Engaging older adults in the development of digital services is an important aspect.Although previous studies have identified challenges associated with involving this targetgroup, more research is required on how technologies in participating design can be usedto address these challenges. To investigate how older adults can be involved indevelopment, we have investigated the question at issue:"How can older adults be involved in the development of digital services?"In our study, we have identified challenges associated with the involvement of olderadults in the development of digital services, and selected three participating designtechniques for the purpose of managing these challenges. Each technique represents apart of a development process. This study is driven by a qualitative research approach,where data collection has been conducted by observations, focus groups interviews andworkshops. The main contribution of the study is guidelines that describe how challengesassociated with the involvement of older adults can be managed using selectedtechniques.

Syftet med denna studie var att undersöka elevernas inställning till att duscha i samband med idrott och hälsa i skolan. Syftet var också att undersöka huruvida eleverna upplever att valet att inte duscha kan påverka det aktiva deltagandet på idrottslektionen. Frågeställningarna i studien är: Finns någon skillnad i inställningen till att duscha i samband med idrottslektionen hos elever i årskurs fem, sju och nio? Upplever eleverna i årskurs fem, sju och nio att valet att inte duscha i samband med idrotten blir ett hinder för att delta aktivt på idrottslektionen? Studien har en kvantitativ ansats med frågeformulär som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av 128 elever ur årskurs fem, sju och nio på en grundskola i Sverige. Resultatet visade att ju äldre eleverna var desto oftare valde de att inte duscha i samband med idrottslektionen. De äldre eleverna ansåg det också vara mindre viktigt att duscha efter idrottslektionen än de yngre. Resultatet visade även att valet att inte duscha efter idrottslektionen kan bli ett hinder för aktivt deltagande men att det inte alltid var så. / The purpose of this study was to examine students’ attitude regarding showering following lessons in physical education. The purpose was also to examine whether the students consider the choice of not showering following lessons in physical education can influence their active participation. The study seeks to answer the questions: Is there a difference in attitude between students in fifth, seventh and ninth grade regarding showering following lessons in physical education? Do the students in fifth, seventh and ninth grade consider that the choice of not showering following lessons in physical education becomes an obstacle for active participation? The study has a quantitative approach and the method used for the gathering of data was questionnaires. The selection group consisted of 128 students from fifth, seventh and ninth grade at an elementary school in Sweden.   The results showed that the older the students were, the more often they chose not to shower following lessons in physical education. The older students also considered it to be less important to shower after lessons in physical education than the younger students did. The results also showed that the choice of not showering following lessons in physical education could represent an obstacle for active participation but not always.

Detta är en kvalitativ studie som använder sig av semistrukturella intervjuer samt den sociokulturella teorin. De begrepp som blir viktiga för studien är stöttning, proximal utvecklingszon, mediering, och Vygotskijs syn på lek.  Syftet är att ta reda på vilket sätt förskollärare resonerar kring sitt deltagande i barns fria lek. För att vårt syfte ska kunna besvaras ställer vi följande frågor: I vilka leksituationer träder förskollärare in i barnens fria lek?  Vilket syfte har förskolläraren när hen går in i barnens fria lek?  Vilka strategier använder förskollärare sig av för att komma in i barnens fria lek? Resultatet visar att begreppet fri lek är svårt och tolkas på olika sätt. Förskollärares deltagande sker oftast när barnen behöver stöttning eller hjälp. Slutsatsen för denna studie visar att beroende på vilken syn förskolläraren har på lek, kan all fri lek generellt sett vara lek eller uppfattas som lek. / This is a qualitative study that uses semi-structural interviews and the socio-cultural theory. The concepts that become important for the study are support, proximal developmental zone, mediation, and Vygotsky's view of play.  The purpose is to find out in what way preschool teachers reason about their participation in children's free play. In order for our purpose to be answered, we ask the following questions: In which play situations do preschool teachers enter the children's free play? What is the purpose of the preschool teacher when she enters the children's free play? What strategies do preschool teachers use to enter children's free play?  The results show that the concept of free play is difficult and is interpreted in different ways. Preschool teachers' participation usually takes place when the children need support or help. The conclusion of this study shows that depending on the preschool teacher's view of play, all free play can generally be play or perceived as play.

Syftet med studien var att undersöka och vidareutveckla kunskap om implementering av kvalitetsledningssystem i den offentliga sektorn. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är sedan 2011 lagstyrt i vissa delar av offentlig sektor (SOSFS 2011:9). Andra delar av offentlig sektor har frivilligt valt att införa olika former av ledningssystem för kvalitet, medan andra organisationer inte har något uttalat kvalitetsledningssystem. Studien riktade sig mot att skapa mer kunskap om dessa varierande förutsättningar i offentlig sektor. En kvalitativ design med en praktiknära och undersökande ansats användes i denna studie. Femton individuella intervjuer och en gruppintervju med tre informanter genomfördes. Informanterna kom från offentliga organisationer på både kommunal och regional nivå. Resultatet från intervjuerna gav en ytterst diversifierad bild av kvalitetsledningssystem i offentlig sektor. Kvalitetsledningssystem definieras och används på varierande sätt. Informanterna uttryckte ett gemensamt behov av en förstående och tydlig ledning, utrymme i tid att arbeta med kvalitetsfrågor samt ett systematiskt arbetssätt. Några av de mest uttalade behoven som identifierats i studien är en tydligare nationell styrning gällande SOSFS 2011:9 samt utveckling av modeller och manualer som förenklar det praktiska arbetet med lagstiftad kvalitetsledning. Studien tydliggör också ett behov av ytterligare forskning för att bland annat överbrygga klyftan mellan nationell lagstiftning och det vardagliga arbetet inom kommuner och regioner. Studien har identifierat ett antal områden och kärnvärden som tillsammans bildar en modell för hur kvalitetsledning inom offentlig sektor skulle kunna stödjas. / Since 2011, quality management systems have been governed by law in certain parts of the public sector (SOSFS 2011: 9). Other parts of the public sector have voluntarily chosen to introduce various quality management systems, while other organisations do not have any identified quality management systems. The study aimed to create more knowledge about these varying conditions in the public sector. A qualitative design, close to practice with an investigative approach was used in this study. Fifteen individual interviews and a group interview with three informants were conducted. The informants were all working in public organisations at both municipal and regional levels. The results from the interviews provided a diversified image of quality management systems in the public sector. Quality management systems are defined and used in several ways. The informants expressed a common need for an understanding, transparent and straight forward management approach, time to work with quality issues and systematic work methods. Some of the most pronounced needs identified in the study are more explicit national governance regarding SOSFS 2011:9 and the need of developing models and manuals that simplify the practical work with legislated quality management. The study also clarifies the need for further research to bridge the gap between national legislation and the everyday work within municipalities and regions. Several supportive core values were identified in this study related to the field of quality management. The authors used the core values to create a model that might be useful to improve quality management in the public sector in the future. / <p>2021-06-06</p>

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.

Today, there is no doubt about the necessity of sports facilities to be able to play different sports. At the same time various sports and clubs have a severe deficiency of sports facilities. In Stockholm the situation is most acute. The purpose of this study is to illustrate which effects a limited sports facility asset has from a football club perspective. This has been done with the following research questions: How do the football clubs themselves feel that their sports facility assets limit their activities? How does the football clubs feel that they need to adapt their business based on their situation? What consequences does the football clubs see from a limited sports facilities asset? In this study we have used semi structured interviews. Seven representatives from sports clubs in the area of Stockholm and one representative from the Swedish football association has been interviewed. The result showed that the sports clubs in Stockholm are very dissatisfied with their sports facility situation. The sports clubs are working in different ways to handle this situation. The distribution of training times, the sectioning of soccer fields, the training programs and their work with lobbying has been identified as the central strategies to handle their lack of sports facilities.

Årligen genomförs tusentals miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i Sverige i samband med fysisk planering. Social hållbarhet utgör en grundpelare för hållbar samhällsutveckling. I mån om att uppnå det inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala aspekter av utformandet. Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning genom att vara den enda metoden som utifrån detta är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser. Tidigare forskning har riktat kritik mot miljökonsekvensbeskrivningar i form av att de snävt inkluderar sociala aspekter. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning sociala aspekter tas hänsyn till i strategiska MKB: er för detaljplaner. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansatts tillämpats. Ett granskningsschema användes för att analysera fem utvalda MKB-dokument i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket grundas i politisk ekologi, miljörättvisa, demokrati och deltagande. Resultat bekräftar kritiken som tidigare forskning riktar mot MKB: er. Människor visades återkommande presenteras som en homogen grupp och identifierades inte utifrån olika sociala förutsättningar. Hänsynstagande till sårbara grupper varierade även inom respektive MKB. Studien visar också på att granskade MKB: er inte utvecklar i vilken utsträckning de tagit vara på det demokratiska verktyget samråd. Avslutningsvis visades det vara möjligt att dra slutsatsen om att MKB: er besitter en stor potential till att främja ett socialt hållbart samhälle. En möjlighet som medverkare i dess utformning bättre bör utnyttja. / Thousands of environmental impact assessment (EIA) are implemented in Sweden every year. Social sustainability is one of three stakeholders of a sustainable society. Considering physical planning in the society required methods such as measure, evaluate and predict social aspects has been proved to be important to achieve social sustainability. EIA are today the only method that are regulated by Swedish laws with the aim to include social aspects. Previous research has criticized EIA for its narrow definition and implementation of social aspects. The aim of this study is to examine how social aspects are included in EIA:         detailed development plans, to achieve this a qualitative study has been used. Five EIA documents have been analyzed against an own designed examination. The social aspects which has been found in the documents has also been analyzed through the study’s theoretical framework which includes theories as political ecology, environmental justice, participation and democracy. Main findings of this study proved to be consistent with previous research criticisms to EIA. People are observed to be presented as a homogeneous group in EIA documents and differences in social conditions and capacity are not being considered. The main findings also include that consideration about vulnerable groups could differ between the EIA documents. Another notable finding from this study is that EIA don’t show how they achieve to implement public consultation. Finally, it is possible to conclude that the EIA have a great potential to contribute to a socially sustainable society - An opportunity that EIA developers should take better use of.

The purpose of this thesis is to study the value of music in children’s lives and to find out if music activities/lessons can affect children’s learning and development in preschool and preschool class. We want to delve deeper into the definition of music based on different perspectives. The first one is the sociocultural perspective, with two of its most important concepts; mediation and the proximal development zone. This perspective indicates in our study that the role of music activities/lessons in participation, learning and language development takes the best place in meetings with others by developing children’s social life. The other perspective is based on the developmental pedagogical theory and the seven teaching strategies which were presented through this perspective. In this study we want to highlight the idea of using music in different activities. What is the main purpose of having music in the visited preschool and preschool class? How can music activities/lessons affect children’s participation, learning and language development in the visited preschool and preschool class? And what does the interviewed and observed teacher’s competence look like when it comes to music activities/lessons? To get more information to answer these questions different perspectives have been studied and analyzed in our theoretical part and linked to relevant literature that illuminate music from different points of view. We have also interviewed eight teachers, three preschool teachers, three preschool class teachers and two music teachers from different schools and highlighted the interviews in the results section. Through these interviews we got that the use of music as a tool is more common than using it as a subject and reasons for this we focused on in our analysis and discussion section. Not only through interviews, but also through our observations in those preschools and schools we got information which complemented our study and helped us to achieve a large part of our purpose of this thesis.

Det aktiva deltagandet inom traditionella former för politik såsom politiska partier har de senaste decennierna minskat drastiskt. Särskilt unga är en grupp som allt mer använder sig av andra vägar in i politiken för att påverka denna, såsom sociala medier. Detta skulle kunna påverka ett demokratiskt system som är byggt på representation genom partier negativt. Syftet är att öka förståelsen för ungdomars upplevda hinder för att gå med i ett politiskt parti för att de ska kunna inkluderas mer. Vår fråga är därför, vilka upplevda hinder bidrar till att ungdomar inte engagerar sig i politiska partier? Vi besvarar den med hjälp av 3 fokusgruppsintervjuer innehållande elever i årskurs 3 på två teoretiska program på ett medelstort gymnasium med över 10 nationella program i Mellansverige. Studien fokuserar på 4 teorier om demokrati, passivitet, individualiserat engagemang och sociala mediers påverkan på engagemang. Brist på tid, intresse och kunskap var 3 tydliga hinder som upplevdes av majoriteten av ungdomarna. Ungdomarna är en blandning av standby- och oengagerade medborgare. Engagemanget har individualiserats, då ungdomarna upplever det svårt att veta vad partier står för och även ofta uttrycker en motvilja att behöva ställa sig bakom hela det paket av åsikter ett parti har. Sociala mediers användande har till synes normaliserats och inte mobiliserat fler ungdomar till att bli partipolitiskt aktiva. Vi ser tecken på att Dahls demokratikriterier kan påverkas negativt av demokratins utveckling. Exempelvis kan den låga nivån av kunskap bland ungdomar ses som ett hinder för dem att nå upplyst förståelse. Även effektivt deltagande påverkas negativt av låg kunskap och rädsla för konflikter. Ungdomarna tar inte kontroll över dagordningen genom partier eller alternativa sätt och upplever sig inte ha kontroll över den heller. Det finns väsentliga hinder som upplevs av ungdomar och dessa är problematiska för en representativ demokrati. Den här studien bidrar till att öka förståelsen, men det behövs ytterligare forskning på området.

This thesis focuses on eight Swedish museums, who collected intangible and tangible memories of how everyday life was affected during the first year of the coronavirus pandemic in 2020-2021. These contemporary collecting projects were conducted by Eskilstuna stadsmuseum, Jönköpings läns museum, Klostret i Ystad, Nordiska museet, Skellefteå museum, Stockholms läns museum, Värmlands museum and Västerbottens museum. Through semi-structured qualitative interviews with the museum professionals responsible for the collecting process, the aim was to collect data on how the projects were organised and which collecting methods that were used. Further, the aim was to discuss and analyse the contemporary collecting projects from the theoretical perspectives of cultural memory studies and participatory memory practices. The results of the study show that the museums started the collecting projects in haste when the pandemic broke out and that the main collecting method being used was questionnaires. Other collecting methods, such as interviews, field studies and collecting of photographs, diaries, social media posts and tangible objects, were used as a complement. The museum’s purpose was to reach out as wide as possible with the collecting projects, to collect memories from different social groups in society. In conclusion, the collected materials, the intangible and tangible memories collected from participating individuals, will together take place in cultural memory side by side with documentations of historical events and be of use for future generations. Memories were collected all over Sweden, from people of different age and gender. The projects would not have been possible to conduct without the voluntary participation of people sharing their memories of how everyday life was affected during the coronavirus pandemic. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.