av ekonomisk tillväxt och utvecklingpå bekostnad av faktiskt handlingskraft för miljö och klimat.Vidare visar studien att medborgares möjlighet att påverka lokalpolitiska beslut också innefattar ett gapmellan vision och verkligen. I det exemplifierande fallet har medborgarengagemanget varit stort ochmedborgare har på flera sätt försökt visa sitt missnöje till politiker. Detta har inte varit påverkande ibeslutsfattningen utan resultatet visar att politiker har haft en nedvärderande syn på medborgaresengagemang. Därför visar fallet på en låg förmåga att påverka riskreducerande lokalpolitik förmedborgare. / Risks have always characterized man and man has always tried to deal with them. Climate-related risksare today's most crucial challenge, both economically, socially and ethically. The ways in which socialand environmental systems can mitigate and adapt to climate change will directly affect the extent ofthe effects. At the same time, global climate change has become an increasingly visible topic in publicdebate in recent decades and is likely to dominate environmental, political and social agendas also inthe future. To understand the situation for climate-related risk management, an understanding of thepriorities in the broader political context must be created.The space for interpretation creates challenges when municipal policy and governance strategy dealwith significant and complex public challenges. Climate-related risk reduction from a politicalperspective must be in line with the urban policy agenda to build the attractive city in order to strengthenits competitiveness in a globalized economy. Although citizens increasingly see climate change as arisk, there is often a lack of concern for the rapid intervention of politicians. This is because there isoften room for interpretation when environmental policy is to meet reality.The space for interpretation creates challenges when municipal policy and governance strategy dealwith significant and complex public challenges. There is often a focus on a goal-oriented action plan onhow the municipality should be governed and developed. Visions and goal images are not infrequentlyfound in municipal political agendas, but the wording and planning for goal fulfillment are all the morerare.The study aims to investigate how local policy decisions can contribute to the creation of societal risksby putting economic interests ahead of the ecological aspects of sustainability. Furthermore, the studyaims to examine what opportunity citizens have to oppose political decisions that are not in line withthe politically set environmental goals. To provide an answer to the purpose of the study, a case studyhas been conducted. Data has been collected through documents that reflect the case and civicengagement.The study's qualitative content analysis shows that in the exemplary case there is a gap between politicalenvironmental goals where promises about how municipal politicians should drive the municipality'ssustainability work and actual decisions. Sustainability is a concept that is motivated by economicgrowth and development at the expense of actual action for the environment and climate.Furthermore, the study shows that citizens' ability to influence local policy decisions is alsocharacterized by a gap between vision and reality. In the exemplary case, citizen involvement has beengreat and citizens have in several ways tried to show their dissatisfaction with politicians. This has notbeen influential in decision-making, but the results show that politicians have had a derogatory view ofcitizens' involvement. Therefore, the case shows a low ability to influence risk-reducing local policyfor citizens.