No description available.

Huruvida medborgardialog ämnar att stärka demokratin eller legitimera stadsutvecklingen är i många fall tvetydigt, men oavsett motiv har det en stark inverkan på dialogens utformning och effekt. Studien har därmed som avsikt att beskriva med vilket syfte som medborgardialog används som styrningsverktyg vid förtätning. Genom att undersöka drivkrafter för medborgardialog vid förtätning, samt vilka värden dialogen tillskrivs av tjänstemän, beskrivs hur dialogen fungerar som styrmedel. Resultatet visar att drivkrafterna bakom användandet av medborgardialog kom från politikens vilja att öka deltagande i stadsutvecklingen, vilket har prioriterats på teoretisk nivå, men i praktiken saknar samordning och rutiner. Följaktligen har lokala omständigheter, interna strukturer och enskilda aktörer format det praktiska arbetet.  Informanterna diskuterade två huvudsakliga motiv för dialog: inkludering av medborgare och kunskapsproduktion. Varför kunskap respektive involvering ansågs värdefullt fanns det däremot flera tolkningar av. Sammantaget utrönades två underliggande motiv för användandet av medborgardialog: effektivisering av stadsutvecklingen och ett sätt att fördjupa demokratin.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskor och forskare som arbetar med forskning inom psykiatri har ett ansvar att ta del av patienters erfarenheter i samband med deltagande. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka uppfattningar om att delta i forskning och skillnader i uppfattningar och rapporterad hälsa hos patienter med schizofreni, depression och frisk kontrollgrupp. Samt undersöka samband mellan uppfattningar om deltagande och rapporterad hälsa hos de tre grupperna.  Metod: En tvärsnittsstudie med data från 175 forskningsdeltagare med diagnoserna schizofreni, depression samt friska kontrollpersoner. Forskningspersonerna har deltagit i fem olika psykiatriska studier som genomförts mellan åren 2014 och 2022. Deltagarna har i slutet av studierna de deltagit i svarat på frågor om hur de uppfattat att delta, samt sin rapporterade hälsa i slutet av forskningsdeltagandet.  Resultat: Friska kontrollpersoner skattade signifikant högre i tillfredställelse med att delta i forskning och rapporterad hälsa än patienter med schizofreni och depression. Ingen signifikant skillnad mellan patienter med schizofreni och depression i forskningsdeltagande påvisades generellt. Dock skattade patienter med schizofreni signifikant lägre i förtroende jämfört med övriga två grupper. Patienter med depression skattade signifikant lägre i jämförelse med övriga två grupperna i positiva aspekter och rapporterad hälsa. En signifikant överensstämmelse mellan positiva uppfattningar och rapporterad hälsa påvisades hos patienter med depression.  Slutsats: Sjukdomsgraden och stigmatisering kan påverka förtroende och glädje att delta i psykiatrisk forskning hos patienter med schizofreni och depression och. Detta är något som behöver tas i beaktande vid utformningen av nya studier, i bemötande och informationsöverföring till patienterna. För att på djupet fånga upplevelse av deltagande efterfrågas fler studier med kvalitativa inslag. / ABSTRACT Background: Nurses and researchers conducting psychiatric research have a responsibility to avoid objectifying the participant and to consider patients' experiences in connection with participation. Therefore, the aim of this study was to investigate perceptions and differences in perceptions and reported health among patients with schizophrenia, depression, and a healthy control group. It also aimed to examine the correlation between perceptions of participation and reported health in the three groups.  Method: A cross-sectional study with data from 175 research participants with diagnoses of schizophrenia, depression, and healthy control individuals. The research participants participated in five different psychiatric studies conducted between the years 2014 and 2022. At the end of the studies, the participants answered questions about their perceptions of participation, and their reported health at the end of their research participation.  Results: Healthy control individuals rated significantly higher satisfaction with participation in research and reported health than patients with schizophrenia and depression. No significant difference in research participation was shown generally between patients with schizophrenia and depression. However, patients with schizophrenia rated significantly lower in confidence compared to the other two groups. Patients with depression rated significantly lower compared to the other two groups in positive aspects and reported health. A significant correlation between positive perceptions and reported health was shown in patients with depression.  Conclusion: Disease severity and stigma can affect confidence and enjoyment in participating in psychiatric research among patients with schizophrenia and depression. This is something that needs to be considered when designing new studies, in the approach and information transfer to patients. To deeply capture the experience of participation, more studies with qualitative aspects are requested.

Visualizing information is a large field focussed on using a visual display of information to change or facilitate the user’s thinking. However, creating and interpreting data visualizations is still seen as a task for experts and can even be seen as a daunting task by the general public. Techniques like storytelling with data aim to make visualization more accessible for these users. A fitting application of this approach is to eParticipation, which are processes during which citizens get involved in society and governmental decision making, through a digital medium. In order to enhance the access that all groups have to the progress and results of these participations, an interesting lead is the visualization of the eParticipation processes and results. This would provide participants with insights towards the effect their participation had. Additionally, it would provide decision makers with deeper insight into the opinions and views of the people that will directly be affected by their decisions. This project used the power of information visualization and storytelling with data, to design a concept that achieves this deeper insight into eParticipation results. This report describes the design, usability test and evaluation of a tool that shows the results from an eParticipation in a dashboard, while using a story format to help communicate the key insights. The goal was to accomplish a higher level of accessibility for this type of data for non data analysis experts, i.e., making the visualization easier to understand by everyone. / Att visualisera information är ett stort fält fokuserat på att använda en visuell presentation av information för att ändra eller underlätta för användarens tänkande. Att skapa och tolka datavisualiseringar ses dock fortfarande som en uppgift för experter och kan även ses som en svår uppgift för allmänheten. Tekniker som berättande med data strävar efter att göra visualisering mer tillgänglig för dessa användare. Ett passande tillämpning av denna metod är e-deltagande, som är processer under vilka medborgare engagerar sig i samhället och regeringars beslutsfattande, genom ett digitalt medium. För att öka alla gruppers tillgång till framsteg och resultat av sitt deltagande, är ett intressant spår visualisering av e-deltagande processer och resultat. Detta skulle ge deltagarna insikter om effekterna av sitt deltagande. Dessutom skulle det ge beslutsfattare fördjupad insikt i åsikter och synpunkter från människor som direkt kommer att påverkas av deras beslut. Detta projekt använde kraften i informationsvisualisering och berättande med data för att utforma ett koncept som uppnår denna djupare insikt i resultat av e-deltagande. Denna rapport beskriver design, användartester och utvärdering av ett verktyg som visar resultaten från ett e-deltagande i en instrumentpanel, när en berättelse formad för att kommunicera viktiga insikter används. Målet var att åstadkomma en högre grad av tillgänglighet för denna typ av data för icke-experter, vilket gör visualisering lättare att förstå för alla.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra de karnevaliska aspekterna som yttrar sig i barns lekar på förskolan samt den syn som personalen har på dessa aspekter. I dagens förskola upplevs de karnevaliska aspekterna som störande. De kan upplevas som trots mot personalens auktoritet, vilket resulterar i att de leds bort i förmån för andra lekar. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ och det empiriska materialet är insamlat via fältobservationer. Vi har även lämnat enkäter till personalen. Enkäternas frågor är alla, utom en, slutna då en fråga är en öppen fråga relaterad till en tidigare fråga. Materialet har analyserats utifrån stödmaterial såsom tidigare forskning. Vi har även använt oss av artiklar relaterade till karnevaliska aspekter och teoretiska begrepp från bland annat lekforskarna Birgitta Knutsdotter Olofsson och Maria Øksnes. Resultatet visade att personalen generellt ser positivt till de, ibland kaotiska, karnevaliska aspekterna. Brist på utrymme och personal gör dock att dessa lekar leds bort i favör för lugnare lekar med tydligare struktur.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ”god” respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ”goda” samhället som automatisk följd av bildning och fostran. Utifrån samläsningen analyseras inom studiens andra del dokumenterade utsnitt hämtade från ett projektarbete på en skola. Detta empiriska material fyller funktionen att både exemplifiera och problematisera samläsningens utfall. Den tredje delen av studien grundar sig på de tidigare delarna och avser överskrida uppdelningen mellan scenkonstnärlig respektive pedagogisk teori/praktik genom ett framskrivande av vad som inom studien benämns som diffrakterade praktiker med implosiva konsekvenser.Genom studien analyseras det risktagande som det alltid innebär att öppna upp för liksom ingå i processer av förhandling där det inte finns några givna svar samt hur dessa processer också kräver ständiga ställningstaganden utifrån den specifika kontexten. Vidare synliggörs hur processer som ifrågasätter det förgivettagna också förutsätter vissa strukturer. Studien lyfter också fram betydelsen av andra förhållningssätt till den osäkerhet, ambivalens och det motstånd som estetiska lärprocesser exempelvis genom olika positionsförflyttningar kan resultera i. På detta sätt är avsikten att värdera dessa konsekvenser som syften i sig. I en avslutande diskussion belyses studiens resultat i perspektiv av ett samhälle präglat av förändring och mångfald och därmed också relevansen av estetiska lärprocesser i en utbildningspolitisk kontext.

The purpose of this thesis is to explore pupils' motivation for participating in Physical Education. The thesis also investigates the definitions of sport and health and to what extent pupils make any connection between the school subject physical education and their own physical and health status. A semi-structured interview was carried out with thirteen upper secondary school pupils with special needs on the Individual Programme. The interviews were recorded digitally and then analyzed. The results show that there is no unified definition of the school subject among the pupils. The pupils express neither any clear definition of health nor any connection between activities at school and their own physical condition or their health. It is also shown that no intrinsic motivation for participating is expressed, while amotivation and different kinds of extrinsic motivation are present. The results indicate the need of a mutual definition of what is going on at physical education lessons and what the aims are. The importance of teachers' competence, especially when working with pupils with special needs, is pointed out, and further research focusing motivation among these pupils is suggested.

Materiel acquisition for The Swedish Armed Forces (Försvarsmakten) is made by The Swedish Defence Materiel Administration (Försvarets materielverk) and is a rigorous and expensive process. The incentives to produce adequate material for the users are high, but how is the process of producing adequate material for the users best achieved? Theoutcome of these processes is to some extent judged by the satisfaction of the users. So wouldn't it be advantageous toinclude them in the process? By using theories of USCE (User centred systems engineering) and PD (Participatory Design) the purpose of this thesis is to examine future users expressed needs of technical sensors, for a high-speed artillery vessel with an integrated grenade launcher. The thesis also examines how theories and methods of USCEand PD can be applied to find out user needs in specific defined contexts. The study does so by using a series of scenarios presented in text and graphically. The interviewed users were asked to express their needs in relation to specific situations and threats in the scenario. The users’ expressed needs are later translated into a set of possible technical sensors for self-defence of the high-speed artillery vessel. The core idea of USCE is designing with the user in consideration. The core idea of PD is to design with the user, enabling for more valid information to be extractedand put into design. In this case it was done by presenting nine scenarios, where the respondents were asked what they wanted to know and what they wanted to do. In addition to answering questions, they were also encouragedto draw graphic information on the illustrations of the scenario material. This was done to enable transfer of additional knowledge and information from the respondents. The analysis suggests a combination of technical sensors that was found to correspond to the expressed user needs. It was also found that USCE and PD can be used to better identify user needs. However, the methods and activities for doing so can benefit from further studies. The presented combination of technical sensors for self-defence might reflect the expressed needs of users, it is however not necessarily the best solution for this high-speed artillery vessel. The best solution also needs to account for factors like budget and the role of the high-speed artillery vessel in a larger context. The presented sensor solution could be further validated if tested together with potential users. The result of this study might however contribute to more substantiated decisions for the final design of the artillery platform, as well as showing the importance of involving users and carefully chosen activities for doing so.

A reform to a digitized public sector is underway. The purpose of this is to offer a simpler, more open, and more efficient service to all citizens. To create solutions that meet all the needs of citizens, public participation should be included in the development process. Public participation requires different competencies and means different things depending on the configuration of participation that takes place. The study examined how common public participation is, how those who work with participation interpret this, and what participation looks like in practice. In the study, a questionnaire was used to collect quantitative and qualitative empirical evidence in the form of likert-type scales and free text responses which were analyzed using descriptive statistics and thematic analysis. The result showed that participation from the public in digitization projects is relatively uncommon, where the user and citizen configurations were the most common. There were tendencies for the configurations to be used casually without being defined. About the same number of respondents felt that their design process most strongly related to the statement “design for people” as “design with people”, and the methods of participation used were most strongly linked to the customer and user configurations, within which participation often had power in decision-making. / En reform till en digitaliserad offentlig sektor är pågående. Syftet med detta är att erbjuda en enklare, öppnare och effektivare service till alla medborgare. För att kunna skapa lösningar som tillgodoser medborgares alla behov bör ett offentligt deltagande inkluderas i utvecklingsprocessen. Offentligt deltagande kräver olika kompetenser och innebär olika saker beroende på vilken konfiguration av deltagande som äger rum. I studien undersöktes hur vanligt förekommande offentligt deltagande är, hur de som arbetar med deltagande tolkar detta, och hur deltagandet ser ur i praktiken. I studien användes en enkät för att samla in kvantitativ och kvalitativ empiri i form av likert-typ-skalor och fritextsvar vilka analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och tematisk analys. Resultatet visade att deltagande från allmänheten inom digitaliseringsprojekt är relativt ovanligt, där konfigurationerna användare och medborgare var vanligast förekommande. Det fanns tendenser till att konfigurationerna användes slentrianmässigt utan att definieras. Det var ungefär lika många respondenter som ansåg att deras designprocess starkast relaterade till påståendet ”design för folk” som ”design med folk”, och metoderna för deltagande som användes hade starkast koppling till konfigurationerna kund och användare, inom vilka deltagande ofta hade makt i beslutsfattande.

Valdeltagandet i EP-valet har historiskt sett varit betydligt lägre än valdeltagandet vid nationella val, både för medborgare i Europeiska unionen som hos de svenska medborgarna. I denna undersökning tittar vi närmare på de faktorer som potentiellt påverkar huruvida man deltar eller ej. Från den tidigare forskningen hämtar vi förklaringar som kön, ålder, utbildning etc och applicerar dessa på valdeltagandet. Vi ämnar undersöka i vilken utsträckning samma individer deltar i riksdagsvalet och EP-valet, samt att undersöka vilka faktorer, om några, som påverkar benägenheten hos individer att delta i riksdagsvalet och EP-valet. Vi undersöker om det är samma eller olika faktorer som påverkar deras deltagande i dessa val. Vi använder data inhämtat från Europaparlamentsvalundersökningen 2019 som genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB) och med hjälp av en korstabell och logistisk regression kommer vi bland annat fram till att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utbildning och politisk kunskap och deltagande i EP-valet, vilket inte finns i riksdagsvalet. Vi ser även att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan kön och deltagande i riksdagsvalet vilket inte finns i EP-valet. Faktorerna inkomst, politisk diskussion och konsumtion av politiska nyheter har ett starkare samband och påverkan i riksdagsvalet än vad det har i EP-valet. Medan politiskt intresse har ett starkare samband och påverkan i EP-valet än i riksdagsvalet. / The voter turnout in the elections to the European Parliament have historically been low among the citizens in the European Union, including Sweden. In this study, our aim is to further investigate which factors affect voter turnout. From the previous research, we derive explanations such as gender, age, education, etc. and apply these to voter turnout. We intend to investigate to what extent the same individuals participate in the parliamentary elections and the European Parliament elections, as well as to investigate which factors, if any, influence the propensity of individuals to participate in the parliamentary elections and the EP elections. We are interested in investigating whether similar or different factors influence their participation in these elections. We use data obtained from the European Parliament election survey 2019, which was carried out in collaboration between the Department of Political Science at the University of Gothenburg and Statistics Sweden and by using a cross table and logistic regression, we conclude that there is a statistically significant relationship between education and political knowledge and participation in the EP election, which is not found in the parliamentary election. Additionally we discover that there is a statistically significant relationship between gender and participation in the parliamentary election, which is not found in the EP election. The factors income, political discussion and consumption of political news have a stronger connection and influence in the parliamentary elections compared to the EP elections. Conversely, political interest demonstrates a stronger association and influence in the EP election than in the parliamentary election