Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.

Different forms of non-traditional journalism play an increasingly important role when it comes to informing us about what´s happening around the world. By the use of one case study—the Red Cross and Red Crescent Movement—this essay aims to research the following problem: How does the Red Cross and Red Crescent Movement relate to alternative journalism during disaster and conflict operations? The question is explored from theory on alternative journalism and its alleged empowering potential and as an alternative in cases where traditional journalism fails. Through individual interviews with participants from the organization including one focus group interview, the study gives an overview of how these professionals relate to alternative journalism and how it is incorporated into the Red Cross and Red Crescent Movement´s (hereafter RCRCM) activities. Conclusions include that: RCRCM is increasingly using information from alternative journalism to monitor and listen to different audiences and as sources for operational purposes. Alternative journalism comes with opportunities such as; closer dialogue and feedback, credibility and accountability to the sector as well as empowerment.  Direct Movement organizational benefits include helping to mobilize communities to participate in operations through for instance becoming members and volunteers and contributing to fundraising efforts. However there are challenges, in particularly in view of adhering to the RCRCMs fundamental and key operational principles of impartiality, neutrality and independence. / Olika former av icke-traditionell journalistik spelar en allt viktigare roll för oss när det gäller att informera oss om vad som händer i världen. Genom att använda en fallstudie, rödakors- och rödahalvmånerörelsen, undersöker uppsatsen följande problem: Hur relaterar rödakors- och rödahalvmånerörelsen till alternativ journalistik under katastrof- och konfliktinsatser? Frågan undersöks utifrån teorier om alternativ journalistik och dess påstådda potential som alternativ i fall där traditionell journalistik misslyckas. Genom individuella intervjuer och en fokusgrupp-intervju med kommunikatörer från organisationen ger studien en översikt över hur de förhåller sig till alternativ journalistik och hur den införlivas i rödakors- och rödahalvmånerörelsens (härefter RCRCM) aktiviteter. Slutsatser inkluderar att: RCRCM använder alltmer alternativ journalistik för att följa och lyssna på bredare målgrupper men också som källor för operativa ändamål. Alternativ journalistik ger framförallt möjligheter såsom närmare dialog och återkoppling, trovärdighet och ansvarighet (accountability) för sektorn samt medbestämmande. Direkta organisatoriska fördelar inkluderar underlättandet vad gäller att mobilisera befolkningen till att delta i insatser, till exempel genom att bli volontärer/frivilliga eller medlemmar samt bidra till ökad insamling. Men det finns utmaningar, särskilt när det gäller att följa organisationens grundläggande och viktiga operationella principer om opartiskhet, neutralitet och oberoende.

Denna fallstudie belyser gymnasieelevers arbete i små grupper med ett problem kopplat till derivata och syftar till att belysa faktorer som gynnar eller hindrar individernas deltagande i och utveckling av den matematiska kommunikationen i klassrummet. Studien har sin teoretiska förankring i Anna Sfards kommognitiva ramverk, där lärande i matematik ses som deltagande i en matematisk diskurs. Under mer än ett årtionde har larmrapporter om svenska elevers bristande kunskaper i matematik avlöst varandra. Forskningsrapporter pekar på olika faktorer bakom denna sjunkande kunskapsutveckling. Den rådande undervisningskulturen, där eleverna i hög grad arbetar individuellt med uppgifter ur läroboken, ses som en förklaring till de försämrade resultaten, och att undervisningen inte ger eleverna möjlighet att utveckla samtliga föreskrivna förmågor i ämnet. För att uppnå detta betonar både forskningsfältet och den nya läroplanen från 2011 vikten av att eleverna kommunicerar i matematik. I detta perspektiv finns ett behov av att belysa skillnader i elevernas deltagande i kommunikationen om matematik, inte minst i samband med lärande i smågrupper, och hur detta antas påverka elevernas förutsättningar till lärande. Studiens fokus är riktat mot deltagarnas olika bidrag till gruppens matematiska diskurs, det vill säga då eleverna kommunicerar om matematiska objekt eller processer, och hur dessa påverkar elevernas förutsättningar och deltagande i kommunikationen. Fokus är också riktat mot den kommunikation som handlar om deltagarna i gruppen, vad eleverna gör och hur de värderar varandras sätt att delta i den matematiska diskursen i klassrummet. Denna kommunikation, benämns i ramverket för subjektifiering och antas vara sammankopplad med individens lärande i matematik. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, audio- och videoinspelningar och användning av audiovisuella pennor för att sammanföra verbal och skriftlig kommunikation. Diskursen ses som den naturliga analysenheten. I analysens första steg studerades den matematiska diskursen avseende skillnader i innehållet i deltagarnas yttranden. I ett andra analyssteg fokuserades på interaktionsflödet i gruppen för att förstå mer av skillnader i varje elevs deltagande och bidrag till kommunikation. Studiens resultat visar på stora skillnader avseende deltagande och innehåll i elevernas kommunikation, både på grupp- och individnivå. Elevernas utveckling av den matematiska diskursen gynnas av användningen av flera olika mediatorer för att representera de matematiska objekten. När eleverna erbjuds kopplingar till en tidigare erövrad diskurs, leder det till diskursiva framflyttningar. Eleverna visar sig vidare ha stora svårigheter att tolka och använda det formella matematiska symbolspråket som stöd för matematiserandet. Elevernas tolkning av likhetstecknet, olikhetstecknet och symbolen f´(x) på en processnivå skapar hinder för att utveckla den matematiska diskursen i önskvärd riktning. Den diskurs som handlar om deltagarna och deras egenskaper (identifiering) utgör ca 10 % av samtliga yttranden och är i stort sett samtliga negativa omdömen, ofta använda i syfte att utesluta eller införliva sig själva eller andra från deltagande i matematiserandet. Forskningsstudien visar på ett behov av ytterligare kunskap om hur matematiklärare på bästa sätt kan organisera arbete i smågrupper för att öka elevernas engagemang och kvaliteten på elevernas matematiserande. Studien pekar vidare på vikten av att matematiklärare belyser och varierar användningen av olika mediatorer för att representera de matematiska objekt som är föremål för lärandet. Fallstudien belyser även vikten av att bygga upp det tillåtande arbetsklimat där eleverna inte bedömer sig själva och andra, utan istället vågar ställa de frågor som innebär att de blir alltmer delaktiga i den matematiska diskursen. Ett behov framträder av ytterligare forskning riktad mot inte bara mot den bedömning som sker mellan lärare och elev, utan också mot den bedömning som pågår i klassrummet mellan eleverna, vilket kan påverka vilka roller de väljer eller tilldelas i klassrummet. Detta kan antas vara av stor vikt för hur eleverna kommunicerar om matematik med andra deltagare i klassrummet, vilket också kan antas påverka lärandet. / This case study takes its focus on upper secondary school students’ work in small groups with a problem related to the derivative. The analysis aims to identify factors that promote or hinder an individual’s participation in and development of the mathematical communication in the classroom. The theoretical basis of the study is Anna Sfard’s commognitive framework, where learning mathematics is seen as participating in a mathematical discourse. For more than a decade, reports about Swedish students’ decreasing levels of school mathematical knowledge have been put forward. Research points to various factors behind this development. The prevailing educational culture, where students largely work individually from the textbook, is seen as one explanation for the deterioration in the results, and that teaching does not give students the opportunity to develop all the required competencies in the curriculum. To achieve this, both research and the new Swedish curriculum from 2011 emphasize the importance of student communication in mathematics. In this perspective, there is a need to highlight the differences in student participation in the communication of mathematics in the classroom, particularly in the context of small group learning, and how this is assumed to influence students’ opportunities for learning. The focus of the research is directed towards the participants’ contributions to the group’s mathematical discourse, i.e. when they communicate about mathematical objects or processes, and how these affect students’ opportunities and participation in the communication. Focus is also directed to the communication that involves participants in the group, what the students are doing and how they evaluate each other’s way to participate in the mathematical discourse in the classroom. This type of communication is in the framework referred to as subjectifying, and is assumed to affect the individual’s mathematical learning. Data collection methods used are interviews, audio and video recordings, as well as “smart pens” to combine verbal and written communication. In the first step of the analysis, the mathematical discourse was studied regarding differences in the content of the participants’ utterances. The second step of analysis focused on the interaction flow of the group to understand more of the differences in each student’s participation and contribution to the communication. The results point to big differences regarding participation and content in student communication, both at group level and individual level. The development of students’ mathematical discourse benefits from the use of multiple mediators to represent the mathematical objects. When connections to a previously acquired discourse are offered, this leads to discursive advancements. Students were observed to have difficulties to interpret and use the formal mathematical symbolic language that would support their mathematizing. Students’ interpretation of the equality sign, the sign for inequality, and the symbol f´(x) on a process level, create obstacles to developing the mathematical discourse in the desired direction. The discourse about the participants and their own traits  (identification) constitutes about 10% of all utterances and are almost all negative reviews, frequently used in order to exclude or incorporate themselves or others from participating in the mathematizing activity. This research study points to a need for more knowledge about how mathematics teachers can best organize work in small groups to increase student engagement and the quality of their mathematizing. The study also indicates the importance of mathematics teachers highlighting and varying the use of different mediators to represent the mathematical objects to learn. The case study also highlights the importance of building up a permissive environment in which students do not evaluate themselves and others, but instead dare to ask questions that will make them increasingly involved in the mathematical discourse. A need emerges for further research not only on the assessment between teacher and student, but also on the assessment that goes on in the classroom between the students, which can affect what roles they take or are assigned to in the classroom. This can be assumed to be of great importance to the way students communicate about mathematics with other students in the classroom, which is also likely to influence learning.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Riskfaktorerna är flera och därför har Socialstyrelsen bestämt att hälso- och sjukvården ska erbjuda mammografiscreening för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Bukaortaaneurysm är en lokal vidgning av kroppspulsådern som främst drabbar män. Sjukdomen är ofta asymtomatisk och kan vara livshotande. Socialstyrelsen har därför bestämt att en engångsundersökning ska erbjudas alla män i 65-års ålder. Syfte: Syftet med examensarbetet var att studera anledningar till utebliven screeningundersökning och om anledningarna skiljer sig åt för mammografi- och bukaortascreening. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som behandlar 15 vetenskapliga artiklar relevanta till arbetets syfte. Resultat: Faktorer som påverkade deltagandet var: ålder, invandring, nära relation till sjukdomen, avstånd, svårigheter att ta sig till klinik/opassande öppettider, utbildning, social status, fysisk och psykisk ohälsa, okunskap/bristande information, rädslor/förnekelse, civilstånd/familj och mottagen påminnelse. Diskussion: Samtliga punkter för icke deltagande stämde inte alltid överens för de båda screeningprogrammen. Efter granskning av inbjudan till screeningprogrammen sågs skillnader i informationen som skulle kunna ha betydelse för de faktorer som studerats i artiklarna. Slutsats: Icke deltagande kan bero på flera faktorer som påverkas av varandra och en liten skillnad mellan män och kvinnor sågs. Inbjudan kan påverka deltagandet i vissa fall. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women in Sweden and there are several risk factors. Abdominal aortic aneurysm is an expansion of the vessel and men are most likely to suffer. The disease is asymptomatic and life-threatening. The National Board of Health and Welfare has decided to offer mammography screening and aneurysm screening to detect the diseases in an early stage. Aim: The aim with this review was to study reasons for non-participation in screening and if reasons differ from the both screening programme. Method: This bachelor thesis was designed as a review based on 15 articles. Results: Factors that affect the attendance was: age, immigration, close relations to the disease, distance, disable to get to the clinic/unfitting opening hours, education, social status, physical/mental health, unknowledge/less information, fear/denial, civil status/family and reminder letter. Discussion: Factors for non-attendance was not the same for both screening programmes. Inspection of the invitation letter from Jönköping county showed some defects that could affect the factors that has been found in the articles. Conclusion: Non-attendance can depend on several factors that influence each other and small differences was seen between men and women. The invitation letter could affect the participation in some cases.

CHAIR BOX - Sittandet som aktivitet är ett projekt med utgångspunkt i stolen som objekt. Stolsittandets aktivitet undersöks där jämställda och demokratiska metoder framhävs. Studien sammanför design- och konstnärliga metoder där laborerande kunskaps-skapande metoder utforskas för att synliggöra interaktion. Stol-labb, en workshop med inbjudna medforskare fungerar som grund till projektets riktning och frågeställning; Vad kan vi i laborativa, kollektiva processer synliggöra genom att undersöka stolen? Den didaktiska ingången till projektet är sittandet som socialiserande. Studien kan fungera som hjälpmedel för att få syn på kommunikationssituationer i klassrummet, ämnet Bild kan i de gestaltande arbetsmetoderna framhävas som ämnesexempel. De roller som vi skapar och görs till kan synliggöras genom att undersöka materia omkring oss, våra förhållanden till materian, erfarenheter och beteenden efter objekt. Vem blir subjektet med stolen som form och sittandet som aktivitet? Hur kommunicerar vi beroende på hur vi sitter placerade? Hur får olika placeringar oss att känna, att bli? Sittandet som aktivitet gestaltades på Konstfacks vårutställning 2017. Installation med boxar i trä bjöd in besökarna till att delta genom att sitta, samtala, placera om och bygga upp fler boxar på platsen. Boxarna visar på sittandet som en aktivitet och refererar till begreppet Blackboxing, inom vilket stol kan ses som en osynlig aktör i interaktionsprocesser.

SM-veckan is a Swedish sports event that gathers minor sports to host their national championships during the same week at the same place. In focus during this study was six Swedish sports clubs in three different sports who were hosts of their respective sports national championship at the event SM-veckan in Sundsvall during the summer of 2015. The aim with this study was to add knowledge about how a sports event impact the hosting sports clubs by investigating the legacy SM-veckan left for the hosting clubs. Qualitative data was gathered through interviews with the six hosting sports clubs, a project leader and a competition leader for one of the sports. The sports clubs got to answer questions about how they were impacted by the event, but also about their goals and expectations of hosting the event. The results show that the sports clubs had very few goals and very low expectations to get something out of hosting the event. The clubs had experienced a small economic impact but did also believe that they had made a statement proving themselves as good hosts. In general the result showed that the event have had very little impact on the hosting sports clubs. One of the clubs had a clear objective to achieve a timing equipment through the event which they also managed to do. This study’s conclusion is that hosts must set up clear goals for why they host an event to be able to leverage and get something out of the event

The purpose of this study was to analyze Swedish Twitter users participation in Swedish migration politics in an online setting by examining the interactions and discussions between users on the platform the day before the Swedish election of 2018. The potential insight into political views that social media presents gave us an opportunity to explore how Swedish citizens, politicians, or members of other social and professional roles involved themselves politically and how they interacted with others on Twitter. We did this by examining the hashtag “#Migpol” (short for “Migration politics”). We collected and analyzed a total amount of 328 tweets and an additional 400 replies to these tweets where users had included the hashtag. This was done in order to construct our network which consisted of the platform functions @mention and @reply. It was through these we analyzed users interactions with other users and organizations. To perform our study, we chose a mixed method approach of network analysis and a secondary method inspired by discourse analysis. For our analysis, we applied a theoretical framework consisting of Erving Goffman’s dramaturgical theory and Alessandro Pizzorno’s ideas on political participation. Pizzorno’s ideas from 1970 were reworked and adapted in order to fit for research on social media. The result of the network analysis was displayed as a visualization that revealed how multiple users obtained various values of centrality due to the interaction rate between users, it also revealed that the total number of mutual relationships in the network was low and instead there was a prevalence of clusters of smaller networks inside the much larger network. The tweets containing the hashtags were then analyzed with the method inspired by discourse analysis as we wanted a deeper insight into how the users expressed their opinions. This was also done in order to find dominant topics and whether or not the discourse was affected by the actor’s centrality value. The result of this showed that an anti-immigration party and the party leader public debate on the 7th of September held a great focus while there was a third subject emerging which showed signs of nationalism. The discourse was not affected by centrality value but an indication that some actors were more known inside the hashtag than others. / Syftet med den här studien var att analysera svenska Twitter användares deltagande i svensk migrationspolitik online genom att forska kring interaktioner och diskussioner mellan olika användare på plattformen en dag före Riksdagsvalet 2018. Den potentiella insynen i politisk åskådning som sociala medier kan bistå med gav oss en möjlighet att utforska hur svenska medborgare, politiker, eller medlemmar i andra sociala- samt yrkesroller involverar sig i politisk aktivitet och hur de interagerade med andra på Twitter. Forskningen i detta arbete har skett genom att granska hashtagen “#Migpol” (kort för migrationspolitik). Vi samlade och analyserade totalt 328 tweets samt ytterligare 400 svar på dessa, där användarna inkluderat hashtagen. Det var med dessa vi konstruerade vårt nätverk som består av @replies och @mentions och det var genom dessa plattforms funktioner som vi också analyserade användarnas interaktioner samt diskussioner med andra användare och organisationer. Vi använde oss utav en metod blandning bestående av nätverks analys och en sekundär metod inspirerad av diskurs analys. Som underlag för vår analys, använde vi oss utav ett teoretiskt ramverk bestående av Erving Goffmans dramaturgiska teori samt Alessandro Pizzornos idéer om politiskt deltagande. Pizzornos idéer från 1970 var återskapade och anpassade för att de skulle kunna bli applicerbara för forskning på sociala medier. Resultatet av nätverksanalysen visade att många av de svenska användare fick olika värden av centralitet på grund av att dom integrerade i stor utsträckning med varandra, dock visade det sig att ömsesidiga förhållanden i nätverket var väldigt få. Resultatet visade också att det fanns flera mängder av mindre kluster av nätverk inom det större nätverket. Vi analyserade också de tweets som innehöll hashtagen med metoden inspirerad av diskursanalys, detta då ville få en insikt i hur användarna uttryckte sina åsikter i diskussioner som uppstått. Det var också på så vis vi kunde urskilja vilka ämnen som dominerade inom diskussionerna samt huruvida centralitet påverkade diskussionerna. Resultatet av denna analys visade att ett parti med antimigration åsikter och partiledardebatten som ägde rum den 7:e September var i fokus men att det även fanns spår av ett tredje resultat som indikerade en viss nivå av nationalism. Resultatet visade också att centralitet påverkade inte diskussionerna, dock fann vi en indikation på att vissa användare kan vara mer kända inom hashtagen än andra.

<p>Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten. Denna studie eftersträvar att i internationell MKB-litteratur undersöka om det förs en diskussion kring genus i samrådsprocessen och vad som, i händelse av en sådan, diskuteras.</p><p>Olika teorier rörande genus undersöktes och dessa tydde på att skillnader i genus beror på olik socialisation av kvinnor och män genom livet. Litteratur som rör genus och miljö visade att kvinnor har ett marginellt större interesse för miljöfrågor men att män är de som är mer aktivt deltagande.</p><p>Resultaten av studien var att väldigt lite material påträffades, vilket i sin tur visade att genusdiskussionen inom MKB-litteratur i princip är obefintlig. Majoriteten av artiklarna som hittades nämnde kvinnor eller genus i förbifarten och i samband med andra ämnen. Bara en artikel diskuterade djupare kring ämnet. Vidare studier på området och rörande hur samrådsförfarandet ska bli jämställt behövs för att få igång en debatt på området eftersom den nuvarande situationen inte för diskussionen framåt.</p> / <p>Environmental impact assessment, EIA, is a tool used in Sweden and in 120 other countries and the process is used to predict environmental impact of different projects that are established. An EIA is always a prerequisite for certain projects in Sweden, for instance highway projects. The process aims to incoporate environmental aspects in projects and also to give the public and other interest groups the opportunity to voice their concerns and ask questions about the project. This is called public participation wich should take place during the entire EIA process. Sweden has laws that encourage public participation throughout the entire process, but research regarding gender equality and public participation called JämSam shows that elderly men are overrepresented at the public meetings. The purpose of this study is to examine if there is a discussion regarding gender equality and public participation in international EIA literature and, if so, what the articles encompass.</p><p>Different theories regarding gender equality were examined and they suggested that socialization is the cause of gender differences as women and men are treated diffrently throughout their entire lives. Gender equality and environment literature showed that women have a marginally higher intresst in environmental issues but that men are more active and participate more.</p><p>Very small amounts of material were found during the study, which shows that gender equality basically is nonexistent in EIA literature. The majority of the articles found only mentioned women or gender briefly and in relation to other subjects. Only one study found discussed the subject troughout the entire article. Further studies on gender equality in EIA literature and regarding making public participation gender equal is much-needed to initiate debate on this field, because the present situation does not move the discussion forward.</p>

<p>Urbanization is nourishing the urban poverty. Half of the World’s population is urban citizens and the number is increasing. Solutions to challenges can come from new ideas as well as previous tools. This study investigates the feasibility of applying a rural development program, One Tambon One Product (OTOP), and developed into a slum development strategy. By choosing the Klong Toey slum in central Bangkok, Thailand, the study contextualizes the demographic characteristics, values and realities into a theoretically applied study.</p><p>The focal aim of the study is to increase the understanding of a bottom-up approach of socio-economical development. By formalizing the informal occupations and by highlighting alternative incomes for slum dwellers to integrate in participatory decision making and influence their own path of development increase the socio-economical conditions. The study identifies the strengths and weaknesses of the OTOP project and systematically follow these variables into slum settings. Based on theoretical framework of participatory development and empowerment, the study discusses local contexts and Thai cultural characteristics followed by modifications of the original ideas from OTOP into a so called One Slum One Product (OSOP) project.</p> / <p>Urbanisering föder urban fattigdom. Hälften av världens befolkning är stadsbor och antalet ökar. Lösningar på utmaningarna kan komma från nya idéer likaväl som tidigare verktyg. Denna studie undersöker möjligheterna att tillämpa ett landsbygdsutvecklingsprogram, One Tambon One Product (OTOP), till en slumutvecklingsstrategi. Genom att välja Klong Toey- slummen i centrala Bangkok, Thailand, har studien kontextualiseras de demografiska karaktäristikerna, värderingar och verkligheter till en teoretiskt applicerad studie.</p><p>Studiens tyngdpunkt är att öka förståelsen av en så kallas bottom-up inställning av socioekonomisk utveckling. Genom att formalisera de informella yrkena och belysa alternativa inkomstkällor för sluminvånare samt att integrera dem i det demokratiska beslutsfattandet ökar man socioekonomiska villkor.Studien identifierar OTOP:s styrkor och svagheter och följer systematiskt dessa variabler i slummiljö. Utifrån de teoretiska ramverken för deltagande utveckling och empowerment diskuterar studien den lokala kontexten, thailändska kulturella drag och modifieringen av OTOP idén till en så kallad One Slum One Product (OSOP) projekt.</p>

Urbanization is nourishing the urban poverty. Half of the World’s population is urban citizens and the number is increasing. Solutions to challenges can come from new ideas as well as previous tools. This study investigates the feasibility of applying a rural development program, One Tambon One Product (OTOP), and developed into a slum development strategy. By choosing the Klong Toey slum in central Bangkok, Thailand, the study contextualizes the demographic characteristics, values and realities into a theoretically applied study. The focal aim of the study is to increase the understanding of a bottom-up approach of socio-economical development. By formalizing the informal occupations and by highlighting alternative incomes for slum dwellers to integrate in participatory decision making and influence their own path of development increase the socio-economical conditions. The study identifies the strengths and weaknesses of the OTOP project and systematically follow these variables into slum settings. Based on theoretical framework of participatory development and empowerment, the study discusses local contexts and Thai cultural characteristics followed by modifications of the original ideas from OTOP into a so called One Slum One Product (OSOP) project. / Urbanisering föder urban fattigdom. Hälften av världens befolkning är stadsbor och antalet ökar. Lösningar på utmaningarna kan komma från nya idéer likaväl som tidigare verktyg. Denna studie undersöker möjligheterna att tillämpa ett landsbygdsutvecklingsprogram, One Tambon One Product (OTOP), till en slumutvecklingsstrategi. Genom att välja Klong Toey- slummen i centrala Bangkok, Thailand, har studien kontextualiseras de demografiska karaktäristikerna, värderingar och verkligheter till en teoretiskt applicerad studie. Studiens tyngdpunkt är att öka förståelsen av en så kallas bottom-up inställning av socioekonomisk utveckling. Genom att formalisera de informella yrkena och belysa alternativa inkomstkällor för sluminvånare samt att integrera dem i det demokratiska beslutsfattandet ökar man socioekonomiska villkor.Studien identifierar OTOP:s styrkor och svagheter och följer systematiskt dessa variabler i slummiljö. Utifrån de teoretiska ramverken för deltagande utveckling och empowerment diskuterar studien den lokala kontexten, thailändska kulturella drag och modifieringen av OTOP idén till en så kallad One Slum One Product (OSOP) projekt.